Sök

Regeringen har föreslagit en ny lag och ett antal ändringar i andra lagar som kompletterar EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. De nya bestämmelserna bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Det innebär att EU:s medlemsländer som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet. Reglerna ska gälla både när svenska beslut om frysning och förverkande sänds över till ett annat EU-land för att verkställas där och när utländska beslut om frysning och förverkande sänds till Sverige för att verkställas här. EU-förordningen är en del av en handlingsplan mot finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2020-12-17

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Utländska personer ska i vissa fall vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid exempelvis inresa i Sverige. Dessutom ska polisen eller andra myndigheter kunna söka på foto eller fingeravtryck i SIS II, Schengenländernas informationssystem, för att identifiera en person. I dag får de uppgifterna bara användas för att bekräfta eller dementera en persons identitet efter en träff på exempelvis personens namn i systemet.

Ändringarna är en följd av att svensk lag anpassas till ändrade EU-regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 28 december 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Böter ska förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde på grund av trots inte betalat sina böter tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten att förvandla obetalda böter till fängelse.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Regeringen föreslår en strängare syn på hantering av vapen och explosiva ämnen. Bland annat ska straffen för de allvarligaste vapen- och sprängämnesrelaterade brotten höjas från 6 till 7 års fängelse och fler vapen- och sprängämnesrelaterade brott ska räknas som grova eller synnerligen grova. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december.

Riksdagen riktade även tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

• att göra tydligare skillnad i lagstiftningen mellan legala och illegala vapen, så att de nya strängare reglerna inte ska försvåra i onödan för jakt- och sportskyttar
• att även förberedelse, försök och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska räknas som ett brott
• tydligare regler om att det ska bedömas som ett synnerligen grovt brott att ha bomber och andra explosiva varor på allmän plats.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-10-22

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

• renodling av polisens verksamhet
• stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
• genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
• förbättrade anställningsvillkor för poliser
• förstärkt skydd för polisers personuppgifter
• utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
• ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 72 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2020.

Under 2020 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, budget och fleråriga programdokument, tillsynen av polisbyråns behandling av personuppgifter samt om kontrollgruppens interna arbetsordning. Med anledning av den pågående coronapandemin har även frågor som pandemins påverkan på brottsligheten i EU berörts.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Det ska bli lättare att kommunicera digitalt med en domstol. En rad lagändringar gör det möjligt att till exempel skriva under en stämningsansökan eller fullmakt med elektronisk underskrift och lämna den till domstolen digitalt istället för på papper.

De ändrade reglerna ska effektivisera domstolarnas verksamhet, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-15

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

En kommande utredning ska se över reglerna för sluten ungdomsvård. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utredningen även bör utreda en flytt av ansvaret till Kriminalvården och att taket för maximal vårdtid höjs.

De som döms till sluten ungdomsvård har ofta redan en kriminell livsstil. Riksdagen menar att Kriminalvården kan ha en större kompetens att ta hand om dessa personer, jämfört med Statens institutionsstyrelse, Sis, som ansvarar för vården i dag. Dessutom visar antalet rymningar att säkerheten hos Sis fortfarande är eftersatt i jämförelse med inom Kriminalvården. Den kommande utredningen bör därför ta som utgångspunkt att hela ansvaret för den slutna ungdomsvården flyttas till Kriminalvården. I direktivet till utredningen bör det även framgå att den maximala vårdtiden ska höjas för att bättre motsvara brottslighetens allvar, anser riksdagen.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Justitieutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

En ny lag med kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs med anledning av brexit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget rör överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Dykning och annan undervattensverksamhet ska kunna tillåtas i syfte att undersöka orsaken till förlisningen av passagerarfartyget m/s Estonia på Östersjön i september 1994. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska möjliggöra fortsatta utredningar i gravfridsområdet.

Lagändringen gäller skyddet för gravfriden vid vraket efter Estonia. Ett nytt undantag införs från förbudet att bedriva dykning eller annan undervattensverksamhet i vraket eller dess närhet. Det nya undantaget ska gälla verksamhet som avser att utreda förlisningen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Syftet är att möjliggöra för Statens haverikommission att genomföra fortsatta utredningar för att bedöma nya uppgifter, offentliggjorda i september 2020, om hål i skrovet på fartygets styrbordssida.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen har nyligen beslutat om nya bestämmelser för skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik. Dessa bestämmelser behöver anpassas till reglerna för internationellt samarbete. Regeringen har därför föreslagit ändringar i fyra lagar som handlar om internationellt samarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden ska göras mer flexibla och ändamålsenliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I mark- och miljödomstolarna finns det lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter. Sammansättningsreglerna skiljer sig bland annat åt för mål och ärenden som avgörs i mark- och miljödomstolen som första instans och för mål och ärenden som har överklagats dit. Enligt regeringen bör det istället vara behovet av teknisk kompetens i det specifika målet som är avgörande för sammansättningen.

Vidare föreslår regeringen att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Riksdagen sa ja även till detta förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

• öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
• följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
• se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Sedan 1 januari i år har straffet för mord skärpts så att livstidsstraff ska kunna gälla i fler fall än tidigare. Riksdagen saknar dock två omständigheter i lagen som ska kunna vara skäl för ett sådant straff. Det gäller om gärningen har riktats mot en närstående, exempelvis en partner, eller om gärningen har genomförts i organiserad form, så kallat gängvåld.

Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att noggrant följa utvecklingen av vägledande domar på området. Om det skulle visa sig att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord inte leder till livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.

Förslaget om tillkännagivande har väckts med anledning av regeringens tidigare proposition Straffet för mord, som beslutades i riksdagen den 13 november 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2020-10-15

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att:

• Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden
• Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen
• Begreppet "synnerliga skäl" i vapenlagen bör förtydligas
• Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas
• Kraven för vapenlicens bör förtydligas
• Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas
• Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över
• Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass
• Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen
• Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

• Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
• Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
• Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18