Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-18

Bordläggning

2020-06-22

Debatt

2020-06-23

Beslut

2020-06-23

Regeringen ska kunna göra undantag från reglerna för tandvårdsersättning vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom eller vid andra extraordinära händelser i fredstid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Under covid-19-pandemin har många fått sina tandläkarbesök uppskjutna. Det har resulterat i att ett stort antal patienter inte kunnat slutföra sina påbörjade tandvårdsbehandlingar inom den ersättningsperiod som gäller för högkostnadsskyddet.

För att tandvårdspatienter inte ska gå miste om subventioner ska regeringen i särskilda fall kunna meddela föreskrifter om att beräkningen av ersättningen ska kunna avvika från vad som gäller i normala fall.

Bestämmelserna börjar gälla den 1 september 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-26

Bordläggning

2020-06-29

Debatt

2020-06-30

Beslut

2020-06-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen slår fast att den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang, bar eller kafé, ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset som orsakar covid-19.

Den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska ansvara även för tillsyn på det här området. Nämnden ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reglerna i lagen ska följas. Vid behov ska nämnden samråda med regionens smittskyddsläkare. Länsstyrelsen ska ge kommunerna i länet stöd, råd och vägledning.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2020 och slutar att gälla den 31 december 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2020-06-16

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Kravet på tillstånd för kameraövervakning ska tas bort på vissa platser. Syftet är att det ska bli enklare att använda kameraövervakning som ett verktyg för bland annat brottsbekämpning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De platser där tillstånd inte ska behövas är:

• i kollektivtrafiken, på flygplatser och vid bevakning av vissa spårområden, om syftet med kameraövervakningen är att bekämpa brott, förhindra olyckor eller upprätthålla ordningen
• på apotek, om syftet är att bekämpa brott.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som innebär att polisen och socialtjänsten får förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till varandra med syfte att förebygga terrorism. Det handlar om informationsutbyte vid misstankar om att terroristbrottslighet begåtts men också för att förebygga sådan brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt straff för unga, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning ska vara en mer ingripande frihetsinskränkning än ungdomsvård och ungdomstjänst, men utan att innebära institutionsvård. Påföljden ska kunna användas när en ung person har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning bör i första hand användas för personer som är under 18 år.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se över möjligheterna att öka omfattningen av helghemarrest, så att hemarrest kan användas även vardagar och i större utsträckning anpassas individuellt.
• Regeringen bör se över om inte misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning avslutas och ersätts med omhändertagande enligt LVU eller sluten ungdomsvård.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg. I den anser Riksrevisionen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inte helt har levt upp till sin roll som tillsynsmyndighet. Därför rekommenderar Riksrevisionen flera åtgärder, bland annat att regeringen ger IVO stabila ekonomiska ramar så att myndigheten kan fullgöra sitt uppdrag på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Riksdagen liksom regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i den kritik som framförs, bland annat när det gäller att följa IVO:s arbete med att utarbeta mer enhetliga beslut. Däremot är bedömningen att regeringen har varit konsekvent i sin ekonomiska styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Regeringen har föreslagit förändringar i reglerna om så kallat bilstöd, det vill säga bidrag för att köpa eller anpassa ett fordon efter speciella behov som beror på en funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Förändringarna innebär att:

• nivån höjs för två olika tilläggsbidrag
• anpassningsbidrag kan beviljas även för anpassningar som gäller standardutrustning eller vanligt förekommande tilläggsutrustning
• den som ansöker om anpassningsbidrag för en bil som är äldre än fyra år eller som har gått mer än 6 000 mil inte behöver ange särskilda skäl om en tidigare ansökan redan beviljats
• bilen som ansökan gäller får vara maximalt 2 050 millimeter hög.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera EU:s plattformsförordning. Plattformsförordningen är EU-regler som ska främja rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, så kallade plattformar. Med det menas bland annat digitala marknadsplatser där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om att en myndighet ska stödja och kontrollera att EU-reglerna följs och att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden som har med den nya lagen att göra.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras.

Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 47 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Regeringen bör tillsätta en nationell expertgrupp för att vidareutveckla den metod som går under namnet Bostad först och som används i arbetet mot hemlöshet. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende.

Tillkännagivandet kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst på grund av pågående utredningar och arbete.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

58

Reservationer

61 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till runt 260 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland annat eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tog upp. Motionerna handlade bland annat om kompetensförsörjning, personalfrågor, behörighet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

21

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om vapenfrågor:

• Vapensmuggling bör få en egen brottsrubricering.
• Prövningen av vapenlicensfrågor bör flyttas från Polismyndigheten till en ny tillståndsmyndighet. En utredning bör se över denna fråga.
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för ärenden om vapenlicens.
• En generell översyn av vapenlagstiftningen bör genomföras.
• Regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv (EU:s vapendirektiv), inte går längre än vad direktivet kräver när det införs i den svenska lagstiftningen.
• Det bör övervägas att slopa kravet på förnyade nya licenser vart femte år för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen.
• Begreppet synnerliga skäl i vapenlagen behöver förtydligas.
• Licenshanteringen vid vapenbyte borde förenklas.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till förslagen i övriga motioner, bland annat med hänvisning till att utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

I kriminella kretsar är det vanligt att anonyma simkort används i mobiltelefoner och att såväl kort som telefoner byts ut i syfte att undvika och försvåra avlyssning. Regeringen har föreslagit att en förenklad beslutsprocess ska införas vid vissa beslut kring tillstånd till hemlig avlyssning. Det innebär att första gången åklagaren begär ett tillstånd om hemlig avlyssning måste domstolen sammanträda, men vid ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning ska beslut kunna fattas utan att rätten måste hålla ett fysiskt möte i frågan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser riksdagen som genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Riksdagen anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är socialutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 45 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Covid-19 ska klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Regeringens förslag innebär vissa ändringar i smittskyddslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Regeringen vill utöka rätten till personlig assistans för personer som behöver hjälp med de grundläggande behoven andning och sondmatning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet handlar beslutet om följande delar:

• Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
• Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
• Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser för personlig assistans och assistansersättning gäller för tiden dessförinnan.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 49 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över

• om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
• om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
• möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
• om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

24

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-25

Debatt

2020-05-26

Beslut

2020-05-27

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
• Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
• Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
• När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27