Pensionärer som har fyllt 65 år får sänkt skatt 2010. För en pensionär med full garantipension innebär beslutet en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 200 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Skattesänkningen är utformad så att de allra flesta av de sämst ställda pensionärerna, det vill säga garantipensionärer och andra med låga pensionsinkomster, får en ökad inkomst efter skatt. För pensionärer med höga pensionsinkomster minskar dock inkomsten efter skatt under 2010 till följd av pensionsnedskrivningen. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.
Sverige har åtagit sig att straffbelägga gärningar och att kunna döma över brott mot den Internationella brottsmålsdomstolen. Den 1 januari ändras därför brottsbalken så att följande brott också omfattar den Internationella brottsmålsdomstolens rättskipning: osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, störande av förrättning eller av allmän sammankomst, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling. Straffansvar för våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd ska också utvidgas till att gälla gärningar riktade mot tjänstemän vid den Internationella brottsmålsdomstolen. Till följd av Lissabonfördraget görs dessutom några ändringar i brottsbalken som bland annat gäller bestämmelser om osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol. Även dessa ändringar börjar gälla den 1 januari.
Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen ändras. Ändringen innebär att övergångstiden under vilken register i polisens verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd förlängs till utgången av juni år 2012. Inom Regeringskansliet pågår en översyn av polisdatalagen och arbetet med att ta fram en proposition med förslag till ny lagstiftning. I det arbetet övervägs bland annat vilket rättsligt stöd som bör ges för den behandling som nu sker med stöd av Datainspektionens tillstånd. Den nya lagen inte kommer att kunna träda i kraft till den 31 december 2009. Därför förlängs nu övergångstiden.
Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall när det gäller Europol ändras. Ändringen är en konsekvens av att Europolkonventionen upphör att gälla den 1 januari 2010 och ersätts av Europeiska rådets beslut om att inrätta Europeiska polisbyrån (Europol). Ändringen innebär att Europol, Europols direktör, biträdande direktörer och personal ska ha den immunitet och de privilegier som följer av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier. Precis som i dag ska tjänstemän från Europol som deltar i en gemensam utredningsgrupp inte omfattas av den immunitet som annars gäller. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om straffrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.
Reglerna om ersättning till rättsliga biträden ändras. Syftet är att ge den enskilda personen bättre möjligheter att välja rättsligt biträde. Enligt nuvarande regler ska den enskilda personens förslag till rättslig biträde avslås om det skulle medföra avsevärt ökade kostnader. Så kan det vara när biträdet har sin verksamhet på en avlägsen ort. De nya reglerna innebär att ett rättsligt biträdes rätt till ersättning av allmänna medel endast i undantagsfall ska omfatta de merkostnader för tidsspillan och utlägg som uppstår på grund av att biträdet har sin verksamhet på en avlägsen ort. Vidare ska den domstol eller förvaltningsmyndighet som förordnar ett rättsligt biträde på begäran lämna förhandsbesked om ersättningen får avse merkostnader som uppstår på grund av avstånd. Det blir även möjligt för den enskilda personen och biträdet att komma överens om att den enskilde helt eller delvis ska stå för de skäliga merkostnader som uppkommer och som inte ersätts av allmänna medel. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010.
I samband med en brottsutredning beslagtas ibland olika typer av gods. Senare kan beslagen hävas. I dag saknas generella bestämmelser om vad som då ska göras med godset. Riksdagen har därför beslutat om lagändringar som reglerar till vem föremålen ska lämnas ut. Bestämmelserna ska också reglera vad som händer om det inte finns någon att lämna ut föremålen till eller om de inte hämtas i tid. Då ska de säljas för statens räkning eller förstöras. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2010.
Riksdagen har beslutat om en ändring i brottsbalken. Det är skrivningen i 36 kap. 1 b § brottsbalken som ska ändras. Ändringen innebär att människohandel, mindre grovt brott, också i fortsättningen kommer att omfattas av bestämmelsen om utvidgat förverkande.
Riksdagen har beslutat om en rättelse i brottsbalken. Den 19 maj beslutade riksdagen om ändringar i brottsbalken. Men på ett ställe blev skrivningen i lagtexten felaktig. Texten måste anpassas till en tidigare gjord ändring i 2 kap. 3 § brottsbalken, som trätt i kraft den 1 januari 2010.
Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Prümrådsbeslutet är ett EU-samarbete för utökat informationsutbyte mellan polismyndigheter i olika länder. Sverige kommer att verkställa beslutet i två etapper. Som ett första steg har riksdagen nu sagt ja till en förändring av lagen om internationellt polisiärt samarbete. Svenska myndigheter ska få en lagstadgad möjlighet att ställa upp villkor för hur utländska myndigheter får använda personuppgifter som lämnas över till dem. Samtidigt utvidgas svenska myndigheters skyldigheter att följa villkor som en utländsk myndighet ställer upp i samband med att uppgifter lämnas över till Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Det ska inte gå att smita undan bötesstraff inom EU. Ett rambeslut säger att samma principer ska gälla i alla medlemsländer. Därför införs en ny lag i Sverige. Den ska reglera svenska beslut om bötesstraff som sänds till ett annat land för verkställande. Lagen ska också innehålla bestämmelser kring det omvända förhållandet, när ett annat land ber Sverige om att verkställa ett bötesstraff. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2010.
Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år - från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om belastningsregister. Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010.
Fem nya domstolar bildas den 2 maj 2011. Domstolarna ska kallas mark- och miljödomstolar och ha hand om De mål som nu handläggs i miljödomstolarna. Huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som nu handläggs i förvaltningsrätterna och hos regeringen. Huvuddelen av de mål som nu handläggs i fastighetsdomstolarna. Bakgrunden är att miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har många likheter. Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen.
Det finns en lag om hemlig rumsavlyssning, buggning, och en lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Lagarna gäller till den 31 december 2010. Riksdagen har nu beslutat att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 december 2012. På så sätt får regeringen mer tid på sig att analysera och utvärdera lagarna och effekten av dem. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ger möjlighet till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Lagen får nu en ny regel. Det blir därmed förbjudet att avlyssna telefonsamtal eller andra meddelanden mellan privatpersoner och bland annat sjukvårdspersonal, präster och journalister. Bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska i fortsättning gälla även för brott enligt en annan lag. Det gäller grovt brott enligt 6 § i lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (se bet. 2009/10:JuU22 ). Lagändringarna börjar att gälla den 1 december 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Polisen ska utreda fler brott där den misstänkte är under 15 år. Det ska också bli tillåtet med drogtester under tvång. Det har riksdagen beslutat. I dag kan polisen göra en utredning som ligger till grund för socialtjänstens insatser. Men det är inte nödvändigt om den misstänkte är under 15 år. Nu ska lagen ändras. Polisen ska i framtiden som regel alltid inleda en utredning om straffet för det aktuella brottet är minst ett års fängelse. Då ska det också vara möjligt att ta blod- eller salivprov på den misstänkte för att därefter göra en DNA-analys. Det ska även bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara narkotikapåverkad ska lämna till exempel blod- eller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det handlar om regeringens proposition 2009/10:181 Utnämning av ordinarie domare och förslag om utnämning av domare som finns i en annan proposition, 2009/10:215 Mark- och miljödomstolar. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
Skyldigheten för advokater att vittna begränsas. Skyldigheten ska från den 1 juli 2010 bara gälla i mål om brott som kan ge fängelse i två år eller hårdare straff. Den nya regeln innebär en ändring tillbaka till vad som gällde före 1998. Då utvidgades skyldigheten att vittna för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ändringen kom oavsiktligt också att gälla för advokater. En annan ändring gäller huvudförhandlingen i tingsrätten i mål med någon som är anhållen eller häktad. Tidsfristen för att hålla huvudförhandling i mål med häktade förlängs från en vecka till två veckor. Dessutom blir en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande skyldig att betala försvararkostnaderna till staten på samma sätt som en som döms för ett brott. Personen blir också skyldig att ersätta statens kostnader för urinprov. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid mindre allvarliga brott.
