Sök

Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 91 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om folkhälsofrågor. Skälet är framförallt att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om insatser mot hiv/aids, översyn av smittskyddslagen och självmordsprevention. Andra motioner tar upp spelberoende, ungas hälsa samt astma och allergi

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

29, 118 minuter

Justering

2011-04-12

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

Det behövs en utredning av hur luftförsvaret ska utformas på lång sikt för att kunna möta framtida krav. Ett beslut om det framtida luftförsvaret kommer att betyda omfattande ekonomiska åtaganden för staten under en lång period. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att tillsätta en så kallad parlamentarisk utredning. Utredningen ska ta sikte på tiden efter 2040 och koppla ihop dagens beslut med morgondagens tekniska utveckling. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet. Försvarsutskottet har granskat en redogörelse från Riksrevisionens styrelse om den nordiska stridsgruppen 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Beredning

2011-03-15

Justering

2011-04-12

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialtjänstfrågor. Skälet är framförallt att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kvalitet i socialtjänsten, vräkning av barnfamiljer samt stöd och skydd för barn och unga. Andra motioner tar upp kvinnojourer, sexuella övergrepp mot barn och adoption för samkönade par.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

23

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elkänslighet. Motionerna handlar om hälsoeffekter av elektromagnetiska och radiofrekventa fält och forskning om detta, gränsvärden för strålning, inrättande av områden med låg strålning för elöverkänsliga samt myndighetsutövning och myndighetsansvar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 37 minuter

Beredning

2011-03-10

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om explosiva ämnen. Skälet är bland annat gällande lagar och regler. Motionerna handlar om försäljning och användning av fyrverkerier och andra pyrotekniska produkter samt destruering av sprängämnen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Beredning

2011-03-10

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om läkemedelsfrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 41 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om hälso- och sjukvård och om tandvård. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

32

Reservationer

28 

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

Riksdagen har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken). Där anges mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp under åren 2011-2015. Det övergripande målet föreslås bli "ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk". För att effekterna av samhällets insatser ska kunna mätas bättre kommer målstrukturen vara kopplad till ett uppföljnings- och utvärderingssystem. De långsiktiga målen i uppföljnings- och utvärderingssystemet anger inriktningen för ANDT-arbetet som helhet. Dessa mål omfattar tillgångs- och tillgänglighetsbegränsande arbete, skydd av barn och ungdomar, förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling samt riktlinjer för samarbetet med andra länder inom EU och internationellt. Strategin föreslår även fortsatta satsningar på bland annat regional samordning, samarbete mellan olika myndigheter och samarbete mellan myndigheter och organisationer. Riksdagen säger ja till regeringens förslag och ber samtidigt regeringen att ta fram ett förslag som kriminaliserar eftersupning. En kriminalisering skulle kunna innebära att förare som varit inblandade i en trafikolycka inte får dricka alkohol efter olyckan. I dag kan en förare klara sig undan ansvar för rattfylleri genom att hävda att han eller hon druckit alkohol först i efterhand.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

24

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

45, 145 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över rekryteringen av deltidsanställda brandmän. Deltidsanställda brandmän behövs främst på landsbygden, men befolkningsutvecklingen har gjort det svårt för räddningstjänsten att rekrytera. Regeringen ska ta fram förslag på åtgärder som statens kan genomföra för att underlätta rekryteringen. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till två motioner från Socialdemokraterna. Riksdagen gav också regeringen ett uppdrag som gäller användningen av statens helikopterresurser för sjuktransporter. Regeringen ska ta initiativ till överläggning mellan de statliga myndigheterna och representanter för sjukvården för att diskutera frågan. Parterna ska också fundera på hur finansieringen kan ordnas. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till två motioner, en från Moderaterna och en från Socialdemokraterna. Ett tredje beslut handlar om ventilationen i trapphus. För att trapphus och andra utrymningsvägar i flerfamiljshus ska gå att använda vid lägenhetsbränder är det viktigt att ventilationen fungerar. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att låta undersöka vissa tekniska lösningar för bland annat ventilation. Regeringen ska också utreda behovet av ytterligare regler för ventilation av trapphus. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till en motion från Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om samhällets krisberedskap.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

13

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 47 minuter

Beredning

2011-01-25

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

Riksdagen vill undvika oklarheter om kommunernas ansvar för stöd- och hjälpinsatser när personer vistas i en annan kommun än den de bor i, till exempel under en semester eller studieperiod. För att undvika tvister och stärka rättssäkerheten har riksdagen därför beslutat om nya bestämmelser i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Bestämmelserna reglerar vistelse- och bosättningskommunernas respektive ansvar. Bosättningskommun innebär den kommun där personen är stadigvarande bosatt eller en annan kommun om den enskilde har starkast anknytning till den kommunen. Vistelsekommunen är den kommun där personen tillfälligt befinner sig. En och samma kommun ska så långt möjligt ha det samlade ansvaret för den hjälp och det stöd som individen är i behov av. Beslutet innebär att bosättningskommunen ska ansvara för stöd- och hjälpinsatser oavsett om personen under en längre eller kortare period vistas i en annan kommun. Vistelsekommunen blir också skyldig att i vissa fall, mot ekonomisk ersättning, hjälpa bosättningskommunen med utredningar och att utföra beslut. Detta är aktuellt när äldre personer, personer med en funktionsnedsättning eller allvarligt sjuka har behov av hjälp och stöd för att kunna vistas en kortare tid i en annan kommun. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2011.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2011-03-15

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om funktionshindersfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, organisationsstöd och nationella informationskampanjer. Andra motioner handlar om behovsbedömning vid personlig assistans, åldersgräns för personlig assistans och bilstöd.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

21

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-17

Socialutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen, EU:s handikappstrategi 2010-2020. I handikappstrategin beskrivs grundläggande utgångspunkter, prioriterade områden och övergripande förslag till genomförandeplan. Andra frågor som tas upp är den löpande uppföljningen, samordningen och den oberoende övervakningen av strategin och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utskottet menar att de grundläggande utgångspunkterna för strategin och de övergripande målen i stora drag stämmer överens med de nationella målen för funktionshinderspolitiken. Utskottet vill framhålla att barnperspektivet bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet med strategin. Det är också viktigt att kvinnors och mäns lika rättigheter betonas i EU internationella arbete för personer med funktionsnedsättning, menar utskottet. Men utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-17

Riksdagen har beslutat om vissa ändringar i läkemedelslagen. Lagen behöver anpassas till förordningar från EU om specialtillverkade läkemedel för avancerad terapi. Läkemedel för avancerad terapi innefattar läkemedel för antingen genterapi, somatisk cellterapi eller vävnadsteknisk produktion. I förordningarna ställs nya krav på tillverkningstillstånd, kvalitet, spårbarhet och säkerhetsövervakning. Samtidigt har riksdagen sagt ja till ändringar som syftar till att värna om folkhälsan vid tillverkning och användning av läkemedel. Dessutom har riksdagen beslutat om ändringar av apoteks försäljning av teknisk sprit. Lagändringarna träder i kraft den 1 maj 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-02-10

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

När riksdagen 2008 sa ja till lagen om signalspaning gav man regeringen i uppdrag att varje år återkomma med en rapport om signalspaning. Försvarsutskottet har nu granskat den första rapporten. I samband med riksdagsbeslutet 2008 fick regeringen också i uppdrag att vidta ett antal åtgärder för att ytterligare förstärka skyddet och rättssäkerheten för enskilda personer vid signalspaning. De här åtgärderna redovisas i rapporten. Bland annat lade regeringen 2009 fram ett kompletterande förslag på hur enskilda personers integritetsskydd skulle förstärkas. Riksdagen sa ja till förslaget och lagarna har trätt i kraft. Eftersom signalspaningen via kabel endast har pågått under relativt kort tid är erfarenheterna fortfarande begränsade, konstaterar försvarsutskottet. Enligt riksdagens tidigare beslut ska regeringen under 2011 göra en mer omfattande utvärdering, en så kallad kontrollstation, av hur lagen har fungerat med tanke på integritetsskyddet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2011-01-25

Justering

2011-02-08

Debatt

2011-03-03

Beslut

2011-03-03

Det har blivit lättare att komma över nya droger på Internet. Det är ett av skälen att regeringen granskat de lagar som rör narkotika, dopningsmedel och angränsande områden. Granskningen visar att myndigheterna behöver få snabbare och kraftfullare verktyg för att angripa droghandeln. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på lagändringar som riksdagen nu sagt ja till. Beslutet innebär bland annat att: Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut, som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel, får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Dopinglagen ska omfatta substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Tidigare kunde lagen tolkas som att enbart omfatta substanser som både ökar produktionen och frigörelsen av dessa ämnen. En bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella syften införs. GBL och 1,4 butandiol som används som lösningsmedel inom industrin kan också användas som narkotika. Substanserna, som i dag klassas som hälsofarliga varor, kan därmed narkotikaklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2011-01-20

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Redogörelse till riksdagen 2010/11:RRS10 Riksrevisionens styrelses redogörelse om statliga stöd i alkoholpolitiken Sammanfattning Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till lokala alkoholförebyggande åtgärder är. Resultatet av granskningen har redovisats i granskningsrapporten Statliga stöd i alkoholpolitiken

Inlämnad

2010-12-14

Redogörelse till riksdagen 2010/11:RRS9 Riksrevisionens styrelses redogörelse om den nordiska stridsgruppen 2008 Sammanfattning Riksrevisionen har granskat förbandsuppbyggnaden av stridsgruppen NBG08. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Den nordiska stridsgruppen 2008 en del av EU:s snabbinsatsförmåga

Inlämnad

2010-12-14

Följdmotioner

2