116 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, 2007/08, 1971, Näringsutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riskutbildningen för körkortsaspiranter utvidgas så att den förutom halkkörning också omfattar riskfaktorer som trötthet, alkohol och andra droger, höga hastigheter och ett i övrigt riskfyllt körsätt. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Beslutet omfattar även en riskutbildning för blivande motorcyklister. När det gäller nollvisionen har etappmålet inte uppnåtts. Riksdagen är dock positivt till att arbetet med att nå såväl nollvisionen som etappmålet har utvärderats så att det finns ett brett underlag att utgå från för att driva ett fortsatt offensivt trafiksäkerhetsarbete.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Post- och telestyrelsen (PTS) får ytterligare möjligheter att ingripa för att öka konkurrensen på bredbandsmarknaden. PTS ska kunna tvinga en dominerande operatör att skilja den verksamhet som förvaltar, driver och tillhandahåller det så kallade kopparaccessnätet från operatörens övriga verksamhet. Den dominerande operatören, som i dag är Telia Sonera AB, behåller dock äganderätten till kopparaccessnätet. Genom en sådan så kallad funktionell separation ska alla aktörer kunna få tillgång till kopparaccessnätet på lika villkor. PTS kan fatta ett sådant beslut om den dominerande operatören trots andra åtgärder fortfarande har ett omotiverat övertag och övriga operatörer inte har tillräcklig insyn i den dominerande operatörens nätverksamhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade ja till lagändringar som ska stärka möjligheterna att bedriva en effektiv tvångsförvaltning av elektriska anläggningar. Syftet är att elöverföringen i det svenska samhället ska fungera tillfredsställande. Förändringarna innebär bland annat att förvaltaren blir skyldig att kontinuerligt pröva om det finns förutsättningar för en effektiv tvångsförvaltning. Dessutom får nätmyndigheten möjlighet att skjuta till medel till förvaltningen som avser dels förvaltarens arvode, dels akuta upprustningsåtgärder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Reglerna för transporter som överskrider gränser för längd, bredd eller vikt och som kräver vägtransportledare ändras så att antalet dispenser kan minska. Det sade riksdagen ja till. Syftet är att minska byråkratin både för företag och för Vägverket, som hanterar 20 000 ansökningar om dispenser om året. Istället ska det anges direkt i föreskrifter när och var transporter får ske samt hur långa, breda och tunga dessa transporter får vara. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen tycker liksom regeringen att en svensk ratificering av Internationella arbetsorganisationens, ILO:s, konvention om identitetshandlingar för sjömän bör vänta tills det finns en plan för ratificering och genomförande. Syftet med konventionen är att dels öka säkerheten till sjöss och i land genom ett säkrare och kontrollerbart nytt identitetsbevis för sjömän, dels underlätta sjömäns möjligheter att komma i land i hamnar där fartyget lastar och lossar. Konventionen ska också underlätta transfer och transit samt resa till och från hemorten på lämpligt sätt mellan arbetsperioder ombord. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
En ny lag om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik börjar gälla den 14 december 2008. Bakgrunden är ett EU-direktiv som handlar om villkoren för att anlita mobila arbetstagare i gränsöverskridande driftskompatibel trafik inom järnvägssektorn. Direktivet är ett så kallat minimidirektiv, vilket innebär att förmånligare bestämmelser för arbetstagarna är tillåtna nationellt. Den nya lagen ger parterna möjlighet att genom kollektivavtal avvika från lagens bestämmelser så länge de tar hänsyn till direktivets miniminivåer.
Fjärrvärmeföretag blir skyldiga att förhandla med fjärrvärmekunder om vissa avtalsvillkor om kunden begär det. Det gäller bland annat priset på fjärrvärme. Skulle man inte komma överens kan någon av parterna ansöka om medling hos en fjärrvärmenämnd som ska finnas hos Statens energimyndighet. Fjärrvärmeföretagen ska redovisa fler uppgifter än tidigare i sin årsredovisning. Då kan Energimarknadsinspektionen lättare övervaka marknaden. Företagen ska också se till att prisuppgifter finns enkelt tillgängliga för både kunder och allmänheten. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om vägtrafikens miljöanpassning. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om energieffektivisering i transportsektorn, definition av begreppet miljöbil, fordonsutveckling, utfasning av fossila bränslen, satsning på biogas och förbud mot dubbdäck. Riksdagen hänvisar även till en forskningsöversikt om de förnybara drivmedlens roll när det gäller klimatpåverkan som trafikutskottet har låtit göra.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om post och grundläggande betaltjänster. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om järnvägsfrågor. Skälet är bland annat att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om järnvägspolitik och järnvägsmarknadens utveckling samt frågor om bland annat trafiksäkerhet och utbildning inom järnvägsområdet.
Riksdagen sade nej till motoner från allmänna motionstiden 2007 om kollektivtrafiken och statens trafikupphandling. Skälet är bland annat regeringens arbete med det nationella handlingsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling.
Riksdagen sa nej till motioner om sjöfart från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar bland annat om sjöfartens finansiering, frågor om säkerhet och miljö, M/S Estonias förlisning och fritidsbåtar. Flera motioner handlar om att främja sjöfarten på Vänern och Mälaren. Riksdagen tycker att det är viktigt att Väneröverenskommelsen hålls och utvecklas, och ser positivt på Lotsutredningens förslag om en motsvarande överenskommelse för sjöfarten på Mälaren. Riksdagen utgår från att regeringen noggrant följer utvecklingen och återkommer i frågan i den till hösten 2007 aviserade infrastrukturpropositionen.
Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om biobränsle och alternativa drivmedel, naturgas, vindkraft, vattenkraft, solenergi, torv, Euratom, kärnenergiforskning inom EU, statsstöd till kol och samordnad teknikupphandling.
Riksdagen ger regeringen i uppdrag att utvärdera rådgivningen till företag. Regeringen har nyligen beslutat om att utreda statens insatser för finansiering av nya, små och medelstora företag. Riksdagen är positiv till detta men tycker alltså att även rådgivningen bör ses över. Det finns olika aktörer som arbetar med rådgivning och finansiering till företag och det har visat sig att aktörernas verksamhetsområden i vissa fall överlappar. Vissa aktörer arbetar enbart med rådgivning, medan andra arbetar med både rådgivning och finansiering. Riksdagen vill att regeringen utreder bland annat om aktörernas roller behöver renodlas mer och om eventuella överlappningar är effektiva eller inte. Riksdagen avslutade Riksrevisionens styrelses redogörelse om statens företagsfrämjande insatser utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till Riksrevisionens styrelses framställning angående Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar främst om olika satsningar på det turistpolitiska området. Andra motioner handlar om rymdverksamhet, mode och design, nanoteknik, vidareförädling av skogsråvara, neutronforskningsanläggningen ESS och miljöteknikföretagande.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om väg- och fordonsfrågor. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar huvudsakligen om enskild väghållning, vägvisning, vägfärjor, överlaster i yrkestrafiken, taxinäringen, vinterutrustning för tunga fordon, övergivna fordon, cykelfrågor och avgiftssättningen på Öresundsbron.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om handelspolitiska frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
