Dokument & lagar (193 träffar)

Betänkande 2015/16:SkU5

För att undvika dubbelbeskattning när ett svenskt företag säljs eller ombildas och därefter blir hemmahörande i ett annat EU-land, kan företaget göra så kallad fiktiv avräkning. Fiktiv avräkning innebär förenklat att företaget vid beskattning i Sverige redan i förväg tar upp den skatt som senare kommer att betalas i det EU-land som företaget har sitt säte i.

Reglerna om fiktiv avräkning bygger på ett direktiv från EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna så att de inte bara gäller för företag i EU:s medlemsländer, utan även för företag i länder som tillhör det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Förslaget innebär också en anpassning av bestämmelser som reglerar vad som krävs för att ett företag ska anses höra hemma i ett visst land.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. De börjar användas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-29 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:SkU5 (pdf, 807 kB)

Betänkande 2015/16:SkU2

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Niue om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-29 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:SkU2 (pdf, 2868 kB)

Betänkande 2015/16:JuU35

Regeringen vill förlänga giltighetstiden för den bestämmelse som ger säkerhetspolisen möjlighet att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet för vissa samhällsfarliga brott. Giltighetstiden ska förlängas ett år, till och med den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bakgrunden till beslutet är att EU-domstolen ska pröva frågan om lagring av uppgifter och om den är förenlig med EU-regler om bland annat integritet och elektronisk kommunikation. Regeringen bedömer att arbetet med att slutgiltigt bestämma hur den här regeln ska se ut inte kommer att kunna avslutas innan nuvarande giltighetstid löper ut. Därför vill regeringen förlänga giltighetstiden.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-22 Beslut: 2016-06-22

Betänkande 2015/16:JuU35 (pdf, 264 kB)

Betänkande 2015/16:JuU31

Det införs en ny lag om myndigheters skyldighet att lämna ut uppgifter när de samarbetar mot organiserad brottslighet. Det görs också ändringar i vissa myndigheters registerförfattningar. De nya reglerna ska underlätta utbyte av information mellan myndigheter som samarbetar för att förebygga, förhindra eller upptäcka organiserad brottslighet. Regeringen får bestämma vilka myndigheter som ska omfattas av den nya lagen.

Myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter gäller bara när behovet av ett effektivt utbyte av information är extra stort. Bland annat krävs att samarbetet mellan myndigheterna har formaliserats genom särskilda beslut och att den mottagande myndigheten behöver uppgiften för att delta i samarbetet. De nya reglerna börjar gälla den 15 augusti 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:JuU31 (pdf, 1004 kB)

Betänkande 2015/16:SkU25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SkU25 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2015/16:SkU3

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Brunei om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-29 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:SkU3 (pdf, 2920 kB)

Betänkande 2015/16:SkU15

En del posttjänster och frimärken kommer inom kort att vara befriade från moms. Det gäller bland annat frimärken som inte säljs i samlarsyfte. De nya reglerna grundar sig på en dom från EU-domstolen där Sverige förra året dömdes för fördragsbrott. Domstolen ansåg att den nuvarande svenska lagen bryter mot EU-rätten eftersom alla posttjänster och frimärken är skattepliktiga.

Riksdagen menar att förändringen kan påverka konkurrensen på postmarknaden negativt men att förändringen ändå måste genomföras eftersom Sverige är skyldiga att följa domen från EU. Riksdagen utgår ifrån att regeringen noga kommer följa hur förändringen påverkar konkurrenssituationen. Bland annat kan det göras genom den utredning om postlagstiftningen som redan tillsatts.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016. 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-04 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-10

Betänkande 2015/16:SkU15 (pdf, 498 kB)

Betänkande 2015/16:JuU5

Om någon har blivit dömd till så kallad frivård ska personen i vissa fall kunna avtjäna straffet i ett annat land inom EU. Frivård betyder kriminalvård som en person får om denne exempelvis har blivit dömd till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven.

Regeringens förslag innebär att Kriminalvården ska kunna avgöra om en person dömd till frivård i ett annat EU-land, kan avtjäna det i Sverige. Eller om en person dömd till frivård i Sverige kan avtjäna det i ett annat EU-land. Syftet är att personen ska kunna vara i det land där man tror att den sociala återanpassningen sker bäst.

De svenska lagändringarna innebär att Sverige följer ett EU-beslut om frivårdspåföljder. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:JuU5 (pdf, 1725 kB)

Betänkande 2015/16:JuU4

Ett kontaktförbud som utfärdats i Sverige ska gälla i hela EU. Om ett sådant förbud har utfärdats i ett annat EU-land ska detta förbud även gälla i Sverige. Syftet är att skyddsbehövande ska kunna röra sig fritt i EU. Kontaktförbud innebär att en person som kan tänkas att begå brott mot, trakassera eller förfölja någon annan inte ska få kontakta den andra personen.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:JuU4 (pdf, 1579 kB)

Betänkande 2015/16:SkU14

De så kallade skattenämnderna inom fastighetstaxeringen avskaffas. Skattenämnder är nämnder som består av särskilt utsedda personer som ska pröva och besluta i taxeringsfrågor som avser fastigheter. I fortsättningen ska beslut som tidigare fattats av skattenämnderna tas av Skatteverkets tjänstemän. Vid omprövningsärenden ska särskilt kvalificerade beslutfattare kopplas in. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 mars 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:SkU14 (pdf, 708 kB)

Betänkande 2015/16:JuU3

Framöver ska fler tvistemål kunna avgöras med bara en domare. Det handlar om mindre omfattande mål där svårighetsgraden inte bedöms vara så stor att tre domare behövs.

I dag finns oftast tre domare på plats när en huvudförhandling ska upp i tingsrätten. Att avgöra tvistemål med bara en domare har varit möjligt om båda parter i målet sagt ja till det. Men i och med det här beslutet kan alltså domstolen själv besluta att bara en domare behövs.

Riksdagen tror att ändringen kommer innebära att domstolarnas resurser används på ett bättre sätt och att handläggningstiderna kortas. Därför sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla i juli 2016.

Framöver ska fler tvistemål kunna avgöras med bara en domare. Det handlar om mindre omfattande mål där svårighetsgraden inte bedöms vara så stor att tre domare behövs.

 

I dag finns oftast tre domare på plats när en huvudförhandling ska upp i tingsrätten. Att avgöra tvistemål med bara en domare har varit möjligt om båda parter i målet sagt ja till det. Men i och med det här beslutet kan alltså domstolen själv besluta att bara en domare behövs.

 

Riksdagen tror att ändringen kommer innebära att domstolarnas resurser används på ett bättre sätt och att handläggningstiderna kortas. Därför sa riksdagen ja till regeringens förslag.

 

Ändringarna börjar gälla i juli 2016. 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:JuU3 (pdf, 764 kB)

Betänkande 2015/16:JuU12

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2014. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.

Under 2014 gavs drygt 8000 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är något fler än året före.

Riksdagen håller med regeringen om att hemliga tvångsmedel använts på ett nödvändigt och bra sätt. Riksdagen lade därför skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:JuU12 (pdf, 232 kB)

Betänkande 2015/16:SkU23

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU23 (pdf, 7875 kB)

Betänkande 2015/16:SkU24

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU24 (pdf, 2773 kB)

Betänkande 2015/16:SkU17

Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:SkU17 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet

Betänkande 2015/16:SkU19

Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-17 Beslut: 2016-03-23

Betänkande 2015/16:SkU19 (pdf, 333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt

Betänkande 2015/16:JuU22

Regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetsstölder. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att börja driva frågan.

En identitetskapning innebär en stor kränkning för den personliga integriteten och den drabbade tvingas dessutom ägna stora ansträngningar för att själv ordna upp i situationen. Det menar riksdagen, som pekar på att den drabbade måste spärra sina identitetsuppgifter hos i princip alla kreditupplysningsföretag. Detta för att skydda sig mot att någon tar lån i den enskildes namn.

Riksdagen tycker att mer behöver göras för att försvåra för de kriminella och minska de skador som identitetsstölderna skapar. Därför anser riksdagen att regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal där de drabbade dels skulle kunna hitta information och dels skulle kunna spärra sina identitetsuppgifter.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om tvångsäktenskap och kontaktförbud.

Förslagspunkter: 42 Reservationer: 30
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-07

Betänkande 2015/16:JuU22 (pdf, 751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

Betänkande 2015/16:JuU20

Polisen borde ha rätt att söka igenom båtar efter vapen och andra farliga föremål. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen att se över denna möjlighet. I dag har polisen enbart rätt att söka igenom misstänkta fordon på land utan att begära en husrannsakan.

Uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som riksdagen nu riktar till regeringen.

Två av tillkännagivandena handlar om vapenlicenser. Riksdagen tycker att ansökan om vapenlicens borde ske digitalt och att handläggningstiderna för licensärenden måste kortas. Riksdagen anser vidare att regeringen ska jobba mer för att licensprövningarna blir mer enhetliga i landet.

Riksdagen vill också att det så kallade danstillståndet tas bort. I dag krävs tillstånd för att få anordna en offentlig danstillställning, även om den inte anordnas på offentlig plats. Det innebär en stor administrationsinsats både från polisens och arrangörens sida och därför vill nu riksdagen slopa tillståndskravet. Riksdagen uppmanar därför regeringen att se över denna möjlighet.

Det femte tillkännagivandet handlar om att en del av de uppgifter som polisen har i dag borde kunna läggas på andra myndigheter. Riksdagen uppmanar här regeringen att återuppta en nedlagd utredning om att renodla polisens arbete.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om gränskontroller, flyktingspionage, pass och datalagring.

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 38
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-14

Betänkande 2015/16:JuU20 (pdf, 925 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2015/16:JuU21

Den som sitter i fängelse för våldsbrott ska vara tvungen att gå ett behandlingsprogram. Den som vägrar ska få sämre möjligheter till permission och villkorlig frigivning. För dem som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående ska behandlingsprogram vara ett krav för villkorlig frigivning. Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner som bland annat handlar om häktning, restriktioner för häktade, återfallsförebyggande arbete, villkorlig frigivning och elektronisk övervakning. Det eftersom det redan pågår arbete inom området och riksdagen har behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 16
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:JuU21 (pdf, 607 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kriminalvårdsfrågor

Betänkande 2015/16:SkU20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 om skatteförfarande och folkbokföring.

Motionerna om skatteförfarande handlade om att göra skatter och avgifter mer synliga för medborgaren och om att arbetsgivare ska lämna kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång om året. Andra förslag gällde F-skatt. En motion föreslog att utländska företag verksamma i Sverige ska ha anmälningsplikt hos Skatteverket, något som enbart svenska företag har i dag, en annan ville försvåra för kriminella att få F-skatt. Vidare handlade motionerna om att gymnasieelever som driver företag i utbildningssyfte, Ung Företagsamhet, ska kunna gå över till F-skattsedel, om höjda beloppsgränser vid deklarationsskyldighet, frågan om tyst godkännande av en deklaration samt att införa en möjlighet till frivillig extrainbetalning av skatt.

Motionerna om folkbokföring gällde felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och adressändring vid utlandsflytt, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, könsneutrala personnummer samt skydd för våldsutsattas personnummer.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 16
Justering: 2016-03-03 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:SkU20 (pdf, 640 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring