Sök
26 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens skriftliga samråd, Rapporter från riksdagen, Utskottens protokoll, 2012/13, 2010/11, 2008/09, 2001/02, Pehrson, Johan (L), Justitieutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Betänkande 2012/13:JuU5
Socialtjänsten ska få lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter till polisen om unga personer under 21 år. Uppgifterna ska få lämnas ut om det finns risk för att personen kommer att begå brott och uppgifterna kan anses förhindra detta. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är olämpligt med hänsyn till insatser som socialtjänsten planerar eller genomför för personen i fråga.
Under vissa omständigheter kan polisen tillfälligt omhänderta unga personer som kan antas vara under 18 år och som befinner sig i en situation där deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas allvarligt. Bestämmelserna om när unga får omhändertas ska bli tydligare. Polisen ska göra sin bedömning utifrån om den unge riskerar att utsättas för brott, själv begå brott eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende.
Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 53 minuter
- Beredning
- 2012-11-13
- Justering
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Betänkande 2012/13:JuU25
Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.
Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 40 minuter
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
En ny kameraövervakningslag
Betänkande 2012/13:JuU22
En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.
För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Beredning
- 2013-04-16
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Kränkande fotografering
Betänkande 2012/13:JuU21
Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.
En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 13, 60 minuter
- Beredning
- 2013-03-12
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Betänkande 2012/13:JuU14
Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2013-01-17
- Debatt
- 2013-01-30
- Beslut
- 2013-01-30
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2012/13:JuU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2010/11:JuU7
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 16, 62 minuter
- Justering
- 2011-05-31
- Debatt
- 2011-06-09
- Beslut
- 2011-06-15
- Dokument & lagar
Utnämning av ordinarie domare
Betänkande 2010/11:JuU3
Det är viktigt att utnämningen av domare sker på ett sätt som gör att varken domstolarnas eller domarnas oberoende kan ifrågasättas. Därför har riksdagen beslutat att utnämning av ordinarie domare ska regleras i en särskild lag. Enligt den ska regeringen utnämna alla ordinarie domare. Hittills har utnämningarna skötts av antingen regeringen eller en myndighet som regeringen har sett ut. Den nya lagen innehåller också ett antal andra ändringar: Alla anställningar som ordinarie domare ska kunna sökas av den som är intresserad. Tidigare har sökande kallats till de högsta domaranställningarna. Alla ärenden om anställning av ordinarie domare ska beredas i en fristående statlig nämnd, Domarnämnden. Domarnämnden ska lämna motiverade förslag på kandidater till regeringen. Nämnden ska också arbeta aktivt och långsiktigt för att fylla rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Regeringen ska inte vara bunden av Domarnämndens förslag på kandidater. Lagen gäller från den 1 januari 2011.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 7
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2010-11-16
- Debatt
- 2010-11-24
- Beslut
- 2010-11-24
- Dokument & lagar
Tingsrättsorganisationen
Betänkande 2010/11:JuU27
Justitieutskottet hade i ett utskottsinitiativ förslagit att riksdagen skulle meddela regeringen att förändringarna av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar. Utskottets förslag var en konsekvens av att Domstolsverket har skickat ut en promemoria på remiss där det föreslås att fyra tingsrätter slås samman med andra domstolar. Utskottet menade att Domstolsverkets förslag bland annat kan leda till sämre tillgänglighet och sämre service för medborgarna. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 29, 79 minuter
- Beredning
- 2011-02-03
- Justering
- 2011-03-01
- Debatt
- 2011-03-10
- Beslut
- 2011-03-16
- Dokument & lagar
Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård
Betänkande 2010/11:JuU25
Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 19, 81 minuter
- Justering
- 2011-05-17
- Debatt
- 2011-06-08
- Beslut
- 2011-06-08
- Dokument & lagar
Ny delgivningslag
Betänkande 2010/11:JuU2
Delgivningslagen ersätts med en ny, mer lättillgänglig lag. Det blir också möjligt för privata företag att utföra delgivningsuppdrag. Delgivning är ett samlingsnamn för de olika metoder som myndigheter kan använda för att skicka eller lämna handlingar till parter och andra personer som berörs av ett ärende. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Privata delgivningsföretag kan få samma befogenheter som den offentliga delgivningsverksamheten har idag. Företagen ansöker om auktorisering hos vissa länsstyrelser. Det blir lättare att delge beslut genom elektronisk kommunikation. De parter som är berörda av ett pågående mål eller ärende får själva större ansvar för att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar ut. Anställda vid bland annat polisen, åklagarmyndigheten, domstolar, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket får rätt att utföra stämningsmannadelgivning. En stämningsman är en person som kontaktar dem som berörs av ett ärende och överlämnar handlingarna till dem. Den nya lagen gäller från den 1 april 2011.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 24 minuter
- Justering
- 2010-11-16
- Debatt
- 2010-11-24
- Beslut
- 2010-11-24
- Dokument & lagar
Riksrevisionens styrelses redogörelse om polisens brottsförebyggande arbete
Betänkande 2010/11:JuU19
Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 21 minuter
- Justering
- 2011-05-31
- Debatt
- 2011-06-09
- Beslut
- 2011-06-15
- Dokument & lagar
Genomförande av FN:s vapenprotokoll
Betänkande 2010/11:JuU17
Skjutvapen, vapendelar och förpackningar med ammunition ska märkas vid tillverkningen. Även vapen och vapendelar som förs in i Sverige ska märkas. Den som bryter mot bestämmelserna ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst ett år. De nya reglerna införs i samband med att Sverige genomför FN:s så kallade vapenprotokoll. Syftet med vapenprotokollet är att förstärka samarbetet mellan länder för att förebygga och bekämpa olaglig tillverkning och handel med skjutvapen. Lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 25 minuter
- Justering
- 2011-03-29
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål – genomförande av direktiv 2006/24/EG
Betänkande 2010/11:JuU14
Riksdagen har beslutat att regeringens förslag om hur Sverige ska genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv ska vila i ett år. Enligt grundlagen kan en minoritet som består av mer än 1/6 av de röstande ledamöterna driva igenom en ettårig bordläggning av ett förslag som gäller människors fri- och rättigheter. Direktivet gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål. Syftet är att leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och -nät i alla EU-länder ska ha samma skyldigheter att lagra trafikuppgifter.- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 66, 181 minuter
- Justering
- 2011-03-08
- Debatt
- 2011-03-16
- Beslut
- 2011-03-16
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2010/11:JuU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kriminalvårdsfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om utslussning och samverkan mellan olika myndigheter i samband med utslussning, utbildning för kriminalvårdare och tillsyn över kriminalvården.- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 24, 91 minuter
- Justering
- 2011-03-29
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Ändring av rambeslut om bekämpande av terrorism
Betänkande 2008/09:JuU5
Offentlig uppmaning till terroristbrott, utbildning och rekrytering för terroristsyftenblir straffbara handlingar inom hela EU. Riksdagen godkände det utkast till rambeslut som EU tagit fram. Rambeslutet innehåller bestämmelser om att EU-länderna ska vidta nödvändiga åtgärder för att offentlig uppmaning till terroristbrott, rekrytering och utbildning för terroristsyften betraktas som brott med anknytning till terroristverksamhet. Till följd av ett uttryckligt undantag som initierats av Sverige innebär utkastet till rambeslut att de nya kraven inte får stå i strid med den särskilda reglering för straffrättsligt ansvar som finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 20, 71 minuter
- Justering
- 2008-10-30
- Debatt
- 2008-11-13
- Beslut
- 2008-11-13
- Dokument & lagar
Utvidgat avlägsnande vid ordningstörningar
Betänkande 2008/09:JuU26
De som är med i en folksamling som stör ordningen ska kunna avlägsnas av polisen längre sträckor och under längre tid än som hittills varit möjligt. Det kan vara i samband med fotbollsmatcher eller andra situationer där deltagare i en folksamling går till våldsamt angrepp mot personer eller egendom. Deltagarna kan då transporteras från platsen i inhyrda bussar. Polisen ska med de nya reglerna kunna göra ett så kallat utvidgat avlägsnande under vissa förutsättningar. Ett utvidgat avlägsnande får innebära att rörelsefriheten för deltagarna i folksamlingen inskränks upp till två timmar. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 23, 82 minuter
- Justering
- 2009-04-28
- Debatt
- 2009-05-06
- Beslut
- 2009-05-06
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2008/09:JuU24
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om processrättsliga frågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nämndemän, vittnesstöd, rättshjälp, uteblivna domstolsförhandlingar, tvångsmedel och terrorism.- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 18, 82 minuter
- Justering
- 2009-04-02
- Debatt
- 2009-04-22
- Beslut
- 2009-04-22
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2008/09:JuU22
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor och arbetet mot barnsexturism som lämnats in under de allmänna motionstiden 2007 och 2008. Motionerna som rör polisfrågor handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, innehållet i polisutbildningen, kontroll av vapen och samordning mellan myndigheter för bättre brottsbekämpning. Motionerna om arbetet mot barnsexturism tar bland annat upp frågor om internationellt samarbete, polisens sambandsmän och arbetet vid svenska ambassader och konsulat.- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 27, 122 minuter
- Justering
- 2009-03-26
- Debatt
- 2009-04-16
- Beslut
- 2009-04-16
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2008/09:JuU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om unga lagöverträdare. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, påföljder och gallring av uppgifter i belastningsregistret.- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 23, 107 minuter
- Justering
- 2009-03-10
- Debatt
- 2009-03-18
- Beslut
- 2009-03-19