Dokument & lagar (90 träffar)

Betänkande 2013/14:NU30

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:NU30 (pdf, 94 kB)

Betänkande 2013/14:NU27

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020.

Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014-2020.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:NU27 (pdf, 320 kB)

Betänkande 2013/14:NU22

Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel på sådana avtal.

De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:NU22 (pdf, 158 kB)

Betänkande 2013/14:NU26

Ändringar ska göras i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag inom public service få större möjligheter att digitalisera herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:NU26 (pdf, 1479 kB)

Betänkande 2013/14:NU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra minerallagen för att stärka den enskildas rätt vid prospektering, det vill säga då någon letar efter mineraler. Ändringarna innebär att kraven på arbetsplanen för undersökningsarbetet skärps.

Enligt gällande regler ska en arbetsplan upprättas av den som har fått tillstånd att leta efter mineraler. Den ska innehålla bland annat en redogörelse och en tidsplan för arbetet och skickas till markägaren eller den som har särskild rätt att använda marken, till exempel renägare.

I fortsättningen måste arbetsplanen enligt lagändringarna tydligt redogöra för hur arbetet ska gå till, hur eventuella skador ska regleras och hur man kan påverka hur arbetet utförs. Den ska också gå att få översatt till finska, meänkieli och samiska. En gällande arbetsplan måste dessutom skickas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget.

Våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att se över minerallagen för att se till att markägare och kommuner får tidig information vid prospekteringar. Riksdagen konstaterar att lagändringarna svarar mot riksdagens begäran. De börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:NU20 (pdf, 796 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre information och tydligare ansvar vid mineralprospektering

Betänkande 2013/14:NU23

Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är begränsad och de stora fjärrvärmeföretagen har en dominerande ställning. För att öka konkurrensen ska nu fler leverantörer av värme få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät ska få ett så kallat reglerat tillträde till rörledningarna under vissa förutsättningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014.

När det gäller att förbättra för fjärrvärmekunderna ska frivilliga överenskommelser inom den så kallade Prisdialogen prövas innan nya regler införs. Prisdialogen är ett system för att pröva ändringar i fjärrvärmepriser. Prisdialogen syftar bland annat till att nå rimliga, förutsägbara och stabila prisförändringar på fjärrvärme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:NU23 (pdf, 207 kB)

Betänkande 2013/14:NU25

Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De ska samtidigt ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete.

Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:NU25 (pdf, 209 kB)

Betänkande 2013/14:NU21

Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika.

Men nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm.

Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under år 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet.

Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. Regeringen får bestämma när lagändringarna ska träda i kraft.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:NU21 (pdf, 889 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett enhetligt patentskydd i EU

Betänkande 2013/14:NU24

Reglerna om strukturfondspartnerskap anpassas till de program och mål som ska gälla under perioden 2014-2020. Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan ansökningar om stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna bidrar till att finansiera projekt som syftar till olika typer av förbättringar för EU:s regioner och utsatta grupper i samhället.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:NU24 (pdf, 164 kB)

Betänkande 2013/14:NU19

I dagsläget kan den som vill starta en anläggning för förnybar elproduktion, till exempel en vindkraftspark, behöva stå för hela kostnaden för att förstärka elnätet. Detta när en förstärkning måste göras för att den aktuella anläggningen ska kunna anslutas till nätet. Elproducenter som ansluter sig efter det kan utan särskild kostnad använda den outnyttjade delen av förstärkningen. På grund av detta vill få företag ansluta sig först till elnätet, något som i sin tur leder till att utbyggnaden av förnybar elproduktion går långsamt.

Därför införs nya regler om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas. Det innebär att det statliga affärsverket Svenska kraftnät ska stå för den inledande kostnaden för förstärkningen. Företag som vill ansluta sina anläggningar till elnätet efter det ska betala enbart för sin andel. Regeringens ambition är att under 2016 kunna ersätta den här lösningen med en marknadslösning där staten inte behöver ta någon ekonomisk risk.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2014-04-16 Debatt: 2014-05-08 Beslut: 2014-05-08

Betänkande 2013/14:NU19 (pdf, 118 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tröskeleffekter och förnybar energi

Betänkande 2013/14:NU18

För att anpassa svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv görs en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att:

  • stora företag ska göra en energikartläggning vart fjärde år
  • leverantörer av el ska fakturera kunderna för den uppmätta förbrukningen av el, om leverantören har tillgång till mätvärden
  • nya krav införs på mätning av energiförbrukning i lägenheter
  • kraven skärps på att myndigheter ska använda energi mer effektivt.

Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning om att det nu gällande svenska målet för energieffektivisering uppfyller EU-direktivets krav på ett vägledande nationellt mål. Utskottet håller också med regeringen om att befintliga metoder för att uppnå en effektivare energianvändning är att föredra framför att införa ett kvotpliktssystem med så kallade vita certifikat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2014.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2014-04-16 Debatt: 2014-04-28 Beslut: 2014-04-29

Betänkande 2013/14:NU18 (pdf, 1655 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet

Betänkande 2013/14:NU15

Den som ansöker om att få ett svenskt patent ska kunna lämna in sin ansökan på engelska. I dagsläget måste ansökningar om patent lämnas in på svenska. Det kräver ofta ett omfattande översättningsarbete. Syftet med beslutet är att den som söker patent ska kunna begränsa sina kostnader för översättningar. Med patent menas ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Det innebär till exempel att ingen annan får tillverka eller sälja uppfinningen om inte den som har patentet ger tillstånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om immaterialrätt.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2014-03-20 Debatt: 2014-04-09 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:NU15 (pdf, 2096 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationella patent på engelska

Betänkande 2013/14:NU16

Regeringen eller Energimarknadsinspektionen ska få bestämma närmare regler för hur skäliga kostnader och en rimlig avkastning för elnätsföretagen ska beräknas. Enligt gällande lag fattar Energimarknadsinspektionen beslut om en intäktsram för varje elnätsföretag. Ramen bestämmer hur stora avgifter företagen kan ta ut av sina kunder under de närmaste fyra åren. Företagen kan överklaga beslutet och frågan avgörs då i domstol. Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att dagens bestämmelser ofta leder till långa domstolsprocesser och en osäkerhet om vad som gäller, både för elnätsföretagen och deras kunder. Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs tydligare regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-25 Debatt: 2014-04-09 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:NU16 (pdf, 130 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elnätsföretagens intäktsramar

Betänkande 2013/14:NU12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, regelförenklingar för företagare och olika näringsgrenar som till exempel turism samt kulturella och kreativa näringar.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 14
Justering: 2014-03-25 Debatt: 2014-04-03 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:NU12 (pdf, 404 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitiska frågor

Betänkande 2013/14:NU17

De regler som gäller för att balansera det västsvenska naturgassystemet ska gälla också för naturgasledningar som inte är kopplade till detta system. Bland annat ska innehavaren av en naturgasledning som inte är ihopkopplad med det västsvenska naturgassystemet se till så att det är balans mellan inmatning och uttag av naturgas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014 och den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-03-13 Debatt: 2014-04-09 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:NU17 (pdf, 330 kB)

Utlåtande 2013/14:NU29

EU-kommissionen har lämnat förslag på hur ramarna för EU:s klimat- och energipolitik ska se ut mellan 2020-2030. Näringsutskottet har granskat förslaget och anser att det är välkommet och välbalanserat. Utskottet tycker att kommissionens förslag om att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 40 procent till 2030 är bra. Minskningen gäller jämfört med 1990 års nivå. Här är det viktigt att fördelningen av bördan mellan EU-länderna görs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommissionen föreslår även att minst 27 procent av energin inom EU ska komma från förnybara källor. Även det är bra, anser näringsutskottet.

EU ska också sätta upp mål för energieffektivisering. Regeringen och kommissionen anser dock att det finns anledning att vänta in uppföljningen av införandet av reglerna för energieffektivisering inom EU innan man sätter upp detta mål. Näringsutskottet håller med.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 4
Justering: 2014-03-11 Debatt: 2014-03-13 Beslut: 2014-03-19

Utlåtande 2013/14:NU29 (pdf, 842 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av meddelande om en klimat- och energipolitisk ram 2020–2030

Betänkande 2013/14:NU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika mineralpolitiska frågor. Anledningen till att riksdagen sa nej till motioner om ändringar i minerallagen är främst att regeringen planerar att föreslå sådana ändringar under våren 2014. Riksdagen sa även nej till motioner om förbud mot uranbrytning och uranprospektering. Riksdagen har tidigare under mandatperioden tagit ställning till de frågor dessa motioner tar upp samt anser att gällande regler är tillräckliga.

Riksdagen sa också nej till motioner om krav på höjda avgifter inom gruvnäringen. Näringsutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att höjda avgifter skulle minska investeringsviljan och slå hårt mot de bolag inom gruvnäringen som just nu etablerar sig i Sverige.

Skälet till att riksdagen sa nej till motioner om förbud mot utvinning av fossil energi och skiffergas är bland annat att det redan finns strikta miljörestriktioner för utvinning av gas i Sverige. Dessutom har EU-kommissionen tidigare i år presenterat minimirekommendationer som bör vara uppfyllda vid utvinning av skiffergas.

Andra motioner handlar om de samhällsutmaningar som följer i spåren av gruvnäringens expansion i Malmfälten, ett nationellt samverkansprogram samt om ökad beredskap i samhället i samband med gruvnedläggningar.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 18
Justering: 2014-03-06 Debatt: 2014-03-19 Beslut: 2014-03-26

Betänkande 2013/14:NU14 (pdf, 361 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitiska frågor

Betänkande 2013/14:NU13

Riksrevisionen har granskat statens verksamhet för att främja företagens förmåga till export. Syftet har varit att undersöka om verksamheten är effektiv och organiserad utifrån företagens behov. Riksrevisionen har i sin rapport lämnat rekommendationer till regeringen och de statliga aktörerna som ingår i granskningen. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning.

Näringsutskottet konstaterar att regeringen tänker genomföra flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Det har redan startat ett arbete som ligger i linje med detta. Utskottet tycker att det är viktigt att verksamheten löpande följs upp och utvärderas. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram och föreslå mätmetoder och indikatorer som kan användas i detta arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till två motioner med anledning av skrivelsen och motioner från allmänna motionstiden 2013 om handelspolitiska frågor.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 17
Beredning: 2014-01-30 Justering: 2014-02-20 Debatt: 2014-03-12 Beslut: 2014-03-12

Betänkande 2013/14:NU13 (pdf, 337 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens främjandeinsatser för export

Betänkande 2013/14:NU10

Riksrevisionen har granskat statens insatser för energieffektivisering inom industrin. Granskningen har särskilt fokuserat på programmet för energieffektivisering, PFE. Riksrevisionen menar att både målen för och effekterna av PFE är oklara.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen anser att Riksrevisionens slutsats om effekterna av PFE går lite för långt.

Energieffektivisering är ett viktigt medel för att nå målsättningar om ekologisk hållbarhet och minskad klimatpåverkan, ökad försörjningstrygghet och ökad konkurrenskraft, anser näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om hur energieffektivisering inom industrin framöver kan förbättras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika energipolitiska frågor.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 21
Justering: 2014-02-20 Debatt: 2014-03-06 Beslut: 2014-03-12

Betänkande 2013/14:NU10 (pdf, 258 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om energieffektivisering inom industrin

Betänkande 2013/14:NU11

Regeringen får möjlighet att komplettera reglerna i EU:s så kallade varupaket, som handlar om fri rörlighet för varor. Regeringen får tala om för kommunerna att de ska informera om åtgärder som begränsar den fria rörligheten för varor. Dessutom får regeringen bestämma i vilken utsträckning kommunerna ska ta fram underlag för marknadskontroll. Kommunerna ska också lämna information till informationssystem och till de myndigheter som ska svara på frågor och informera.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-02-20 Debatt: 2014-03-06 Beslut: 2014-03-06

Betänkande 2013/14:NU11 (pdf, 71 kB)