Sök

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om Svenska kyrkans ställning i förhållande till andra trossamfund, begravningsverksamheten och dialog med religiösa samfund.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen beslutade om ändringar i begravningslagen. Ändringarna innebär att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning förkortas till en månad, istället för som tidigare två månader. Det blir tydligare att den som upplåter en gravplats ansvarar för att graven hålls i ordnat och värdigt skick. Länstyrelsen ansvarar för tillsynen och får utökade rättigheter att inspektera verksamheten och begära ut handlingar. Kraven på de av Länstyrelsen förordnade begravningsombuden förtydligas. Begravningsavgiften för medlemmar i Svenska kyrkan separeras från kyrkoavgiften.

Lagändringarna som gäller begravningsavgiften börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga ändringar börjar gälla 1 maj 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Beredning

2011-09-15

Justering

2011-12-15

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

18

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 122 minuter

Beredning

2011-10-11

Justering

2011-11-22

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-07

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Konstitutionsutskottet har granskat en rapport från EU-kommissionen om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Rapporten innehåller en redovisning av de viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2010 med anledning av det så kallade Barrosoinitiativet om en förstärkning av den politiska dialogen. I rapporten finns även en första lägesrapport över hur den nya mekanismen för subsidiaritetskontroll fungerar och kommissionens syn på utvecklingen under den närmaste framtiden.

Utskottet framhåller att ofullständiga eller uteblivna subsidiaritetsmotiveringar är en allvarlig brist i EU:s lagstiftningsprocess. Vidare förutsätter utskottet att kommissionen på lämpligt sätt klargör de otydligheter om tillämpningsområdet för mekanismen för subsidiaritetskontroll som utskottet pekar på i sitt utlåtande. Utskottet anser att den granskning av EU-dokument som de nationella parlamenten gör kan bidra till en tidig fördjupad debatt inom EU-länderna om EU-samarbetets utveckling och till att parlamentens synpunkter blir kända.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2011-12-01

Justering

2011-12-15

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen.  Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29

Inlämnad

2007-02-22

Utskottsberedning

2006/07:KU16

Inlämnad

2007-05-09

Förslag

1

Utskottsberedning

2006/07:KU24

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2007-04-16

Förslag

54

Följdmotioner

7

Utskottsberedning

2006/07:FiU20 2006/07:FiU21 2006/07:KU22

Riksdagsbeslut

(54 förslag): 1 avslag, 53 bifall,

Inlämnad

2007-03-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2006/07:KU18

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2007-03-20

Utskottsberedning

2006/07:KU17

Inlämnad

2006-12-07

Förslag

1

Utskottsberedning

2006/07:KU8

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2006-10-16

Förslag

271

Utskottsberedning

2006/07:AU5 2006/07:CU1 2006/07:FiU1 2006/07:FiU11 2006/07:FiU2 2006/07:FiU3 2006/07:FiU4 2006/07:FiU5 2006/07:FöU1 2006/07:JuU1 2006/07:KrU1 2006/07:KU1 2006/07:MJU1 2006/07:MJU2 2006/07:NU1 2006/07:NU2 2006/07:NU3 2006/07:SfU1 2006/07:SfU2 2006/07:SkU1 2006/07:SoU1 2006/07:TU1 2006/07:UbU1 2006/07:UbU2 2006/07:UbU3 2006/07:UU1 2006/07:UU2

Riksdagsbeslut

(271 förslag): 3 avslag, 268 bifall,

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Beredning

2007-03-13

Justering

2007-03-27

Debatt

2007-04-18

Beslut

2007-04-18

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

44, 98 minuter

Beredning

2007-01-23

Justering

2007-02-13

Debatt

2007-02-22

Beslut

2007-02-22

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 1 minuter

Beredning

2007-03-13

Justering

2007-04-12

Debatt

2007-04-26

Beslut

2007-04-26

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

13

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Beredning

2007-02-20

Justering

2007-03-13

Debatt

2007-03-22

Beslut

2007-03-22