Sök

Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

38

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

53, 174 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Riksdagen sa nej till motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2013. Skälet är att det redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om grundläggande principer för försäkringen, administrering av försäkringen och aktivitetsstödet, villkor för rätt till ersättning, rätten att begränsa sitt arbetssökande och deltidsbegränsningen. Andra motioner handlar om icke-diskriminerande regelverk, företagares villkor och regler om bisyssla, förtroendevaldas villkor och aktivitetsrapporter för personer med aktivitetsstöd.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

40, 133 minuter

Justering

2014-03-25

Bordläggning

2014-04-01

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om arbetsrätt. Utgångspunkten för riksdagen är att slå vakt om den svenska modellen, där förhållandena på arbetsmarknaden i stor utsträckning regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Ett annat skäl är att det pågår arbete i vissa av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, inhyrning av arbetskraft, utstationering, turordning och rätt till heltid.

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

24

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

42, 144 minuter

Justering

2014-03-13

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-04-02

Riksdagen gjorde fem tillkännagivanden till regeringen om arbetsmiljö:

• Regeringen bör ta initiativ till att i dialog med arbetsmarknadens parter utforma en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet.
• Regeringen bör satsa mer på forskning, utbildning och tillsyn för att minimera arbetsrelaterade dödsfall.
• Regeringen bör ta initiativ till att alla tillbud och olyckor som sker på arbetsmarknaden ska rapporteras till Arbetsmiljöverket och att myndigheten ska vara skyldig att registrera dessa. Ett aktuellt och växande problem är det stora mörkertal som antas finnas när det gäller arbetsskador som drabbar utländsk arbetskraft som tillfälligtvis arbetar i Sverige och som inte anmäls eller registreras.
• Regeringen bör återkomma med förslag om hur mobbning och trakasserier i arbetslivet ska minska.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas. Riksdagen anser att regeringens forskningspolitik inte säkerställer att det bedrivs tillräcklig forskning om arbetslivet.

Ställningstagandena gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetsmiljö från allmänna motionstiden 2013.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

12, 96 minuter

Justering

2014-03-13

Bordläggning

2014-03-19

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

Regeringen bör komma med konkreta förslag till långsiktiga och hållbara strukturer för det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen konstaterar att sådana strukturer saknas i dag. I stor utsträckning ges insatser till utsatta människor fortfarande utifrån tillfälliga lösningar. Kunskapsnivån och beredskapen att hjälpa är ojämn i landet vilket leder till att många inte får den hjälp de är i behov av och har rätt till. Utskottet menar att det måste vara en prioriterad uppgift att se till att långsiktiga och hållbara strukturer byggs upp i hela landet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om jämställdhet från allmänna motionstiden 2013.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

28, 137 minuter

Justering

2014-02-20

Debatt

2014-03-05

Beslut

2014-03-05

Riksrevisionen har granskat ungdomars väg in på arbetsmarknaden. Slutsatsen är att statens stöd för ungdomars etablering på arbetsmarknaden kan förbättras. Regeringen har enligt Riksrevisionen gjort mycket för att förbättra stödet, men Arbetsförmedlingens arbete med arbetslösa ungdomar kan bli effektivare. Formerna för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver också utvecklas.

Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Utskottet förutsätter, liksom regeringen, att Arbetsförmedlingen tar till vara de utvecklingsområden som Riksrevisionen har identifierat. Utskottet förutsätter också att regeringen noga överväger det Riksrevisionen har att säga om regeringens arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-02-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 70,4 miljarder kronor till arbetsmarknad och arbetsliv för 2014. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen.

Den så kallade FunkA-utredningen har 2012 och 2013 lämnat förslag på arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har genomfört vissa delar, men ytterligare insatser behövs, konstaterar riksdagen. Riksdagen gav genom ett tillkännagivande regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om arbetsmarknadspolitik.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

16

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

47, 165 minuter

Justering

2013-12-05

Debatt

2013-12-17

Beslut

2013-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,4 miljarder kronor till integration och jämställdhet för 2014. Den största delen, 7,3 miljarder kronor, går till insatser i samband med flyktingmottagning.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att fler personer som kommer till Sverige genom anhöriginvandring ska få stöd för att snabbare etablera sig i arbets- och samhällslivet, så kallat etableringsstöd. En anhörig till en flykting ska få rätt till stöd om han eller hon har sökt om uppehållstillstånd i Sverige inom sex år från det att personen han eller hon är anhörig till togs emot i en svensk kommun. Tidigare har tidsgränsen gått vid två år. Det har även funnits ett tidsbegränsat undantag från tvåårsregeln som slutar gälla vid årsskiftet 2014. De nya bestämmelserna gäller från den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 211 minuter

Justering

2013-12-03

Debatt

2013-12-11

Beslut

2013-12-11

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

17

Reservationer

17 

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16