Sök

Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.

Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 39 minuter

Beredning

2014-03-25

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-06

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Konstitutionsutskottet anser inte att finansutskottets förslag om att ändra riksdagens tidigare beslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt strider mot riksdagsordningen. Det betyder att riksdagen kan besluta om förslaget (se finansutskottets betänkande 2013/14:FiU16).

KU har granskat förslaget efter att talmannen tidigare sagt nej till att be riksdagen ta ställning till det eftersom han ansåg att förslaget strider mot riksdagsordningen. KU anser inte att det i riksdagsordningen finns något hinder mot att riksdagen fattar ett beslut som innebär att inkomsterna på statens budget skulle avvika från den beräkning av inkomsterna som riksdagen tidigare beslutat. Riksdagsordningen innehåller inte heller någon uttrycklig reglering som skulle begränsa utskottens rätt att lämna förslag genom så kallade utskottsinitiativ som en del av budgetarbetet. Utskottet anser att finansutskottets förslag ligger inom ramen för syftet med den så kallade rambeslutsmodellen för budgetarbetet i riksdagen och för praxis.

Anföranden och repliker

52, 137 minuter

Justering

2013-12-10

Debatt

2013-12-11

Beslut

2013-12-11

Det är viktigt att val genomförs på ett säkert sätt och att så många som möjligt har möjlighet att rösta. Det finns en risk att väljare på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal för att förtidsrösta. Framöver kommer dessa väljare att kunna lämna sina röster till kommunala röstmottagare som kommer hem till dem och tar emot deras röster. Under den tid som förtidsröstningen pågår ska minst en röstningslokal i varje kommun vara öppen varje dag och minst två röstmottagare ska vara närvarande för att ta emot förtidsröster i röstningslokalerna.

För att öka säkerheten ska kommunerna förvara valmaterial från förtidsröstningen avskilt och på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om kuvert, röstkort och adresskort som tagits emot från väljare eller bud. Lokaler som används för röstning ska vara tydligt avgränsade och utformade så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Lokalerna får inte ha anknytning till en viss politisk organisation. Det är också viktigt att alla som arbetar med val har kunskap om vilka regler som gäller. Därför ska bara den som har fått utbildning få bli röstmottagare.

Valnämnden får i undantagsfall avsluta den preliminära rösträkningen en dag senare, det vill säga till torsdagen efter valdagen. På så sätt ska rösträkningen bli säkrare.

De nya reglerna för förvaring av valmaterial börjar gälla den 1 augusti 2014. De andra ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 33 minuter

Beredning

2014-04-03

Justering

2014-04-15

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län.

Riksdagen anser att även landstingen i Norrbottens och Västernorrlands län bör få regionalt utvecklingsansvar från den 1 januari 2015. Regeringen bör lämna ett lagförslag om detta. Regeringen bör också utreda på nytt om även Västmanlands läns landsting ska få regionalt utvecklingsansvar. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till helhetslösning för den regionala organisationen.

Beslutet om tillkännagivanden innebär att riksdagen sa ja till motioner från S och MP.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 49 minuter

Beredning

2014-01-21

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Riksdagsledamöter som slutar sitt uppdrag ska få bättre stöd för att gå över till yrkeslivet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa ett nytt omställningsstöd som ska ersätta den nuvarande inkomstgarantin.

Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det stöd som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden. Det kan bestå av rådgivning och kompletterande utbildning. Den andra delen är ett ekonomiskt stöd som i sin tur består av två delar. Alla ledamöter som slutar sitt uppdrag får under högst två år ett ekonomiskt stöd som liknar en avgångsersättning på arbetsmarknaden. Utöver det kan äldre personer som varit riksdagsledamöter i minst åtta år få ett förlängt ekonomiskt stöd. Den här ersättningen är lägre och beviljas för ett år i taget. Det ekonomiska stödet kan under vissa förutsättningar minskas eller dras in, så kallad jämkning.

Det nya omställningsstödet gäller för nya riksdagsledamöter som väljs in i riksdagen vid valet 2014 eller senare. Nuvarande riksdagsledamöter som blir omvalda 2014 får rätt till den nuvarande inkomstgarantin när de slutar sina uppdrag, eftersom riksdagen anser att ledamöternas villkor bör vara förutsebara. Skillnaderna mellan det nya omställningsstödet och den gamla inkomstgarantin är enligt riksdagen så stora att det nya systemet inte bör gälla nuvarande ledamöter.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Beredning

2013-09-12

Justering

2013-09-24

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Skyddet mot andra länders underrättelseverksamhet ska stärkas. Bland annat införs ett nytt brott, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Brottet omfattar underrättelseverksamhet som har som syfte att samla in information som kan skada Sverige om ett annat land känner till den. Dessutom skärps minimistraffet för flyktingspionage från böter till fängelse.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Beredning

2014-03-27

Justering

2014-04-17

Bordläggning

2014-05-08

Debatt

2014-05-09

Beslut

2014-05-27

Det har blivit vanligare att stora kommersiella tv-bolag köper exklusiva sändningsrättigheter till vissa sportevenemang. Mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen våren 2012 om behovet av en så kallad evenemangslista har Myndigheten för radio och tv utrett hur en sådan lista skulle kunna utformas. En sådan lista ska innehålla evenemang som anses vara särskilt viktiga för samhället, till exempel OS. En väsentlig del av allmänheten ska kunna ta del av evenemangen på listan via fri tv. Enligt utredningsförslaget från Myndigheten för radio och tv ska minst 80 procent av allmänheten ha tillgång till evenemangen på listan.

Riksdagen anser att gränsen på 80 procent är för låg. När regeringen fortsätter att arbeta med förslaget om evenemangslista bör kraven skärpas så att fler kan se de evenemang som finns med på listan. Vad som menas med fri tv bör också bli tydligare. Fri tv ska avse sådan tv som allmänheten har tillgång till utan annan betalning än licensavgift och i vissa fall grundanslutningsavgift till ett kabelnät. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet om tillkännagivande grundar sig på motioner från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om radio- och tv-frågor.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Beredning

2014-03-11

Justering

2014-04-08

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som handlar om olika frågor om begravningsverksamhet, Svenska kyrkan, fri församlingstillhörighet och likabehandling av alla trossamfund.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2014-03-27

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-04-28

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om beredningsuppgifter vid myndighetsutövning som lämnas till privata aktörer, ersättning till enskilda personer för rättsförluster vid myndighetsutövning, att återinföra tjänstemannaansvar samt lagreglering av insynsrådens sammansättning. Andra motioner rör integritetsskydd och myndigheters webbplatser, möjligheten att kontakta myndigheter anonymt, överklagande av vissa förvaltningsbeslut och en kommission som ska granska hur EU-bestämmelser tillämpas.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

30

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2014-03-25

Justering

2014-04-08

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

20

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Beredning

2014-03-27

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om sannings- och granskningskommissioner om registreringen av romer, stärkt arbete mot antiziganism, antisemitism och islamofobi, finlandssvenskarnas ställning som nationell minoritet, sametinget, finskans ställning som minoritetsspråk och äldreomsorg på finska.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Beredning

2014-03-04

Justering

2014-03-20

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-03-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om olika tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om meddelarskydd, hets mot transpersoner, kränkningar på internet, en internetombudsman, blockering eller filtrering av internet, skadestånd vid ärekränkningsbrott, självmordssajter och mediekoncentration.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Beredning

2014-02-06

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om vallagsfrågor. Motionerna handlar bland annat om elektronisk röstning, avskaffande av ångerröst, gemensamma valsedlar och särskild valkrets för utlandssvenskar.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Beredning

2014-02-27

Justering

2014-03-20

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-03-27

Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.

Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. Konstitutionsutskottet konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser.

Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 45 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 113 minuter

Beredning

2013-06-11

Justering

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om rösträtt och valsystem. Skälet till att riksdagen sa nej till en motion om höjd riksdagsspärr är bland annat att det finns ett brett stöd för den nuvarande spärren på fyra procent. Övriga motioner tar upp frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-02-27

Justering

2014-03-18

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-03-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om författningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om nationella folkomröstningar, en författningsdomstol, finansmakten och Riksbankens uppgifter, Riksrevisionens uppgifter, Europaparlamentets säte, karantänsregler för politiker och höga statstjänstemän, byte av partitillhörighet, behörighetsvillkor för överbefälhavare och den offentliga äganderätten. Andra motioner tar upp frågor om statliga kommissioner, nationella strategier, språket i lagar och källhänvisningar i Statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

14

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-03-13

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

Privatpersoner ska få en starkare ställning i domstolsmål som handlar om ärekränkning. Kravet på att det måste finnas särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det betyder att åklagare och justitiekansler i högre grad ska kunna hjälpa personer som till exempel har utsatts för förtal på internet. En person som har förlorat ett tryck- eller yttrandefrihetsmål ska kunna slippa att betala motpartens rättegångskostnader när det finns särskilda skäl för att få sin sak prövad i domstol.

Sverige har i dag svårt att delta i internationellt rättssamarbete kring ärenden som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Men den möjligheten förbättras nu. Bland annat ska skrifter och tekniska upptagningar inte anses vara utgivna i Sverige, och därmed omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, bara för att de har skickats härifrån till utlandet.

Ändringarna i grundlagarna börjar gälla den 1 januari 2015. De andra lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen antog förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som vilande. Riksdagen sa ja till regeringens andra förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2014-03-06

Justering

2014-04-01

Bordläggning

2014-04-09

Debatt

2014-04-10

Beslut

2014-04-10

Valsystemet ändras så att fördelningen av mandat säkrare ska spegla hur väljarna har röstat. Det gäller i val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Ändringarna ska göra så att partierna får en representation som stämmer överens med partiets väljarstöd.

I kommuner som är indelade i valkretsar ska utjämningsmandat införas. Det införs också en småpartispärr på 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar och 2 procent i kommuner som inte är det.

För att göra det lättare för väljarna att skilja olika partiers valsedlar åt ska partierna få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna. Partierna måste också anmäla i förväg när de ställer upp i ett val, så att det blir tydligare för väljarna vilka de kan rösta på. Den som nomineras som kandidat måste säga ja till nomineringen för att vara valbar. Detta för att man själv ska ha rätt att bestämma om man vill ställa upp som kandidat.

Ändringarna görs i regeringsformen och vallagen. Ändringar i regeringsformen kräver två beslut i riksdagen med val emellan. Eftersom ändringarna i vallagen hänger ihop med ändringarna i regeringsformen föreslås alla ändringar i båda lagarna att börja gälla den 1 januari 2015.

Riksdagen sa ja till att anta ändringarna i regeringsformen som vilande. Riksdagen sköt upp behandlingen av ändringarna i vallagen till efter höstens val.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Beredning

2014-02-04

Justering

2014-03-04

Debatt

2014-03-13

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arbetsvillkor, utskottens och ledamöternas resor, riksdagens krigsdelegation och minnesåret för demokratins genombrott.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Beredning

2014-02-04

Justering

2014-02-27

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12