Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

Lagen om kulturminnen med mera ändrar namn till kulturmiljölagen. Vidare görs några ändringar i lagen. Det nationella minoritetsspråket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen.

Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

29

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 85 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2012. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om EU-samarbetet. Utrikesutskottet har i sin behandling av motionerna valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

19

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

65, 237 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2012, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2012.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om det nordiska samarbetet, gränshinderarbetet, det arktiska samarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 140 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2012. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk, men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2012.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger nej till de motioner som lämnats med anledning av  skrivelsen. Riksdagen säger också nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om bland annat vapenexport och spridningen av små och lätta vapen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 120 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 36 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 77 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler, samt folkbildning och trossamfund.

Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare.

Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it.

När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

29, 113 minuter

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens förslag om ett ramverk för global utveckling efter 2015. Ramverket innehåller EU:s utgångspunkter inför kommande förhandlingar i FN om nya globala utvecklingsmål efter de så kallade millenniemålen. Kommissionen föreslår ett antal principer för ramverkets räckvidd, målens karaktär och antal, insyn, genomförande och ansvarsskyldighet samt samstämmighet.

Utskottet instämmer i stort med den inriktning som kommissionen föreslår. Det är viktigt att EU kan enas om ett antal principer inför den globala debatten. Utskottet håller med om att den framtida globala dagordningen bör gälla för alla länder och bör ha fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling som främsta mål.

Dagordningen bör enligt utskottet bygga vidare på millenniemålen men anpassas till den förändrade omvärlden och fokusera mer på kvalitet och på sambandet mellan olika mål. Dagordningen bör också ta fasta på alla länders ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Utskottet anser att EU bör driva samstämmighet för utveckling som en central fråga inom ramen för en ny global dagordning.

Det finns enligt utskottet vissa grundläggande förutsättningar för att stimulera utvecklingens drivkrafter som bör lyftas fram i EU:s ramverk. Dessa är miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 89 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa ja till att ett protokoll ansluts till två av EU:s grundfördrag, fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Protokollet klargör innehållet i och tillämpningen av Lissabonfördraget. Protokollet ändrar inte vare sig Lissabonfördraget eller förhållandet mellan EU och dess medlemsländer.

Protokollet tillkom efter att Irland i en folkomröstning 2008 sagt nej till Lissabonfördraget. Protokollet förtydligar att Lissabonfördraget inte påverkar vissa bestämmelser i Irlands författning om skydd för rätt till liv, skydd av familjen och skydd av rätt till utbildning. Lissabonfördraget förändrar inte heller EU:s befogenheter när det gäller beskattning eller de enskilda EU-ländernas säkerhets- och försvarspolitik. Efter att Europeiska rådet beslutat om protokollet sa Irland 2009 ja till Lissabonfördraget i en ny folkomröstning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om litteratur, språk, läsande och bibliotek. Motionerna tar bland annat upp frågor om litteraturstöd och att främja läsning. Här hänvisar riksdagen till Litteraturutredningen som just nu bereds inom Regeringskansliet. Andra motioner handlar om bibliotekens uppdrag, en nationell biblioteksplan, förslag för att öka tillgången till bibliotek, digitala bibliotek och ett nationellt lånekortssystem. Riksdagen hänvisar dels till kommunerna, dels till förslaget till ny bibliotekslag som regeringen väntas lämna till riksdagen inom kort. Ytterligare motioner handlar om teckenspråk och teckenspråkstolkar samt att punktskriften ska få officiell status som läs- och skriftspråk. Även här hänvisar riksdagen till att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

32, 92 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Orsaker är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp och att beslut i andra frågor redan har fattats för den pågående tillståndsperioden. Motionerna handlar om många olika delar av public service-verksamheten, bland annat digitalisering av Sveriges radios, SVT:s och UR:s arkiv, förhandsprövning av nya tjänster inom public service, nordiska tv-kanaler i public service-utbudet, svenskt public service-utbud på Åland, upphandling av samhällsprogram och nyhetsförmedling, public service-företagens finansiering och företagens kulturbevarande uppdrag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Varje år lägger ledamöterna ett stort antal motionsförslag om olika frågor som rör mänskliga rättigheter, och utrikesutskottet har under olika år valt att behandla mänskliga rättigheter ur olika perspektiv. Den här gången behandlades motioner om bland annat mål och inriktningsfrågor, grundläggande rättigheter, barns rättigheter, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för personer som tillhör urfolk och nationella, etniska, språkliga eller religiösa grupper. Andra motioner tar upp frågor som rör mänskliga rättigheter i handelspolitiken och i arbetslivet, statslöshet och migration samt Internationella brottmålsdomstolen.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Beredning

2013-01-24

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Riksrevisionen har granskat staten på spelmarknaden, och regeringen instämmer delvis i slutsatserna. Det gäller bland annat att:

• spelansvarsåtgärder och marknadsföring bör anpassas till spelens farlighetsgrad
• det är viktigt med forskningsbaserade förebyggande åtgärder mot spelberoende
• de som drabbats av spelberoende ska få den vård och behandling som behövs.

Riksdagen konstaterar att Svenska Spel bedriver ett aktivt arbete på spelområdet. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Lotteriinspektionen uppdrag. Dessutom ska regeringen återkomma med förslag i syfte att få tillstånd ett väl fungerande regelverk på spelområdet. Där ingår bland annat frågor om spelansvars- och marknadsföringsåtgärder och forskningsfrågor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Regeringen har återrapporterat om genomförandet av politiken för global utveckling. Politiken innebär en breddad syn på utveckling där biståndet bara är en del. Arbetet med politiken för global utveckling är fokuserat till sex globala utmaningar. Regeringen fokuserar denna gång på den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap.

Även utrikesutskottet fokuserar i sin behandling av regeringens skrivelse på ekonomiskt utanförskap. Utskottet tar till exempel upp frågor om kapital- och skatteflykt, handel med jordbruksprodukter, fiskeripolitik och utveckling, globalt tryggad livsmedelsförsörjning och svensk handel och investeringar.

När det gäller genomförandet av politiken bedömer regeringen att man under 2010-2012 har kommit längre på de flesta områden än perioden innan. Utrikesutskottet konstaterar att OECD är kritiskt till bristen på indikatorer och utgångspunkter för att bedöma den övergripande utvecklingen. Utskottet menar att det är svårt att avläsa vad som skiljer regeringens olika kriterier åt och pekar på betydelsen av resultatindikatorer.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

28, 161 minuter

Beredning

2012-11-15

Justering

2013-02-14

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om allas rätt till kultur. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om tillgängligheten till kultur och tar upp frågor som fysisk tillgänglighet och tillgänglighet via internet, men också i vilken mån kulturen belyser människors olika livsvillkor och erfarenheter.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 87 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-14

Beslut

2013-03-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kultur och fritid för barn och unga. Motionerna om utvärdering och uppföljning av satsningen Skapande skola avslås med hänvisning till bland annat pågående arbete. Motioner om maxtaxesystem samt översyn av och lagstiftning om musik- och kulturskolan avslås med hänvisning till att detta är frågor för kommunerna. Andra motioner handlar om behovet av nätvandrare och om stöd till mindre föreningar.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

50, 142 minuter

Justering

2013-02-14

Debatt

2013-03-14

Beslut

2013-03-20

Riksdagen godkände ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och Palestina. Avtalet ger den palestinska myndighetens representation och dess personal i Stockholm samma privilegier, immunitet, undantag och förmåner som ambassader och deras företrädare har.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 113 minuter

Justering

2013-02-14

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

I likhet med regeringen konstaterar utrikesutskottet att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Utskottet menar att Sveriges säkerhet byggs solidariskt med andra. Utskottet konstaterar att säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet. Flödessäkerhet blir centralt i det utvidgade säkerhetsbegreppet, anser utskottet. Det kan till exempel handla om att flygtrafik och handel ska fungera. Utskottet betonar vikten av att föra en politik som balanserar globaliseringens positiva och negativa konsekvenser. Det gäller att å ena sidan säkra flödessäkerheten för att underlätta de flöden som ger globaliseringen dess kraft och å andra sidan motverka de flöden som underminerar våra samhällen. Det är av största vikt att motverka inre splittringar inom EU, anser utskottet. Ett Europa i flera hastigheter försvagar EU som säkerhetspolitisk aktör. EU vinner i globalt inflytande och trovärdighet genom att stå enat och agera gemensamt. I ljuset av den ekonomiska krisen och efterföljande maktförskjutningar anser utskottet att EU behövs mer än någonsin för att utveckla globala normer och institutioner. Utskottet välkomnar Sveriges, Polens, Italiens och Spaniens initiativ till att arbeta fram en bred utrikespolitisk strategi för EU. Utskottet ser med oro att den ekonomiska nedgången kan leda till politisk instabilitet, inklusive ökad migration i vissa regioner. Utskottet välkomnar därför att Sverige fortsätter att driva på för att EU ska kunna uppnå det gemensamma målet om att avsätta 0,7 procent av BNI i bistånd senast 2015.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010, 2011 och 2012 om olika säkerhetspolitiska frågor.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

41, 170 minuter

Beredning

2012-06-12

Justering

2013-02-14

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21