Sök

Fråga 2017/18:1428 Våldsbejakande islamistiska extremister av Richard Jomshof SD till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Vi har de senaste åren tagit del av uppgifter som gör gällande att den så kallade radikaliseringen har blivit ett allt större problem i Sverige. För ett år sedan uppgav Säpo att det fanns

Inlämnad

2018-06-01

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1516 Samhalls affärsetik av Lars Beckman M till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg S Det har vid flera tillfällen i olika sammanhang rapporterats om tvisten mellan Ockelbo kommun och Samhall, vars kärna är en tre år gammal upphandling som innebar att kommunen och det kommunala bostadsbolaget

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Fråga 2017/18:1515 Fördelning av företags- och projektstöd av Annika Qarlsson C till Statsrådet Sven-Erik Bucht S Den 23 februari 2016 hade statsrådet Bucht en interpellationsdebatt i kammaren med anledning av att regeringen då mycket överraskande hade valt att dra bort stödet och förutsättningarna för Winnet Sverige

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fråga 2017/18:1514 Winnet och civilsamhällets roll i arbetet med jämställd regional tillväxt av Annika Qarlsson C till Statsrådet Sven-Erik Bucht S Den 23 februari 2016 hade statsrådet Bucht en interpellationsdebatt i kammaren med anledning av att regeringen då mycket överraskande hade valt att dra bort stödet och förutsättningarna

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fråga 2017/18:1513 Strategi om civilsamhällelig mobilisering och jämställdhetsintegrering av Annika Qarlsson C till Statsrådet Sven-Erik Bucht S Den 23 februari 2016 hade statsrådet Bucht en interpellationsdebatt i kammaren med anledning av att regeringen då mycket överraskande hade valt att dra bort stödet och förutsättningarna

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fråga 2017/18:1512 Belysningsutmaningens fortsatta arbete av Ola Johansson C till Statsrådet Ibrahim Baylan S Energimyndigheten fick i maj 2016 ett regeringsuppdrag att öka aktiviteterna i Sverige för att främja energieffektiv belysning som ett sätt att minska behovet av el. Initiativet kallades för belysningsutmaningen

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fråga 2017/18:1511 Turkiskt underrättelsearbete i Sverige av Markus Wiechel SD till Utrikesminister Margot Wallström S Tidigare i vår avslöjades det att det skedde en kartläggning av turkiska regimkritiker bosatta i Sverige som anses sympatisera med Gülenrörelsen. Enligt Säkerhetspolisen är denna kartläggning brottslig

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fråga 2017/18:1510 Hemliga tvångsmedel av Tomas Tobé M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Polisen och de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel kan vara av stor vikt för att på ett effektivt sätt bekämpa grov brottslighet. Användningen av hemliga tvångsmedel innebär att polisen

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1509 Sänkt gräns för obligatorisk häktning av Tomas Tobé M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S I dag får den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott häktas om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1508 Vistelseförbud en ny form av påföljd av Tomas Tobé M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Den grova brottsligheten breder ut sig i samhället. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med skjutningar och grova våldsbrott. Problemen är särskilt stora i Sveriges 61 utsatta områden.

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1507 En särskild straffskärpningsgrund för gängrelaterad brottslighet av Tomas Tobé M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S Brottsligheten i samhället blir allt grövre, och konflikterna mellan kriminella gäng sker i allt större utsträckning i det offentliga rummet. Skjutningar sker nu på

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:1506 Sekretessbelagda dokument om Raoul Wallenberg av Mikael Oscarsson KD till Utrikesminister Margot Wallström S I en interpellationsdebatt med undertecknad den 20 april sa utrikesministern att det fortfarande finns sekretessbelagda dokument i Raoul Wallenberg-frågan. Med anledning av detta vill jag fråga

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fråga 2017/18:1505 Släpbussar av Karin Svensson Smith MP till Statsrådet Tomas Eneroth S Skånetrafiken har genomfört ett försöksprojekt i Kristianstad där en fordonskombination buss med släp för personbefordran trafikerade en stadsbusslinje under 24 månader. Transportstyrelsen följde projektet och hade regeringsuppdrag

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fråga 2017/18:1504 Tillgång till regionala flygplatser för civilförsvaret av Lotta Olsson M till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson S I sommar har det redan varit en lång torkperiod och många bränder har uppstått. Trots att våra räddningstjänster har varit på plats i tid och med stora styrkor har ändå inte

Inlämnad

2018-06-15

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och Trafikverket har tagit hänsyn till EU-målen i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Målen handlar bland annat om att det senast 2030 ska finnas utbyggda stomnät inom hela EU. Revisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har tagit tillräcklig hänsyn till det i sin planering.

Regeringen instämmer i delar av revisionens bedömning och kommer därför förtydliga hur Sverige ska förhålla sig till målen i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Däremot tycker regeringen att Trafikverket genom nuvarande instruktioner har tillräckliga direktiv för hur det ska arbeta för att uppnå EU-målen.

Riksdagen tycker att de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är värdefulla och måste tas med i det fortsatta planeringsarbetet inom transportområdet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2017.

Statens budget visade ett överskott för 2017 på 62 miljarder kronor, det är 54 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2017 visar ett överskott på 124 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor mer än 2016. Vid 2017 år slut var statens nettoförmögenhet -271 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 134 miljarder kronor jämfört med 2016 då nettoförmögenheten var -405 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

71, 255 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.

Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.

Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.

Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20