Dokument & lagar (43 träffar)

utskottsdokument 2014/15:verk

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2014/15 Beredningsområde Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

2015-10-01

utskottsdokument 2014/15:verk

Civilutskottets verksamhet riksmötet 2014/15 Beredningsområde Utskottet bereder ärenden om äktenskaps-föräldra-ärvda-handels-jorda- och utsökningsbalkarna, försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt, skadeståndsrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumentpolitik, internationell privaträtt, bostadspolitik, vattenrätt,

2015-10-01

Betänkande 2014/15:CU17

Svenska regler ska anpassas till EU:s gemensamma regler om arv i internationella situationer. Det kan till exempel handla om fall där en person som avlidit var medborgare i ett land men bosatt i ett annat land, där arvingarna finns i olika länder eller där den avlidne haft egendom i olika länder. EU:s bestämmelser reglerar bland annat vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning, och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Normalt gäller att sådana arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag.

EU-reglerna ska gälla rakt av i Sverige. För att dessa ska fungera i praktiken beslutade riksdagen att en ny lag om arv i internationella situationer ska införas. Riksdagen godkände också vissa ändringar i nordiska arvskonventionen. De nya reglerna börjar gälla den 17 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:CU17 (pdf, 2275 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arv i internationella situationer

Betänkande 2014/15:CU18

Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands.

Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:CU18 (pdf, 559 kB)

Betänkande 2014/15:CU13

Det ska bli tydligt att det ska bli möjligt att bevilja ledningsrätt direkt i en tomträtt.

Ledningsrätt är rätten att dra en ledning över någon annans mark för allmännyttiga syften. I dag finns det tydliga regler för ledningsrätt i fastigheter. Reglerna har dock varit mindre tydliga när det gäller fastigheter med tomträtt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU13 (pdf, 832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ledningsrätt i tomträtt

Betänkande 2014/15:CU12

Reglerna om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar i anläggningslagen ändras. Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden enklare och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat införs en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning finns redan i andra liknande situationer. Handläggningen av vissa ärenden ska förenklas. Kulturreservat ska jämställas med en fastighet. Ett natur- eller kulturreservat ska företrädas av den som har beslutat om reservatet, det vill säga länsstyrelsen eller kommunen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2015-05-26 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU12 (pdf, 2052 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förenklingar i anläggningslagen

Yttrande 2014/15:MJU5y

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2014/15:MJU5y 2015 års ekonomiska vårproposition Till finansutskottet Finansutskottet beslutade den 21 april att ge bl.a. miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att senast den 26 maj 2015 yttra sig över proposition 2014/15:100 2015 års ekonomiska vårproposition samt de motioner

2015-05-27

Yttrande 2014/15:MJU5y (pdf, 253 kB)

Yttrande 2014/15:MJU4y

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2014/15:MJU4y Vårändringsbudget för 2015 Till finansutskottet Finansutskottet har gett bl.a. miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 2014/15:99 Vårändringsbudget för 2015 och de motioner som väckts med anledning av propositionen, i de

2015-05-27

Yttrande 2014/15:MJU4y (pdf, 128 kB)

Yttrande 2014/15:CU4y

Civilutskottets yttrande 2014/15:CU4y Vårändringsbudget för 2015 Till finansutskottet Finansutskottet har gett bl.a. civilutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2014/15:99 Vårändringsbudget för 2015 med motioner, i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde. Civilutskottet tar i sitt yttrande

2015-05-26

Yttrande 2014/15:CU4y (pdf, 95 kB)

Betänkande 2014/15:CU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för Lantmäteriets förrättningssammanträden. Reglerna innebär att sammanträdena ska få genomföras via telefon, videokonferens och annan modern kommunikationsteknik utan att mötesdeltagarna behöver träffas. Syftet är att förenkla och effektivisera behandlingen av ärenden och att minska kostnaderna.

Lantmäteriet är den myndighet som ansvarar för att kartlägga Sverige och registrerar bland annat fastigheter och fastighetsgränser. Beslut om registrering av fastigheter och fastighetsgränser tas på så kallade förrättningssammanträden där representanter för myndigheten och berörda fastighetsägare närvarar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU14 (pdf, 788 kB)

Betänkande 2014/15:MJU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU14 (pdf, 1925 kB)

Betänkande 2014/15:MJU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 30
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU13 (pdf, 648 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik m.m.

Betänkande 2014/15:CU15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för den internationella järnvägstrafiken. Ändringarna sker genom att Sverige tillträder det så kallade Vilniusprotokollet till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Fördraget reglerar internationella järnvägstransporter av personer och gods mellan de fördragsslutande länderna. Ändringarna innebär att de svenska reglerna anpassas till övriga Europa, särskilt när det gäller godstransporter.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:CU15 (pdf, 1259 kB)

Betänkande 2014/15:CU16

Sedan slutet på 2012 gäller EU:s så kallade Atenförordning i alla medlemsländer. Förordningen innebär att den som transporterar passagerare till sjöss har ansvar för personskador och måste ha en försäkring eller annat ekonomiskt skydd för skador på personer eller saker som kan uppstå vid transporterna. Nu ska reglerna i EU:s Atenförordning i Sverige börja gälla för fler inrikes sjötransporter än i dag. Vidare blir det möjligt att straffa en transportör som inte har försäkring eller som inte har med sig ett bevis på att det finns en försäkring. Sverige ansluter sig också till den så kallade Atenkonventionen, som har arbetats fram inom FN:s sjöfartsorganisation IMO. Regeringen har lämnat förslag till de lagändringar som behövs.

Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:CU16 (pdf, 4543 kB)

Betänkande 2014/15:MJU10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett par tillkännagivanden att intensifiera arbetet för bättre djurskydd och minskad användning av antibiotika inom EU.

Sverige har i jämförelse med andra länder ett gott djurskydd. De svenska djurbönderna har dock inte kunnat kompenseras för kostnaderna för ett bra djurskydd i form av högre priser. Konkurrenskraftsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har dessutom konstaterat att konsumenterna i ökad grad väljer importerade livsmedel trots att importländerna kan ha mindre stränga krav på djurskydd.

Riksdagen tycker att det är viktigt att Sveriges höga ambitioner med djurskyddslagstiftningen blir en konkurrensfördel för svenska djurbönder. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att driva på arbetet för bättre djurskydd inom EU. När EU skärper kraven måste Europas bönder anpassa sin djurhållning till de nya kraven medan de svenska bönderna redan håller en hög nivå.

Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Trots det har antibiotikaresistensen ökat över tid i Sverige. Med ökad rörlighet hos människor, djur och livsmedel sprids antibiotikaresistens allt snabbare. Resistensen är ett växande problem inom EU. Riksdagen uppmanade därför regeringen att intensifiera arbetet inom EU för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Riksdagens beslut grundade sig på motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU10 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2014/15:CU10

Riksdagen har gett regeringen fyra uppdrag, så kallade tillkännagivanden, inom planering och byggande. Riksdagen uppmanade regeringen att höja huvudnivån för riktvärdena för trafikbuller vid nya bostäder från 55 till 60 decibel vid bostadens fasad. Den särskilda regel som gäller bostäder på högst 35 kvadratmeter kan slopas. Däremot införs en regel om ett riktvärde på 65 decibel för studentbostäder, enligt förslaget. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att

  • utreda hur regler kan utformas om privat initiativrätt när detaljplaner ska tas fram
  • utarbeta ett förslag om att bygglovsavgiften ska minska om en kommun inte meddelar beslut i tid
  • utreda möjligheterna att göra lättnader i tillgänglighetskraven för studentbostäder.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om planering och byggande. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 21
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:CU10 (pdf, 676 kB) Webb-tv debatt om förslag: Planering och byggande

Yttrande 2014/15:MJU3y

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2014/15:MJU3y Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet beslutade den 12 mars 2015 att ge miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2013/14:65 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 och eventuella

2015-04-22

Yttrande 2014/15:MJU3y (pdf, 181 kB)

Betänkande 2014/15:MJU12

Riksdagen gav fem uppdrag till regeringen inom naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen uppmanar regeringen att

  • fortsätta låta det vara tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg
  • stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen
  • verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige
  • göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen
  • stärka arbetet med biologisk mångfald.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om naturvård och biologisk mångfald.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 25
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU12 (pdf, 682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och biologisk mångfald

Yttrande 2014/15:CU3y

Civilutskottets yttrande 2014/15:CU3y Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2014 Till utrikesutskottet Utrikesutskottet beslutade den 12 mars 2015 att ge bl.a. civilutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2014/15:65 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014 och följdmotioner i

2015-04-17

Yttrande 2014/15:CU3y (pdf, 98 kB)

Betänkande 2014/15:CU11

Riksdagen tycker att det är viktigt att stärka konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. En del i detta arbete är att undanröja de intressekonflikter som kan uppkomma vid rådgivning till konsumenter. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare.

Under senare år har det införts lagstiftning för att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och minska de negativa följderna av snabblån. Bland annat infördes regler i konsumentkreditlagen under 2014. Riksdagen uppmanade regeringen att göra en uppföljning av den lagstiftning som införts, för att ta reda på om den har haft den effekt som avsågs.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som bland annat handlar om obeställd reklam och telefonförsäljning, bluffakturor, reklam riktad till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, konsumentvägledning, finansiella rådgivare, miljömärkning av produkter samt frågor om överskuldsättning.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 6
Justering: 2015-04-09 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-23

Betänkande 2014/15:CU11 (pdf, 2639 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsumenträtt och överskuldsättning
Paginering