Sök
122 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, 2018/19, 2013/14, 2010/11, Arbetsmarknadsutskottet, Civilutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
ILO:s rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft
Betänkande 2018/19:AU15
FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft. Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan skapa sysselsättning och anständigt arbete för förebyggande, återhämtning, fred och motståndskraft i samband med krissituationer som uppstår till följd av konflikter och katastrofer.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att rekommendationen kan ge betydelsefull vägledning i arbetet i konflikt- och krisdrabbade länder och riksdagen håller med regeringen om det. Riksdagen håller också med regeringen om att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder i Sverige.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-06-13
- Bordläggning
- 2019-06-18
- Debatt
- 2019-06-19
- Beslut
- 2019-06-19
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken
Betänkande 2018/19:AU14
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens granskning av jämställdhetsintegrering i integrationspolitiken. Granskningen visar att även om integration har varit ett högt prioriterat område finns det delar i centrala styrdokument, exempelvis budgetpropositionens resultatredovisning, som inte har jämställdhetsintegrerats i tillräcklig utsträckning.
Riksdagen tycker att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Delmålet skulle kunna formuleras som: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige."
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 101 minuter
- Justering
- 2019-06-13
- Bordläggning
- 2019-06-18
- Debatt
- 2019-06-19
- Beslut
- 2019-06-19
- Dokument & lagar
Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
Betänkande 2018/19:AU13
Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 99 minuter
- Justering
- 2019-06-13
- Bordläggning
- 2019-06-14
- Debatt
- 2019-06-17
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Fler tillval för hyresgäster
Betänkande 2018/19:CU18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.
De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 56 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Åtgärder mot handel med hyreskontrakt
Betänkande 2018/19:CU17
Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.
En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.
De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 41, 119 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-13
- Dokument & lagar
Anställningsskyddet förlängs tills arbetstagaren fyllt 69 år
Betänkande 2018/19:AU12
Regeringen har lagt förslag om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.
I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orkar arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, anser regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 59 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Större frihet att bygga altaner
Betänkande 2018/19:CU19
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i plan- och bygglagen som medför en större frihet för fastighetsägare att bygga altaner. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Förslaget innebär bland annat att det införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus under vissa förutsättningar. Förslaget innebär också att mindre altaner, som inte omfattas av krav på bygglov, får strida mot detaljplanen i området.
Riksdagen delar regeringens bedömning att det behöver bli enklare att bygga altaner utan bygglov. Detta minskar både hushållens och kommunernas regelbörda vid mindre byggärenden, och underlättar för småhusägare att kunna anpassa sitt hus och sin tomt efter egna önskemål.
Regeländringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 15 minuter
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-03
- Debatt
- 2019-06-04
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Betänkande 2018/19:CU16
En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.
Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.
Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 42 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Arbetsmiljö och arbetstid
Betänkande 2018/19:AU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetsmiljö och arbetstid. Motionerna handlade bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverkets uppdrag, arbetstidsförkortning samt skyddsombud och företagshälsovård. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 11, 66 minuter
- Justering
- 2019-05-02
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Arbetsrätt
Betänkande 2018/19:AU9
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.
Motionerna handlar exempelvis om flexiblare regelverk, anställningsskydd, anställningsformer, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 23, 80 minuter
- Justering
- 2019-05-02
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning
Betänkande 2018/19:CU15
EU:s insolvensförordning från 2015 reglerar vad som gäller för företag och privatpersoner efter en konkurs eller företagsrekonstruktion. Enligt förordningen ska alla EU-länder upprätta nationella register över de företag och privatpersoner som är försatta i konkurs eller företagsrekonstruktion.
Regeringen föreslår att reglerna om insolvensregister i EU:s insolvensförordning kompletteras med ytterligare bestämmelser. Förslaget innebär att det införs en samlad reglering om registren i lag. Registren ska innehålla uppgifter om alla de svenska insolvensförfaranden som omfattas av förordningen. Registret syftar till att göra det lättare för borgenärer att bevaka sin rätt inom hela EU. I Sverige ska registret skötas av Bolagsverket och Kronofogdemyndigheten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-02
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Fastighetsrätt
Betänkande 2018/19:CU13
Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.
I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.
Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 24, 72 minuter
- Justering
- 2019-04-23
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Planering och byggande
Betänkande 2018/19:CU12
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.
Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 48
- Anföranden och repliker
- 40, 112 minuter
- Justering
- 2019-04-23
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen
Betänkande 2018/19:AU11
Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om a-kassorna tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på liknande sätt. Riksrevisionen konstaterar att det finns skillnader i hur a-kassorna beslutar om rätt till arbetslöshetsersättning och drar slutsatsen att regelverket tolkas olika. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen ser över det uppdrag Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har att förtydliga reglerna i försäkringen.
Regeringen delar Revisionens uppfattning att det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen tillämpas likvärdigt och håller med om att regelverket behöver förtydligas. Riksdagen instämmer i detta.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-23
- Debatt
- 2019-04-24
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
Betänkande 2018/19:CU14
EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas.
Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas.
För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 32 minuter
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-23
- Debatt
- 2019-04-24
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Bostadspolitik
Betänkande 2018/19:CU11
Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 48, 135 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-09
- Debatt
- 2019-04-10
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Familjerätt
Betänkande 2018/19:CU7
Det bör bli enklare för nyblivna ogifta föräldrar att bekräfta vem som är pappa till barnet, bland annat genom en digital bekräftelse inom 14 dagar efter att barnet har fötts. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på med lagändringar om detta.
Riksdagen anser också att regeringen bör gå vidare med att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register i offentlig regi, och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Riksdagens tillkännagivanden kommer från motioner som lämnades in under allmänna motionstiden 2018, totalt cirka 50 stycken. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat överförmyndare och gode män samt vårdnad och umgänge.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 33
- Anföranden och repliker
- 24, 71 minuter
- Justering
- 2019-04-02
- Bordläggning
- 2019-04-09
- Debatt
- 2019-04-10
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Konsumenträtt
Betänkande 2018/19:CU10
Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam som riktar sig till barn och lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Andra områden i motionerna är köp av levande djur, bindningstider för konsumentavtal, småhusentreprenad och snabblån.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 10, 44 minuter
- Justering
- 2019-03-26
- Bordläggning
- 2019-04-03
- Debatt
- 2019-04-04
- Beslut
- 2019-04-04
- Dokument & lagar
Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering
Betänkande 2018/19:AU8
Riksdagen sa nej till cirka 70 motionsyrkanden om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januariavtalet och att det i vissa frågor redan pågår arbete. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 15, 62 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-27
- Debatt
- 2019-03-28
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Integration
Betänkande 2018/19:AU7
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019.
Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 26, 105 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-27