Sök

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 och 2012 om jämställdhet och genusperspektiv inom Försvarsmakten. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Motionerna handlar om rekrytering av kvinnor till tjänster som officerare, soldater eller sjömän och andelen kvinnor som rekryteras för att tjänstgöra internationellt. Motionerna handlar också om genusperspektiv vid internationella insatser, jämställdhetsarbete, diskrimineringslagen och trakasserier på grund av kön.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-09-19

Beslut

2013-09-19

Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen.

Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och analys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

En ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder börjar gälla den 22 juli 2013. Lagen är en anpassning till ett EU-direktiv som innehåller regler om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Alternativa investeringsfonder är bland annat specialfonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och råvarufonder.

I dag finns regler för specialfonder i lagen om investeringsfonder. Den lagen byter namn till Lagen om värdepappersfonder och regleringen av specialfonder flyttas över till den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Det införs också regler för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som inte är professionella investerare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Sverige står fortfarande starkt jämfört med resten av Europa, men trots det påverkades den svenska ekonomin under 2012 av den svaga efterfrågan från viktiga exportländer. Den inhemska efterfrågan blir en viktig drivkraft för återhämtningen. Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU. Den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Riksdagen är positiv till att regeringen vill vidareutveckla den svenska modellen tillsammans med arbetsmarknadens parter och göra arbetsmarknaden mer inkluderande och flexibel. Riksdagen välkomnar också att regeringen vill stärka drivkrafterna för arbete genom att, när budgetutrymmet tillåter, förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att öka tillväxten. Fördelningspolitiken bör vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Inom vården och omsorgen ska tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten fortsatt bli bättre.

Regeringen har lämnat två skrivelser med anledning av granskningar som Riksrevisionen gjort. Den ena granskningen gäller den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Den andra granskningen gäller regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

73, 240 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

26, 70 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.

Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 114 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Beredning

2013-05-28

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

• Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
• Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
• Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
• Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
• I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
• När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
• Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

124, 113 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Riksbanken får möjlighet att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 14 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Nya regler för finansiella konglomerat och grupper börjar gälla den 1 augusti 2013. Reglerna innebär en anpassning till ett EU-direktiv om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat.

Ett finansiellt konglomerat är en företagsgrupp som innehåller företag som driver verksamhet inom både försäkringssektorn och bank- och värdepapperssektorn. Reglerna om finansiella konglomerat omfattar mer övergripande en kontroll av konglomeratets finansiella ställning.

Det har under senare år utvecklats allt fler företagsgrupper som innehåller företag från dessa sektorer. Om ett företag i en sådan grupp skulle få finansiella problem kan det inte bara påverka andra företag inom samma sektor utan även sprida sig till företag inom den andra sektorn.

EU-direktivet innehåller ett flertal mindre ändringar som syftar till att åtgärda brister som har identifierats vid tillsynen av finansiella konglomerat. Det är ett första steg i en större översyn.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19