115 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, 2007/08, 2006/07, Justitieutskottet, Näringsutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som ger vårdgivare en ökad frihet att organisera läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus. Sjukhusen ska på egen hand eller genom avtal med andra aktörer helt eller delvis kunna sköta läkemedelsförsörjningen. Vårdgivaren ska organisera läkemedelsförsörjningen så att den bedrivs rationellt och på ett sådant sätt att behovet av säkra och effektiva läkemedel tryggas. Det ska finnas sjukhusapotek med farmaceutisk kompetens. Lagen börjar gälla den 1 september 2008.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Det ska i fortsättningen krävas prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande i ett familjemål till prövning. Prövningstillstånd ska beviljas till exempel om hovrätten vid sin inledande bedömning kommer fram till att tingsrättens dom bör ändras eller om det inte annars går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt. Riksdagen beslutar samtidigt att försöksverksamheten med att använda videokonferens ska bli permanent i förvaltningsdomstolarna, det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008, då även tidigare beslutade lagändringar för modernare rättegångar träder i kraft.
Riksdagen godkände ett utkast till rådsbeslut som upprättats inom EU om att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter ur registret för viseringar (VIS). Där finns information om vilka personer som fått visum av ett EU-land. Reglerna för hur myndigheterna får använda registret är restriktiva och uppgifter får endast lämnas ut under vissa förutsättningar. Regeringen redovisar sin bedömning av vilken lagstiftning som kan bli nödvändig med anledning av rådsbeslutet, men lägger inte fram några lagförslag nu.
Riksdagen godkände ett utkast till rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Utkastet till rambeslut är upprättat inom EU och innehåller bestämmelser om vad som ska vara kriminaliserat i fråga om brott som rör deltagande i en kriminell organisation. Regeringen redovisar sin bedömning av vilken lagstiftning som behövs för att genomföra rambeslutet, men lägger inte fram några lagförslag nu.
Riksdagen sade ja till att Läkemedelsförmånsnämnden får det nya namnet Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Namnbytet beror på att Läkemedelsförmånsnämnden får uppgifter även på tandvårdsområdet. Namnbytet innebär ändringar i sekretesslagen och lagen om läkemedelsförmåner. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2008.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren. Syftet är att beskriva regeringens barnpolitik och förklara hur regeringen tänker stärka barnkonventionens genomslag i samhället. Regeringens avsikt är att komma tillbaka till riksdagen inom två år med uppföljning av de insatser som aviseras, uppnådda resultat och även att se över behovet av nya åtgärder och vilka områden som bör prioriteras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till en förnyad folkhälsopolitik. Riksdagen tycker som regeringen att en verkligt effektiv folkhälsopolitik ska genomföras med utgångspunkt i den enskilda människans integritet och valfrihet som grund, och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. För att nå det övergripande målet för folkhälsoarbetet - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen - krävs ett långsiktigt och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som påverkar folkhälsans utveckling. En samlad målstruktur med följande elva målområden införs: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen har godkänt ett utkast till rambeslut inom EU som innebär att medlemsländerna ska erkänna och verkställa varandras domar om frihetsberövande påföljder, exempelvis fängelsestraff, under vissa förutsättningar. Syftet är att medlemsländerna ska samarbeta bättre i de fall en person fått en frihetsberövande dom i ett EU-land men bor och lever i ett annat EU-land. Det land som verkställer domen ska göra det på samma sätt som om det vore en inhemsk dom. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Riksdagen godkände utkastet till rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. Rambeslutet syftar till att förbättra EU-ländernas samarbete när det gäller att hämta in bevis i form av handlingar, föremål eller uppgifter som finns i ett annat medlemsland och som behövs vid exempelvis brottsutredningar. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Sverige ska kunna ge hälso- och sjukvård vid insatser utomlands om många svenskar drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof. I dag är det inte tillåtet för landstingen att ge hälso- och sjukvård till svenskar som befinner sig utomlands. Katastrofmedicinska insatser ska nu utgöra en del av de samordnade svenska insatserna utomlands. Ett antal landsting ska vara skyldiga att upprätthålla en beredskap för katastrofmedicinska insatser utomlands. Andra landsting ska få upprätthålla en sådan beredskap. Landstingen ska få ersättning av staten för kostnaderna för katastrofmedicinska insatser. Samma ska gälla för landstingens kostnader för att upprätthålla en beredskap för sådana insatser. Den nya lagen börjar gälla den 1 september 2008.
Rekryteringen av domare ska breddas bland annat genom att öka möjligheterna för etablerade jurister att adjungera som ledamot i domstol. Det sade riksdagen ja till. Den särskilda domarutbildningen ska finnas kvar som bas för rekryteringen samtidigt som andra skickliga och väl kvalificerade jurister i större utsträckning anställs som ordinarie domare. Rättegångsbalkens bestämmelser ändras så att det blir tydligare att Sveriges advokatsamfund kan göra undantag från kravet att en advokat inte får vara anställd i domstol. En ny nämnd, Domarnämnden, ersätter Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet vid beredningen av domaranställningar. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
Den som har fyllt 20 år ska få importera vin, sprit och starköl från EU för sitt eget eller sin familjs personliga bruk. Det sade riksdagen ja till. Lagändringarna är en följd av bland annat EG-domstolens dom i det så kallade Rosengrenmålet och en anpassning av den svenska lagen till EG-rätten. Det är viktigt att ålderskontroll och indrivning av skatt fungerar väl vid privatinförsel. En annan ändring är att det så kallade varukänneteckensförbudet, som är en del av förbudet mot att göra indirekt reklam för starkare alkoholdrycker än vad som en annons egentligen ger sig ut att göra, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade ja till lagändringar som ska stärka möjligheterna att bedriva en effektiv tvångsförvaltning av elektriska anläggningar. Syftet är att elöverföringen i det svenska samhället ska fungera tillfredsställande. Förändringarna innebär bland annat att förvaltaren blir skyldig att kontinuerligt pröva om det finns förutsättningar för en effektiv tvångsförvaltning. Dessutom får nätmyndigheten möjlighet att skjuta till medel till förvaltningen som avser dels förvaltarens arvode, dels akuta upprustningsåtgärder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Förbudet mot att döma psykiskt störda till fängelse ska luckras upp. Det sade riksdagen ja till. Fängelse ska få dömas ut om det finns synnerliga skäl. Det kan vara att det är ett mycket allvarligt brott, att gärningsmannen saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård eller har vållat sitt tillstånd själv, till exempel genom att berusa sig. Fängelse får dock inte dömas ut om gärningsmannen har saknat insikt om konsekvensen av sitt handlande. Lagändringen börja gälla den 1 juli 2008.
Reglerna för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården samlas i en ny lag, patientdatalagen. Lagen gör det möjligt för olika vårdgivare att på ett enklare sätt få tillgång till varandras elektroniska patientjournaler och för patienter att komma åt sin journal via Internet. Patientdatalagen ska gälla för alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap och innehålla regler om sådant som skyldigheten att föra patientjournal, inre sekretess och elektronisk åtkomst i en vårdgivares verksamhet, utlämnande av uppgifter och handlingar genom direktåtkomst eller på annat elektroniskt sätt samt nationella och regionala kvalitetsregister.
I dag är det bara möjligt att ta ifrån en brottsling vinsten av just det brott som personen döms för. Det måste dessutom vara fullt bevisat att vinsten kommer från det brottet. Det ska nu vid allvarlig brottslighet vara möjligt att ta ifrån brottslingen vinsten av inte bara ett visst konkret brott, utan också vinsten av en inte närmare preciserad brottslig verksamhet. Beviskravet sänks för sambandet mellan det som tas ifrån brottslingen och den brottsliga verksamheten jämfört med vad som i allmänhet gäller i brottmålsprocesser. Dessutom får polis och åklagare bättre möjligheter att provisoriskt säkra tillgångar som genom ett senare beslut kan komma att tas ifrån brottslingen. Med vinst, eller utbyte, av brott menas både konkret egendom som någon kommit över genom brott och värdet av det som kommits över. Att vinsten tas ifrån brottslingen, eller förverkas, innebär att man tar egendomen ifrån brottslingen eller att han eller hon blir skyldig att betala till staten. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen godkände Prümrådsbeslutet som är ett utkast till rådsbeslut som har förhandlats fram inom EU. Rådsbeslutet handlar om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Det innehåller bestämmelser som syftar till att utveckla informationsutbytet inom EU, framför allt när det gäller uppgifter i DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister. Det finns även bestämmelser om samarbete för att förebygga terroristbrott samt andra former av samarbete, främst gemensamma insatser inom EU och bistånd vid större evenemang, katastrofer och allvarliga olyckor. Dessutom innehåller utkastet bestämmelser om dataskydd.
