Kravet på återkommande teknisk kontroll av kassaregister slopas. Sådana kontroller bedöms sakna värde för skattekontrollen och är därför onödiga. Beslutet innebär ekonomiska och administrativa lättnader för näringsidkarna. Riksdagen har tidigare beslutat att de flesta som tar betalt med kontanter eller kort ska ha en kassaapparat med en certifierad kontrollenhet från den 1 januari 2010. En sådan godkänd kassaapparat gör det betydligt svårare att fuska med kassan. De nu beslutade ändringarna börjar gälla samma datum, den 1 januari 2010.
Personnumren räcker inte till för alla som ska ha dem. Skatteverket ska därför kunna ange ett personnummer med en närliggande dag i samma månad om det saknas personnummer för en viss födelsedag. Bakgrunden är att födelsetiden i vissa länder har registrerats med ett fiktivt datum, ofta den 1 januari eller den 1 juli. Dessa födelsetider har sedan också använts i Sverige när personnummer har fastställts för personer som har invandrat till vårt land. Det har lett till att personnummer för dessa födelsetider under framför allt olika år under 1950- och 1960-talen redan har tagit slut eller håller på att ta slut. Den nya regeln innebär att bristen på personnummer får en lösning. Vidare ska vissa personer som omfattas av regler om immunitet och privilegier kunna tilldelas personnummer trots att de inte är folkbokförda. Behörigheten att begära samordningsnummer utvidgas också.
Arbetsgivare ska kunna få uppskov med inbetalningen av de anställdas preliminära skatt och arbetsgivaravgifter. Uppskovet ska gälla två valfria redovisningsperioder under februari-december 2009 och som längst vara i ett år. Företaget ansöker om uppskov hos Skatteverket och ska betala avgift och ränta för uppskovet. Åtgärderna ingår som en del i regeringens åtgärdspaket för att motverka de negativa effekterna av den finansiella krisen. Syftet är att dämpa likviditetsproblemen för företag som inte kan få lån på normala villkor på grund av krisen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och som gäller olika inkomstbeskattningsfrågor. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att redan pågår arbete i vissa av de frågor som motionärerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om avdrag för gåvor till ideella organisationer, skattereduktion för så kallade ROT-arbeten, alkolås och värderingen av bilförmån, skatte- och avgiftsfrihet vid mindre belopp samt beskattningsfrågor med anknytning till integrationen i Öresundsregionen. Med anledning av motioner om skattefria personalvårdsförmåner anser skatteutskottet att det bör övervägas att införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta. Andra motioner som handlar om olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden sa riksdagen nej till med hänvisning till bland annat jobbskatteavdraget, som inneburit en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om mervärdesskatt. Flera motioner handlar om skattesatserna på mervärdesskatteområdet. Andra motioner handlar om reglerna för ideell verksamhet, särskilt second hand-försäljning, och vissa andra frågor inom området mervärdesskatt.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Skälet är i flera fall att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Det gäller till exempel skatteincitament för att stärka investeringar i företag, tonnageskatt, beskattning av allmännyttig verksamhet och beskattningen av arrendetomter och tomter med enkla bostadshus.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna innehåller förslag om skatte- och avgiftskontrollen, F-skatt, skatteflyktslagen, tredjemansrevision, företagens inbetalning av skatt, skattetillägg, inbetalning på fel skattekonto, företrädares ansvar för juridiska personers skatter, kostnader i skattemål, registreringsnummer för enskild firma, folkbokföring av barn, skyddet för personuppgifter, användning av folkbokföringsuppgifter i forskning och driften av Statens personadressregister.
Från den 1 maj 2009 införs så kallade ägarlägenheter i Sverige. Se ärende 2008/09:CU16. Skattereglerna för ägarlägenheter ska i sak vara desamma som för småhus utom att ägarlägenheter a vid fastighetstaxeringen ska värderas enligt samma regler som hyreshus. Allmän och förenklad fastighetstaxering av ägarlägenheter ska ske vid samma tidpunkter som för hyreshus. Begreppen "privatbostad" och "privatbostadsfastighet" ska vid inkomstbeskattning även omfatta ägarlägenheter. När det gäller uppskov av beskattning av kapitalvinst vid försäljning av fastighet ska begreppet "ersättningsbostad" också omfatta ägarlägenheter. Fastighetsavgift ska betalas enligt de regler som gäller för småhus, dvs. för 2009 0,75 % av taxeringsvärdet och maximalt 6 362 kr. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den 1 juli 2009 blir det möjligt att få skatterabatt direkt när man betalar för hushållsarbete. I dag måste man vänta till året efter. De nya reglerna betyder att en privatperson som köper hushållsarbete ska kunna komma överens med den som utför arbetet att bara betala för hälften av arbetskostnaden. När köparen har betalat sin halva får den som utfört arbetet begära att Skatteverket betalar den andra halvan. Detta belopp är köparens skatterabatt och är en preliminär skattereduktion. I dag går det att få skatterabatt för hushållsarbete bara om den som utför arbetet har F-skattsedel och bedriver näringsverksamhet. Denna regel tas bort om den som utför arbetet är enskild person och inte ett företag. I dag finns det en lägsta beloppsgräns på 1 000 kronor för att få skatterabatt. Den gränsen tas bort. Det blir också möjligt att anlita eget eller närstående företag.
Reglerna för beskattning av personaloptioner ändras från den 1 januari 2009. Nuvarande krav på avskattning av personaloptioner vid utlandsflytt slopas. Förmån av personaloption ska i stället alltid beskattas då rätten som följer av optionen utnyttjas eller överlåts. Den arbetsgivare som har gjort det möjligt för anställda att delta i optionsprogrammet får ansvaret för att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter.
Bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks från 28 till 26,3 procent. Syftet är att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige och för redovisning av inkomster i Sverige och därmed förstärka svensk skattebas. 3:12-reglerna för fåmansföretag och reglerna om uttagsbeskattning av vissa fastighetstjänster förbättras också. Samtidigt införs regler som ska stoppa avancerad skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror.
Det ska bli lättare att få F-skattsedel för att kunna starta näringsverksamhet. Syftet är att fler ska få möjligheten att starta företag. Beslutet genomförs genom en förändring av inkomstskattelagens kriterium för hur självständig en verksamhet ska vara för att bedömas som näringsverksamhet. Reglerna börjar gälla den 1 januari 2009 och ska tillämpas på beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2008.
Reglerna för att undvika internationell dubbelbeskattning i lagen om avräkning av utländsk skatt ändras. Bland annat införs regler som säkerställer att avräkning ges i kommissionärsförhållanden och vid kvalificerade fusioner och kvalificerade fissioner på motsvarande sätt som skulle ha gällt om kommittentföretaget hade bedrivit verksamheten respektive om fusionen eller fissionen inte hade ägt rum. En annan ändring innebär att den tidsperiod under vilken en skattskyldig har möjlighet att få avräkning av utländsk skatt som inte kunnat avräknas vid den tidpunkt då den först skulle ha avräknats, den så kallade carry forward-perioden, förlängs från tre till fem år. Ändringarna ska i huvudsak tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2008.
Riksdagen godkänner ett nytt avtal om informationsutbyte mellan Sverige och Isle of Man. Avtalet gör det möjligt för skattemyndigheterna i dessa länder att utbyta upplysningar i skatteärenden och på så sätt bistå varandra vid skatteutredningar. Syftet med avtalet är att möjliggöra en effektiv skattekontroll och att undanröja de hinder som en dubbelbeskattning kan innebära för utbytet av exempelvis varor och tjänster. Avtalet ansluter till OECD:s modell för informationsutbyte i skatteärenden.
Reglerna om skatte- och tullfrihet för resande från tredje land ändras den 1 januari 2009. Med tredje land menas länder utanför EU. Den kvantitativa begränsningen för vin höjs från två till fyra liter, en kvantitativ begränsning för starköl på sexton liter införs och de kvantitativa begränsningarna för parfym, kaffe och te slopas. Beloppsgränsen för resande från tredje land ändras från 175 ecu till 430 euro för flyg- och sjöresenärer och 300 euro för andra resenärer.
En enskild person som har förvärvat bränsle i ett annat EU-land och själv transporterar bränslet till Sverige ska inte betala punktskatt i Sverige. Detta under förutsättning att bränslet är avsett för personligt bruk av den enskilde själv eller dennes familj. Detta ska dock inte gälla om bränslet transporteras hit med ett så kallat ovanligt transportsätt. Den som har fyllt 20 år kan sedan den 1 juli 2008 importera vin, sprit och starköl från EU för sitt eget eller sin familjs personliga bruk. Förare som vid varuförflyttningen inte medför föreskrivet förenklat ledsagardokument ska nu påföras transporttillägg. Detta för att det ska vara möjligt att identifiera den skattskyldiga beställaren. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Personer som fyllt 65 år får sänkt skatt. Beslutet innebär att grundavdraget höjs vid taxerade förvärvsinkomster upp till cirka 363 000 kronor. De nya reglerna tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
Skatten på förvärvsinkomster sänks med 15 miljarder kronor. Det sker genom att jobbskatteavdraget förstärks och förenklas och genom att den nedre gränsen för uttag av statlig inkomstskatt höjs. Jobbskatteavdraget förstärks för dem som inte har fyllt 65 år och har arbetsinkomster som ligger över 39 000 kronor. Höjningen motsvarar en skattesänkning med 225 kronor per månad för den som har 22 000 kronor i månadslön och betalar genomsnittlig kommunalskatt. Jobbskatteavdraget förenklas för dem som har fyllt 65 år. Förändringen innebär att jobbskatteavdraget blir tillgängligt också för pensionärer med låga arbetsinkomster. Uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster begränsas genom att den nedre skiktgränsen höjs från 349 500 till 367 600 kronor. Marginalskatten sjunker med 20 procentenheter i detta inkomstintervall. Den övre skiktgränsen ska vara 526 200 kronor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
Vinster i utländska lotterier som anordnas i en annan EES-stat ska vara fria från inkomstskatt i Sverige. Även vinster vid vinstdragning på utländska premieobligationer ska vara skattefria om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. EES består av EU-länderna samt Island, Norge och Lichtenstein. Den som gör resor mellan bostaden och arbetsplatsen får göra avdrag för belopp över en viss gräns. Beloppsgränsen höjs från 8 000 till 9 000 kronor. Den som upplåter eller hyr ut privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet har rätt att göra ett schablonavdrag. Schablonavdraget höjs från 4 000 till 12 000 kronor per år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
