Dokument & lagar (239 träffar)

Betänkande 2011/12:NU19

Riksdagen sa nej till 15 motioner från den allmänna motionstiden 2011 om olika energipolitiska frågor. Skälet är att riksdagen redan har behandlat de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om havsbaserad vindkraft, biogasstrategi, fjärrvärme, statligt stöd till solel med mera.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-04-19 Debatt: 2012-05-09 Beslut: 2012-05-09

Betänkande 2011/12:NU19 (pdf, 36 kB)

Betänkande 2011/12:NU18

En ny lag om trygg naturgasförsörjning införs med anledning av en ny EU-förordning. Syftet är att naturgasförsörjningen i EU-länderna ska kunna upprätthållas även vid krissituationer. I Sverige har naturgasförsörjningen tidigare reglerats i naturgaslagen.

Den nya lagen innebär bland annat att Energimyndigheten blir kontaktmyndighet gentemot andra EU-länder och EU-kommissionen. I Energimyndighetens nya uppgifter ska bland annat ingå att göra riskbedömningar. Utifrån riskbedömningarna ska Energimyndigheten sedan ta fram en förebyggande åtgärdsplan och en krisplan som ska trygga gasförsörjningen och minska konsekvenserna vid ett eventuellt avbrott. Naturgasföretag och företag som förbrukar naturgas ska ta fram motsvarande planer för företagets verksamhet. Regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet får rätt att reglera företagens skyldigheter i föreskrifter. Energimyndigheten ska se till att planerna upprättas enligt EU-förordningen samt att lagen och föreskrifterna följs. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-03-27 Debatt: 2012-05-09 Beslut: 2012-05-09

Betänkande 2011/12:NU18 (pdf, 244 kB)

Betänkande 2011/12:NU11

Regeringens rätt att utfärda föreskrifter om krav på och kontroll av elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter förtydligas. Hittills har regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, enbart fått utfärda föreskrifter för elmätare för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser eller då det har varit befogat ur konsumentsynpunkt. För elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter finns det dock inte några internationella överenskommelser och denna typ av elmätare finns sällan hos enskilda konsumenter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-02-21 Debatt: 2012-03-14 Beslut: 2012-03-14

Betänkande 2011/12:NU11 (pdf, 62 kB)

Betänkande 2011/12:NU12

Riksdagen beslutade om nya regler för att förenkla arbetet för specialdomstolen Patentbesvärsrätten. Domstolen överprövar idag Patent- och registreringsverkets beslut om bland annat patentärenden. De nya reglerna innebär att Patentbesvärsrätten inte behöver vara uppdelad i avdelningar, att rätten får döma även med endast en ledamot i vissa fall och att vittnen och experter kan delta i en muntlig förhandling via telefon eller annan motsvarande utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-05-29 Debatt: 2012-06-13 Beslut: 2012-06-13

Betänkande 2011/12:NU12 (pdf, 312 kB)

Betänkande 2011/12:NU25

Riksdagen rättade till en paragraf i mönsterskyddslagen som av misstag fick en felaktig lydelse när lagen ändrades 2002.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-13 Beslut: 2012-06-13

Betänkande 2011/12:NU25 (pdf, 25 kB)

Betänkande 2011/12:KU7

Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-11-08 Justering: 2011-11-15 Debatt: 2011-11-23 Beslut: 2011-11-23

Betänkande 2011/12:KU7 (pdf, 100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun

Betänkande 2011/12:NU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet energi. Beslutet innebär bland annat följande:

  • Anslagen för energi ska uppgå till cirka 2,9 miljarder kronor 2012.
  • En investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2012-2014 godkänns. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft. Affärsverket ska också få finansiella befogenheter för 2012, som bland annat innebär att det får ta lån på upp till 6 miljarder kronor.
  • Uttaget av avgiften för elberedskapsavgiften ska få uppgå till högst 255 miljoner kronor 2012. Elberedskapsavgiften finansierar delar av Svenska Kraftnäts arbete.
  • Regeringen får mandat att låta Svenska kraftnät förvärva svenska statens andel av tillgångarna i Swe-Pol Link AB och därefter likvidera detta bolag. Swe-Pol Link AB är en koncern som äger och driver en likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2011-11-24 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-07

Betänkande 2011/12:NU3 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2011/12:NU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 8
Justering: 2012-01-24 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-16

Betänkande 2011/12:NU9 (pdf, 165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Immaterialrättsliga frågor

Betänkande 2011/12:KU3

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Beredning: 2012-01-19 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU3 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om rösträtt, valsystem m.m.

Betänkande 2011/12:KU2

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-12-15 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU2 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring av viss länsstyrelseverksamhet

Betänkande 2011/12:NU2

Under nästa år ska 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2012. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 10
Justering: 2011-12-06 Debatt: 2011-12-20 Beslut: 2011-12-20

Betänkande 2011/12:NU2 (pdf, 580 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Betänkande 2011/12:NU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2012 om cirka 6 miljoner kronor till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen konstaterar att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på det sättet bryta utanförskapet. I budgetpropositionen finns dels generella satsningar till exempel på forskning, innovation och konkurrensfrämjande åtgärder, dels mer riktade satsningar till exempel för att främja företagande bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att lösa frågan om ansvar och långsiktig basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). Riksdagen kom med en sådan uppmaning till regeringen 2009. Riksdagen konstaterar att frågan inte är slutbehandlad och vill att regeringen återkommer med de förslag om institutets verksamhet som krävs, efter att den utvärdering av SIQ som regeringen har planerat är klar.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2011-12-06 Debatt: 2011-12-19 Beslut: 2011-12-20

Betänkande 2011/12:NU1 (pdf, 358 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2011/12:KU8

Försvarsexportmyndigheten har tagit över uppgifter från framför allt Försvarets materielverk. För att Försvarsexportmyndighetens ska kunna fullgöra sin uppgift beslutade riksdagen att sekretesstiden för villkor i avtal som sluts av myndigheten ska förlängas från två till fem år. Det är samma sekretesstid som bland annat Försvarets materielverk och statliga affärsverk har för motsvarande uppgifter. Anledningen till den förlängda sekretesstiden är att två år har ansetts ge alltför kortvarigt skydd, bland annat när det gäller utvecklings- och optionsavtal på mer än två år.

Med anledning av att ett antal internationella samarbetsavtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier har upphört att gälla beslutade riksdagen också om några ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringarna gäller från och med den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-12-06 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-15

Betänkande 2011/12:KU8 (pdf, 281 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten samt vissa ändringar om immunitet och privilegier

Betänkande 2011/12:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 3
Beredning: 2011-10-11 Justering: 2011-11-22 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-07

Betänkande 2011/12:KU1 (pdf, 729 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2011/12:KU4

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.


Beredning: 2011-10-18 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU4 (pdf, 785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2011/12:KU10

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.


Beredning: 2011-09-15 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU10 (pdf, 12721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2011/12:NU14

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ta fram ett program för en sammanhållen gruv- och mineralindustri. Programmet ska utarbetas i samverkan med näringen och den akademiska världen.

Riksdagen anser att det är hög tid för regeringen att agera för att gruvnäringen ska kunna möta både det ökade intresset för mineraler och metaller i Sverige och moderna miljökrav. Regeringen nämnde i höstens budgetproposition att man kommer att ta fram en mineralstrategi, men riksdagen menar att det behövs en mer ambitiös ansats. Man understryker även att det är viktigt att regeringen skyndsamt hanterar riksdagens begäran. Programmet bör bland annat lyfta frågeställningar som rör infrastruktur, handläggningstiderna för tillståndsprocesser, kommunernas roll och betydelsen av välutbildad arbetskraft.

Riksdagens beslut innebär att man sa ja till en motion från en socialdemokrat. Riksdagen sa nej till övriga mineralpolitiska motioner från allmänna motionstiden 2011.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2012-02-16 Debatt: 2012-03-01 Beslut: 2012-03-14

Betänkande 2011/12:NU14 (pdf, 218 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitiska frågor

Betänkande 2011/12:NU22

Svenska lagar ändras som en anpassning till EU:s så kallade tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Paketet består av fem EU-författningar som syftar till att skapa en väl fungerande gemensam inre marknad för el och naturgas. Det omfattar bland annat nya och mer detaljerade åtgärder som ska främja harmoniseringen och dess effekter. Åtgärderna handlar om att skapa en mer effektiv åtskillnad mellan överföringsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, ett utökat konsumentskydd samt mer detaljerade regler kring de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och uppgifter.

Riksdagen sa vidare nej till en motion med anledning av regeringens förslag och till motioner från allmänna motionstiden 2011 om elmarknadspolitik. De senare motionerna handlar om elmarknadens funktion, elområden, anslutning av små elproduktionsanläggningar och kommunala energibolag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2012-05-03 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-24

Betänkande 2011/12:NU22 (pdf, 939 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

Betänkande 2011/12:KU23

Kriterierna för vad som avses med replik tas bort ur riksdagsordningen. I stället ska det i lagen uttryckligen framgå att en replik begärs i omedelbar anslutning till ett anförande. Det införs en regel om att en talare inte får anmäla sig senare än under andra omgången i en interpellationsdebatt. Det tydliggörs att omröstningen i kammaren kan ske på elektronisk väg. Statsråd är sedan tidigare skyldiga att meddela kammarkansliet om ett svar på en skriftlig fråga är försenat eller uteblir. Denna bestämmelse förtydligas. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2012-05-03 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:KU23 (pdf, 522 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i riksdagsordningen om replikrätten m.m.

Betänkande 2011/12:KU17

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2012-04-17 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:KU17 (pdf, 408 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för romsk inkludering och andra minoritetsfrågor