Sök

De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.

Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-18

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Tv-bolag ska kunna göra avbrott för annonser som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. Det innebär att de svenska reglerna anpassas till ett EU-direktiv så att reglerna inte missgynnar svenska tv-bolag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser finns det i dag begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Det kan även vara till fördel för tittarna om tv-bolagen kan placera annonsavbrott på ett mer flexibelt sätt, till exempel vid spelavbrott. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Regeringen föreslår dessutom att tv-bolag ska kunna göra kortare annonsavbrott även i andra direktsändningar än sportevenemang om det finns synnerliga skäl. Det kan gälla direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse. Riksdagen tycker inte att det finns någon tillräckligt god motivering för ett sådant undantag och att det är oklart när det kan användas. Riksdagen sa därför nej till denna del i regeringens förslag.

Det ska gå att ställa krav på tv-bolag att göra tv-sändningar i tråd, det vill säga kabel- och ip-nät, tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla webbsändningar. Det är redan i dag möjligt att ställa krav på att tv-bolag ska göra tv-sändningar tillgängliga via marknät och satellit för personer med funktionsnedsättning, till exempel genom textning och syntolkning. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksrevisionen ska lämna sina granskningsrapporter om Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter i form av redogörelser till riksdagen. Redogörelserna blir då formella riksdagsärenden med motionsrätt redan när de kommer in till riksdagen. I dag gäller samma ordning som för granskningsrapporter om de myndigheter som ligger under regeringen. Riksdagen lämnar då över granskningsrapporten till regeringen som återkommer med en skrivelse som sedan blir ett riksdagsärende. Riksdagen sa ja till denna del av Riksdagsstyrelsens förslag, med ändringen att lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagsstyrelsen föreslår att uppgifter som är sekretessbelagda hos Riksrevisionen ska omfattas av sekretess om de begärs in till riksdagen. Riksdagen sa nej till denna del av förslaget. Skälet är att riksdagen har svårt att se behovet av en sådan bestämmelse. Riksdagen framhåller också att allmänhetens intresse av insyn är större i riksdagen än hos en myndighet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Konstitutionsutskottet har låtit utvärdera de så kallade frågeinstituten, det vill säga de skriftliga och muntliga frågor och de interpellationer som riksdagsledamöterna kan ställa till ministrarna. Riksdagen anser bland annat att den tid ministrarna har på sig för att besvara skriftliga frågor bör förlängas med en dag för att ministrarna ska få bättre förutsättningar att ge så innehållsrika svar som möjligt. På förslag av KU gjorde riksdagen ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att styrelsen ska vidta de åtgärder som behövs för att gå vidare med frågan.

I utredningen studeras frågornas och interpellationernas innehåll, hur de används av ledamöterna, hur ministrarna besvarar dem och Regeringskansliets beredning av ministrarnas svar. KU tar i sitt betänkande ställning till utredarens bedömningar och förslag.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

Det ska bli lättare för medborgarna att ta reda på vilka regler som kommunen eller landstinget beslutar om. Tidigare varierade rutinerna för hur nya regler ska offentliggöras. Senast den 31 december 2014 ska kommunerna och landstingen publicera reglerna i dess helhet på sina webbplatser. De ska också offentliggöra beslut om nya regler på sina anslagstavlor. Detta ska gälla från den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-10-16

Debatt

2012-10-24

Beslut

2012-10-24

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Beredning

2013-05-14

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Partibidragsnämnden får delvis nya regler och regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen noterar att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande med mera, där endast en tredjedel är kvinnor. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning även inom denna grupp. Riksdagen ser också gärna att regeringen i fortsättningen redovisar spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2013-04-09

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunalt partistöd, återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser, tjänstledighet från förtroendeuppdrag, titeln borgmästare, representation i nämnder, utskott och styrelser samt direktvalda stadsdelsnämnder. Andra motioner tar upp kommunernas plikt att följa domstolsbeslut samt konsekvenser när besluten inte följs, kommunala folkomröstningar, kommunala pensionärsråd, begreppet stad, jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen, tidpunkt för tillträde för kommunala bolags styrelser, kommunindelning, kommunal samverkan och en regionaliseringsreform.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

16

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Beredning

2013-03-07

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.

Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.

KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Svenska myndigheter kan på grund av EU-bestämmelser eller internationella avtal ha så kallad direktåtkomst till information i databaser i andra länder. De svenska myndigheterna får då ofta bara behandla information som de verkligen behöver i enskilda ärenden. Detta kan i sin tur krocka med den svenska offentlighetsprincipen som ger allmänheten tillgång till allmänna handlingar hos myndigheterna.

Den 1 december 2012 börjar därför en ny sekretessregel att gälla. Absolut sekretess ska gälla för uppgifter i utländska databaser som svenska myndigheter har elektronisk tillgång till, men som myndigheterna på grund av EU- bestämmelser eller internationella avtal inte får behandla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-10-16

Debatt

2012-10-24

Beslut

2012-10-24

Riksdagen sa nej till motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012. Motionerna handlar bland annat om den offentliga sektorns organisation, länsstyrelsernas uppgifter, kontakten med myndigheter, granskning av myndigheters vetenskaplighet, e-legitimation och skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

18

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 42 minuter

Beredning

2013-03-05

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om frågor som har med vallagen att göra. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om proportionalitet och valkretsindelning, samtycke till kandidatur i val, valsedlar, elektroniskt röstningsförfarande, snabbare omval, granskning av rösträkning samt dubbla medborgarskap.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Beredning

2013-03-14

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bland annat riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar om förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionerna, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying.

Andra motioner handlar om Riksdagsförvaltningen, till exempel miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motioner gäller arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna, till exempel arvodet och inkomstgarantin.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

17

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Riksdagen vill vid lämplig tidpunkt och i lämplig form uppmärksamma att det har gått hundra år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Den liberale statsministern Nils Edén lämnade 1918 ett förslag till riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Riksdagen fattade beslut 1919. Två år senare, 1921, genomfördes det första riksdagsvalet i vilket både män och kvinnor deltog.

En kommitté bör tillsättas som tar ansvar för förberedelser och genomförande av jubileet. Det är önskvärt att alla riksdagspartier deltar i arbetet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om allmänna helgdagar.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18

Riksdagen tycker att det är viktigt att omval i framtiden kan genomföras på kortare tid än efter valet 2010. Samma förutsättningar för omval som för ordinarie val, och en lagstadgad tidsfrist för genomförande som är så kort som möjligt. Det är frågor som riksdagen vill att regeringen utreder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 013 nya ärenden under verksamhetsåret 2011/2012, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-12-06

Justering

2013-01-15

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Det behövs ingen ytterligare lagändring för att lösa den intressekonflikt som kan uppstå när ett verk som är skyddat av upphovsrätten blir en allmän handling. Det anser regeringen i en skrivelse som har lämnat tills riksdagen.

Riksdagen beslutade år 2000 om en sekretessbestämmelse som skulle skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en myndighet. Bakgrunden var att ett outgivet verk, den så kallade scientologibibeln, hade lämnades in till ett antal svenska myndigheter. Lösningen sågs då som provisorisk och riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till permanent lösning. Regeringen anser nu att ingen ytterligare lagändring behövs, eftersom sekretessbestämmelsen inte har orsakat sådana tillämpningsproblem som man befarade. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-02-19

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06