Dokument & lagar (155 träffar)

Betänkande 2011/12:JuU16

Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling förtydligas. Tidigare beslutade lagändringar har uppfattats som en inskränkning av nämndens tillsyn. Syftet med förtydligandet är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling ska fortgå som tidigare, utan inskränkningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-25 Beslut: 2012-01-25

Betänkande 2011/12:JuU16 (pdf, 89 kB)

Betänkande 2011/12:JuU11

It-stödet i rättskedjan fungerar fortfarande inte på ett effektivt sätt. Det menar Riksrevisionen som har granskat it-stödet i rättskedjan, det vill säga hos Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Regeringen ger sin syn på frågan i en skrivelse. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och konstaterar att regeringen under de senaste åren på flera sätt har arbetat för att förbättra förutsättningarna för it-stödet i rättskedjan. Bland annat har en ny projektorganisation skapats för att samordna arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. En utredare har även fått i uppdrag att se över den så kallade registerlagstiftningen för att skapa en mer effektiv e-förvaltning. I registerlagstiftningen regleras bland annat myndigheternas informationsöverföring och hur myndigheterna får behandla personuppgifter i register och databaser. Riksdagen utgår från att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra it-stödet i rättskedjan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-06-07 Debatt: 2012-06-19 Beslut: 2012-06-19

Betänkande 2011/12:JuU11 (pdf, 62 kB)

Betänkande 2011/12:JuU12

Riksdagens beslutade om att de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2013 istället för som nu fram till utgången av 2012. Det gäller lagen om hemlig rumsavlyssning, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott samt lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2011-12-01 Debatt: 2012-01-25 Beslut: 2012-01-25

Betänkande 2011/12:JuU12 (pdf, 113 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt giltighet av de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel

Betänkande 2011/12:JuU9

En särreglering om förundersökningsledarskap när det gäller unga lagöverträdare tas bort. Därigenom kommer polismyndigheterna att kunna leda fler förundersökningar mot unga lagöverträdare än tidigare.

Polismyndigheterna får också behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledarskap besluta om förundersökningsbegränsning. Idag görs detta av åklagaren. Syftet är att ge polismyndigheten ett större ansvar för förundersökningen i dess helhet.

Möjligheten att lägga ned en förundersökning utvidgas om kostnaderna för en fortsatt utredning inte står i rimlig proportion till sakens betydelse. Denna möjlighet kommer att omfatta brott där straffvärdet inte är högre än fängelse i tre månader.

Polismyndigheternas möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 mars 2012.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-25 Beslut: 2012-01-25

Betänkande 2011/12:JuU9 (pdf, 362 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning

Betänkande 2011/12:JuU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för rättsväsendet. Anslagen kommer att uppgå till totalt knappt 37,9 miljarder kronor 2012. De största anslagsposterna är polisorganisationen som får drygt 20 miljarder kronor, Sveriges Domstolar som får knappt 4,9 miljarder kronor och Kriminalvården som tilldelas drygt 7,5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också regeringen mandat att under 2012 dels delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning, dels besluta om kapitaltillskott om högst 14 miljoner kronor till samma stiftelse.  

Förslagspunkter: 49 Reservationer: 38
Beredning: 2011-11-08 Justering: 2011-12-08 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-19

Betänkande 2011/12:JuU1 (pdf, 547 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2011/12:KU7

Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-11-08 Justering: 2011-11-15 Debatt: 2011-11-23 Beslut: 2011-11-23

Betänkande 2011/12:KU7 (pdf, 100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun

Betänkande 2011/12:JuU7

Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.

Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2012-01-24 Debatt: 2012-02-01 Beslut: 2012-02-01

Betänkande 2011/12:JuU7 (pdf, 84 kB) Webb-tv debatt om förslag: Myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott

Betänkande 2011/12:KU3

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Beredning: 2012-01-19 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU3 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om rösträtt, valsystem m.m.

Betänkande 2011/12:KU2

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-12-15 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU2 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring av viss länsstyrelseverksamhet

Betänkande 2011/12:JuU14

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och behandling av män som döms för sexualbrott. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att under 2012 återkomma med ett lagförslag där en person som på grund av särskilda omständigheter har kontaktförbud också lättare kan förbjudas att uppehålla sig i en gemensam bostad.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 6
Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-16

Betänkande 2011/12:JuU14 (pdf, 150 kB) Webb-tv debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

Betänkande 2011/12:JuU18

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.

 

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2012-02-02 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-16

Betänkande 2011/12:JuU18 (pdf, 46 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2011 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Betänkande 2011/12:JuU19

I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2012-02-16 Debatt: 2012-02-29 Beslut: 2012-02-29

Betänkande 2011/12:JuU19 (pdf, 49 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2010

Betänkande 2011/12:KU8

Försvarsexportmyndigheten har tagit över uppgifter från framför allt Försvarets materielverk. För att Försvarsexportmyndighetens ska kunna fullgöra sin uppgift beslutade riksdagen att sekretesstiden för villkor i avtal som sluts av myndigheten ska förlängas från två till fem år. Det är samma sekretesstid som bland annat Försvarets materielverk och statliga affärsverk har för motsvarande uppgifter. Anledningen till den förlängda sekretesstiden är att två år har ansetts ge alltför kortvarigt skydd, bland annat när det gäller utvecklings- och optionsavtal på mer än två år.

Med anledning av att ett antal internationella samarbetsavtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier har upphört att gälla beslutade riksdagen också om några ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringarna gäller från och med den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-12-06 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-15

Betänkande 2011/12:KU8 (pdf, 281 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten samt vissa ändringar om immunitet och privilegier

Betänkande 2011/12:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 3
Beredning: 2011-10-11 Justering: 2011-11-22 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-07

Betänkande 2011/12:KU1 (pdf, 729 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2011/12:KU4

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.


Beredning: 2011-10-18 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU4 (pdf, 785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2011/12:KU10

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.


Beredning: 2011-09-15 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU10 (pdf, 12721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2011/12:KU23

Kriterierna för vad som avses med replik tas bort ur riksdagsordningen. I stället ska det i lagen uttryckligen framgå att en replik begärs i omedelbar anslutning till ett anförande. Det införs en regel om att en talare inte får anmäla sig senare än under andra omgången i en interpellationsdebatt. Det tydliggörs att omröstningen i kammaren kan ske på elektronisk väg. Statsråd är sedan tidigare skyldiga att meddela kammarkansliet om ett svar på en skriftlig fråga är försenat eller uteblir. Denna bestämmelse förtydligas. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2012-05-03 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:KU23 (pdf, 522 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i riksdagsordningen om replikrätten m.m.

Betänkande 2011/12:JuU25

Åklagarna kommer under våren 2012 att börja ge in stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till domstolarna på elektronisk väg. Detta som ett led i arbetet med att införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Formkraven i rättegångsbalken anpassas så att det blir möjligt att gå över till en helt elektronisk ingivning. På så sätt skapas förutsättningar för en mer effektiv brottmålshantering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-05-08 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-24

Betänkande 2011/12:JuU25 (pdf, 151 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elektronisk stämningsansökan i brottmål

Betänkande 2011/12:JuU24

Möjligheterna att genomföra säkerhetskontroller i domstolar ökar. Säkerhetskontroller ska få genomföras om de behövs för att begränsa risken för att det i lokalerna begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska gälla en viss tid, men längst tre månader, eller en viss förhandling. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Riksdagen gjorde vidare ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av säkerheten i domstolarna för målsägande och vittnen. Riksdagen menar att det saknas en heltäckande bild av det arbete som utförs i domstolarna för att skydda målsägande och vittnen och vilken effekt arbetet haft. Det finns därför skäl att genomföra en utvärdering.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2012-04-26 Justering: 2012-05-08 Debatt: 2012-05-24 Beslut: 2012-05-24

Betänkande 2011/12:JuU24 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad säkerhet i domstol

Betänkande 2011/12:KU17

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2012-04-17 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:KU17 (pdf, 408 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för romsk inkludering och andra minoritetsfrågor