Dokument & lagar (89 träffar)

utskottsdokument 2014/15:verk

Socialutskottets verksamhet riksmötet 2014/15 Utskottets beredningsområde Socialutskottet bereder ärenden om hälso- och sjukvård, omsorg om barn och ungdomar i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor.

2015-10-01

utskottsdokument 2014/15:verk

Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2014/15 Konstitutionsutskottets beredningsområde Konstitutionsutskottet KU bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens

2015-10-01

Betänkande 2014/15:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

  • KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
  • Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
  • Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
  • När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
  • Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
  • Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:KU20 (pdf, 2043 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2014/15:KU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ändring i riksdagsordningen, med ett par egna ändringar. Ändringen innebär att statsbudgetens utgiftsområde Integration och jämställdhet byter namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Ändringen i lagen börjar gälla den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

Riksdagen sa även ja till regeringens förlag om att Statens va-nämnd:s uppgifter samt upphandlingsstödet flyttas till andra utgiftsområden.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter. I tillkännagivandet ingår även att låta utreda och lämna förslag på en ändring i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden, som innebär att vissa skulder ska registreras.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU17 (pdf, 827 kB)

Betänkande 2014/15:KU21

Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU21 (pdf, 5477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2014/15:KU13

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.

Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.

Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU13 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Betänkande 2014/15:SoU14

I mars 2015 tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Bland annat ska utredningen lämna förslag om ändrade regler så att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården.

Riksdagen uppmanade regeringen att den pågående utredningen inte ska ge förslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården tas bort. Riksdagen uppmanade också regeringen att ta fram mer kunskap om hur landstingens ersättningssystem och primärvårdsuppdrag har påverkat vården för patienterna i primärvården. Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen som gällde Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-17 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:SoU14 (pdf, 255 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning

Betänkande 2014/15:SoU17

Regeringen ska i budgetpropositionen för 2016 avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Där ska regeringen också ge besked om när kravet på legitimation tidigast kan börja gälla. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-28 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:SoU17 (pdf, 2870 kB) Webb-tv debatt om förslag: Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården

Betänkande 2014/15:SoU13

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården. Riksrevisionen bedömer att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt så att balansen mellan stat och landsting rubbats i styrningen av vården.

Regeringen tänker vidta åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat har regeringen som ambition att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av prestationsbaserade ersättningar till landstingen.

Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:SoU13 (pdf, 183 kB)

Yttrande 2014/15:KU5y

Konstitutionsutskottets yttrande 2014/15:KU5y Vårändringsbudget för 2015 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Till finansutskottet Finansutskottet beslutade den 21 april 2015 att ge bl.a. konstitutionsutskottet tillfälle att senast den 26 maj 2015 yttra sig över regeringens proposition Vårändringsbudget för 2015 prop. 2014/15:99

2015-05-26

Yttrande 2014/15:KU5y (pdf, 99 kB)

Yttrande 2014/15:SoU4y

Socialutskottets yttrande 2014/15:SoU4y Vårändringsbudget för 2015 Till finansutskottet Finansutskottet har gett bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig över Vårändringsbudget för 2015 prop. 2014/15:99 och de motioner som har väckts med anledning av propositionen i de delar de berör utskottets beredningsområde.

2015-05-22

Yttrande 2014/15:SoU4y (pdf, 184 kB)

Betänkande 2014/15:SoU15

Reglerna som gäller svensk katastrofmedicin utomlands ändras. Bland annat ska reglerna för vilka personer som kan få katastrofmedicinska insatser ändras, från personer som bor i Sverige till personer som har anknytning till Sverige. Även personer som inte har anknytning till Sverige ska kunna få svensk katastrofmedicinsk hjälp utomlands.

Landstingen får möjlighet att bedriva hälso- och sjukvård i samband med sjöräddning i havsområden som ligger utanför Sveriges gränser, men där svenska myndigheter har ansvar för räddningstjänsten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:SoU15 (pdf, 383 kB)

Betänkande 2014/15:KU12

Det statliga presstödet ändras. Syftet är att anpassa reglerna till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför. Bland annat ska alla läsarintäkter från abonnemang, digital försäljning och lösnummer räknas in på ett likvärdigt sätt när stödbeloppen bestäms. För dagstidningar som kommer ut fler än två dagar i veckan ska minst 51 procent av upplagan vara abonnerad för att tidningen ska kunna få rätt till presstöd, jämfört med 70 procent i dag. Presstödsnämnden avvecklas, i stället bör en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv.

Riksdagen riktade även fem tillkännagivanden till regeringen. De handlar om

  • att öka stödet till en- och tvådagarstidningar
  • försök med samdistribution av dagstidningar och post
  • att påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen
  • att förlänga presstödsförordningens giltighetstid
  • att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som en sammanhållen presstödspolitik.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:KU12 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens stöd till dagspressen

Betänkande 2014/15:KU19

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. KU konstaterar när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga att det råder jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare konstaterar utskottet att andelen kvinnor ökar.

Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Vad gäller åldersfördelningen har regeringen inte lämnat någon redogörelse över ålderssammansättningen. Det är sjätte året i rad som regeringen inte har lämnat en sådan redogörelse.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:KU19 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2015

Betänkande 2014/15:SoU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om äldrefrågor, med hänvisning till att arbete redan pågår inom många av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlade om kvalitet, hälsa, boende, valfrihet, inflytande, kunskap och kompetens, äldreomsorg på det egna språket, stöd till anhöriga med utländsk bakgrund och våld mot äldre.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 19
Justering: 2015-04-16 Debatt: 2015-04-23 Beslut: 2015-04-23

Betänkande 2014/15:SoU11 (pdf, 387 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldrefrågor

Betänkande 2014/15:SoU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om funktionshindersfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bedömningen av grundläggande behov och regelverket kring personlig assistans, sysselsättning och daglig verksamhet för personer med funktions-nedsättning samt bilstöd. Andra frågor som motionerna tar upp är omprövning av personlig assistans samt andra frågor relaterade till lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 11
Justering: 2015-04-16 Debatt: 2015-04-23 Beslut: 2015-04-23

Betänkande 2014/15:SoU8 (pdf, 356 kB) Webb-tv debatt om förslag: Funktionshindersfrågor

Yttrande 2014/15:SoU3y

Socialutskottets yttrande 2014/15:SoU3y Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet beslutade den 12 mars 2015 att ge bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2014/15:65 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 och de motioner som väckts med

2015-04-16

Yttrande 2014/15:SoU3y (pdf, 89 kB)

Betänkande 2014/15:KU18

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 3
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:KU18 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2014/15:KU15

Riksdagen uppmanade regeringen att fullfölja en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Utredningen tillsattes av alliansregeringen under förra mandatperioden för att se över bland annat skyddet mot spridning av integritetskänsligt material.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlighet, sekretess och integritet.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 6
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:KU15 (pdf, 385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2014/15:KU16

Riksdagen uppmanade regeringen att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering. Regeringen bör prioritera följande områden:

  • Satsningar för att bekämpa antiziganism och diskriminering, bland annat i form av ett kraftigt agerande mot hatbrott.
  • Vitboken om övergreppen mot romerna bör spridas även i fortsättningen.
  • De metoder som fem pilotkommuner utvecklat i sitt arbete med romsk inkludering bör spridas mer.
  • Verksamheten med så kallade brobyggare, alltså personer som har romsk språk- och kulturkompetens, bör utvecklas och spridas till fler kommuner och myndigheter.
  • Fortsatta åtgärder behövs för att öka jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar.
  • Utveckling och produktion av lärverktyg på samtliga språkliga variationer av romani chib bör främjas.
  • De åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för romsk inkludering bör utvärderas under 2015.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:KU16 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor