Dokument & lagar (210 träffar)

Betänkande 2011/12:SkU19

Den som inte följer ett myndighetsbeslut kan bli skyldig att betala vite. Regeringen föreslår att beslut om vite inom fastighetstaxeringsområdet ska gå att överklaga. Den som anlitat ett deklarationsombud har redan i dag har möjlighet att överklaga ett beslut om vite. En skatteskyldig som inte har ett deklarationsombud saknar däremot den möjligheten. Syftet med lagändringen är att samma regler ska gälla för alla skatteskyldiga.

Vissa ändringar görs också i inkomstskattelagen och kupongskattelagen med anledning av två EU-direktiv.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-04-19 Debatt: 2012-05-09 Beslut: 2012-05-09

Betänkande 2011/12:SkU19 (pdf, 783 kB)

Betänkande 2011/12:SkU18

Reglerna för fakturering av mervärdesskatt vid handel med företag i andra EU-länder förenklas. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • Det blir tydligare i vilka fall de svenska faktureringsreglerna ska tillämpas vid handel med ett annat EU-land.
  • Huvudreglerna om hur en faktura ska utformas blir enklare och tydligare.
  • Det blir tydligt hur man ska räkna ut den slutsumma som skatten dras från då uppgifterna är angivna i en annan valuta.
  • Tidpunkten för när mervärdesskatten för handel med varor inom EU ska redovisas förtydligas.
  • En tidsfrist införs för när fakturor för handel med andra EU-länder senast ska utfärdas.
  • En behörig myndighet i ett annat EU-land ska ha rätt att kontrollera e-fakturor om mervärdesskatten ska betalas i detta land.
  • Den som utfärdar och tar emot fakturor är skyldig att säkerställa att fakturan är äkta, oförändrad och läsbar från tiden för utfärdandet och under hela lagringstiden.

Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-04-19 Debatt: 2012-05-09 Beslut: 2012-05-09

Betänkande 2011/12:SkU18 (pdf, 1312 kB)

Betänkande 2011/12:SkU3

Dagens skattebestämmelser är utspridda på ett flertal lagar. Lagarna är svåra att överblicka och förstå varför riksdagen har beslutat att de ska samlas i en enda lag, skatteförfarandelagen. Förutom att lagen ska vara tydligare och lättare att tillämpa ska den bidra till att minska den administrativa bördan och stärka de skattskyldigas ställning. Här är några nyheter i den nya lagen:

  • Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större. Alla deklarationsskyldiga ska kunna göra det i fortsättningen.
  • Juridiska personer ska inte längre deklarera den 2 maj. Denna tidpunkt ersätts nu med fyra tidpunkter. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.
  • Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.
  • Möjligheten att redovisa moms för beskattningsår behålls, men momsen ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.
  • Enhetligare ränteregler i skattekontosystemet införs.
  • Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare.
  • Skattenämnderna avskaffas utom när det gäller fastighetstaxering.
Den nya lagen börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-11-08 Debatt: 2011-11-17 Beslut: 2011-11-17

Betänkande 2011/12:SkU3 (pdf, 20091 kB)

Betänkande 2011/12:SkU9

Reglerna för återbetalning av outnyttjade vägavgifter ändras. För lastbilar och andra fordon som väger minst 12 ton betalar ägaren en vägavgift på vissa vägar. Om ägaren inte använde fordonet under en del av den period som han eller hon har betalt avgift för ska den delen av avgiften återbetalas. I dag sker återbetalningen endast för hela, återstående månader. Reglerna ändras nu så att avgiften i stället återbetalas för alla de dagar som återstår. Dessutom slopas den nuvarande regeln om att endast avgifter som betalats för ett helt år i taget kan återbetalas. Återbetalning ska kunna ske även för en avgift som betalats per månad, vecka, eller dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-02-14 Debatt: 2012-03-28 Beslut: 2012-03-28

Betänkande 2011/12:SkU9 (pdf, 485 kB)

Betänkande 2011/12:SkU20

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Samtidigt är redovisningen av skatteutgifterna den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-06-12 Debatt: 2012-06-20 Beslut: 2012-06-20

Betänkande 2011/12:SkU20 (pdf, 33 kB)

Betänkande 2011/12:SkU11

Från och med den 1 januari 2012 ska alla deklarationsskyldiga kunna använda deklarationsombud när det gäller skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. Riksdagen har nu beslutat att utvidga reglerna om deklarationsombud till att också omfatta deklarationer och andra uppgifter som ska lämnas i samband med fastighetstaxeringen. Enligt beslutet ska deklarationsombudet vara en person som är utsedd av fastighetsägaren och godkänd av Skatteverket. Den uppgiftsskyldige, och inte ombudet, ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta och att de lämnas i rätt tid. De nya reglerna bedöms leda till besparingar för Skatteverket.

Riksdagens beslut grundar sig på ett regeringsförslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-01-26 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:SkU11 (pdf, 570 kB)

Betänkande 2011/12:KU7

Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-11-08 Justering: 2011-11-15 Debatt: 2011-11-23 Beslut: 2011-11-23

Betänkande 2011/12:KU7 (pdf, 100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun

Betänkande 2011/12:SkU8

Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om dessa innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. År 2010 öppnade Tullverket 15 försändelser som innehöll totalt 261 liter vin. Ingen tobak hittades. Mottagarna debiterades 5 732 kr i skatt. Riksdagen framhåller att kontrollerna av postförsändelser är ett viktigt instrument för att säkerställa att svensk punktskatt tas ut vid postorderförsäljning eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-11-15 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-08

Betänkande 2011/12:SkU8 (pdf, 28 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kontroll av postförsändelser

Betänkande 2011/12:SkU7

Svenska lagar ändras för att genomföra ett nytt EU-direktiv om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som gäller skatter, avgifter och andra åtgärder. Det nya direktivet gäller på fler områden än det nuvarande och omfattar alla slags skatter och avgifter, utom obligatoriska socialavgifter. Lagen om dröjsmålsavgift ändras så att dröjsmålsavgift inte längre beräknas på en fordran efter det att den har överlämnats för indrivning. Räntan ska i stället beräknas på samma sätt som för fordringar som gäller underhållsstöd. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2012.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-11-24 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-08

Betänkande 2011/12:SkU7 (pdf, 1132 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning samt ändrad beräkning av dröjsmålsavgift i vissa fall

Betänkande 2011/12:SkU6

De så kallade Lundinreglerna avskaffas den 2 januari 2012. Reglerna kom till i mitten av 1960-talet för att det inte skulle vara möjligt att kringgå det andra ledet i dubbelbeskattningen av inkomster från företag. Reglerna kan nu avskaffas eftersom ägarbeskattningen har reformerats så att det i dag inte finns några större skillnader i beskattningen som beror på hur ägaren tillgodogör sig vinsterna. Det finns dessutom numera regler om skalbolagsbeskattning. För att motverka skatteplanering när Lundinreglerna avskaffas införs en ny generell regel. Den innebär att förluster som uppkommer vid avyttring av lagerandelar bara ska få dras av om förlusterna är verkliga. Det görs också vissa justeringar i reglerna för beskattning av delägare i handelsbolag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-11-24 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-08

Betänkande 2011/12:SkU6 (pdf, 459 kB) Webb-tv debatt om förslag: Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag

Betänkande 2011/12:SkU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 10 miljarder i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2012.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2011-11-24 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-08

Betänkande 2011/12:SkU1 (pdf, 122 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2011/12:KU3

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Beredning: 2012-01-19 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU3 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om rösträtt, valsystem m.m.

Betänkande 2011/12:KU2

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-12-15 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU2 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring av viss länsstyrelseverksamhet

Betänkande 2011/12:SkU4

Dagens skattebestämmelser ska regleras i en ny lag, skatteförfarandelagen. Se betänkande 2011/12:SkU3. Med anledning av den nya lagen genomförs vissa följdändringar av teknisk och redaktionell karaktär i några lagar och bestämmelser som inte längre behövs upphävs. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-11-08 Debatt: 2011-11-17 Beslut: 2011-11-17

Betänkande 2011/12:SkU4 (pdf, 9753 kB) Webb-tv debatt om förslag: Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen

Betänkande 2011/12:SkU5

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-22 Beslut: 2012-02-29

Betänkande 2011/12:SkU5 (pdf, 64 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel

Betänkande 2011/12:KU8

Försvarsexportmyndigheten har tagit över uppgifter från framför allt Försvarets materielverk. För att Försvarsexportmyndighetens ska kunna fullgöra sin uppgift beslutade riksdagen att sekretesstiden för villkor i avtal som sluts av myndigheten ska förlängas från två till fem år. Det är samma sekretesstid som bland annat Försvarets materielverk och statliga affärsverk har för motsvarande uppgifter. Anledningen till den förlängda sekretesstiden är att två år har ansetts ge alltför kortvarigt skydd, bland annat när det gäller utvecklings- och optionsavtal på mer än två år.

Med anledning av att ett antal internationella samarbetsavtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier har upphört att gälla beslutade riksdagen också om några ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringarna gäller från och med den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-12-06 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-15

Betänkande 2011/12:KU8 (pdf, 281 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten samt vissa ändringar om immunitet och privilegier

Betänkande 2011/12:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 3
Beredning: 2011-10-11 Justering: 2011-11-22 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-07

Betänkande 2011/12:KU1 (pdf, 729 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2011/12:KU4

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.


Beredning: 2011-10-18 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU4 (pdf, 785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2011/12:KU10

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.


Beredning: 2011-09-15 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU10 (pdf, 12721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2011/12:SkU2

Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som används som uppvärmningsbränsle och biogas som används som motorbränsle ska vara befriade från skatt på vissa villkor. Kravet är att bränslet uppfyller vissa hållbarhetskriterier som Energimyndigheten satt upp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-09-27 Debatt: 2011-10-12 Beslut: 2011-10-12

Betänkande 2011/12:SkU2 (pdf, 141 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompletterande förfaranderegler för vissa biobränslen