Sök

Riksdagen godkände regeringen redovisade åtgärder för att utveckla arbetet med skydd av naturområden. Syftet med åtgärderna är att förbättra uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, bredda naturvårdsarbetet genom att bättre involvera markägare och andra lokala intressenter, stärka den lokala och kommunala naturvården samt arbetet med att sköta skyddade naturområden. Toleransavdraget avskaffas vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområden. Detta för att underlätta samarbetet mellan länsstyrelserna respektive Skogsstyrelsen och skogsägare. På så sätt får markägare full ersättning för sin mark och det blir enklare att nå överenskommelser om att skydda värdefulla marker.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

18

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

19, 82 minuter

Justering

2009-09-24

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-12

Riksdagen godkänner en förvaltning av rovdjuren som innebär att Naturvårdsverket får delegera beslut om licens- och skyddsjakt till länsstyrelserna. Besluten ska vara grundade på rovdjursstammarnas utveckling i länet. Viltvårdsnämnderna och rovdjursgrupperna tas bort och ersätts av viltförvaltningsdelegationer. Sverige ska ha tre rovdjursförvaltningsområden. Naturvårdverket bestämmer miniminivåer för rovdjursstammarna inom varje förvaltningsområde. Varje område ska ha ett samverkansråd som tar fram riktlinjer och principer för rovdjursförvaltningen. Riksdagen sa också ja till en tillfällig begränsning av vargstammens tillväxttakt liksom till åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status. Det kan göras i första hand genom att underlätta för naturligt invandrade vargar, i andra hand genom att högst 20 vargar som inte är påverkade av inavel införlivas i populationen de närmaste fem åren. Jakt på björn och lo ska i huvudsak vara licensjakt medan jakten efter järv och varg är skyddjakt. Licensjakt ska under kontrollerade former kunna förekomma även på järv och varg. Möjligheterna att ansöka om skyddsjakt kommer begränsas samtidigt som reglerna om rätt att döda rovdjur för att skydda tamdjur inte ändras.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

26

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

50, 165 minuter

Justering

2009-09-24

Debatt

2009-10-21

Beslut

2009-10-21

Den 1 januari 2010 börjar en ny organisation gälla för veterinär service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Privatpraktiserande veterinärer ska i större utsträckning än i dag ha möjlighet att få stöd för att delta i smittskydds- och jourberedskap. Privatpraktiserande veterinärer ska också få statligt stöd för djurhälsovård och djursjukvård i områden där det inte är möjligt att bedriva lönsam veterinär verksamhet utan stöd. Den stödberättigade verksamheten ska upphandlas. Både den statliga distriktsveterinärorganisationen och privatpraktiserande veterinärer ska kunna delta i upphandlingen. Det kommer även i fortsättningen att finnas behov av en statlig veterinärorganisation för att säkerställa en väl fungerande organisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och vård av djur i hela landet dygnet runt. Distriktsveterinärorganisationen ska, på de ställen där den finns, utan begränsningar kunna ägna sig åt djurhälso- och djursjukvård av lantbrukets djur och bedriva vård av hästar och sällskapsdjur på en fastställd primärvårdsnivå. Vidare ska ban- och tävlingsveterinärernas uppgifter i samband med kontrollen av djurskyddet vid tävlingar med djur stärkas och förtydligas.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 80 minuter

Justering

2009-09-24

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen avskaffas den 1 januari 2010. Bakgrunden är att försäkringarna används i mycket liten utsträckning. Riksdagen menar att det inte är rimligt att verksamhetsutövare ska betala och staten organisera en ersättningsordning som används i så liten utsträckning. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om sanering av förorenade områden, avfall, återvinning och kretslopp.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Justering

2009-09-24

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om övergripande miljöfrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om miljöpolitikens mål och genomförande, statens ansvar samt tillsyn och sanktioner enligt miljöbalken.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

15, 61 minuter

Justering

2009-09-24

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Med anledning av en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemikalier ändras reglerna om kemiska produkter och straff. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en begränsning vad gäller till exempel tillverkning eller användning av ett särskilt ämne döms för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år. Möjligheterna att ge dispens från krav i kemikalieregleringsförordningen utökas till att gälla totalförsvarets intressen. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Vilt som har skadats vid sammanstötning med motorfordon spåras i dag upp och avlivas av frivilliga. Det kallas eftersök. Från den 1 januari 2010 ska eftersök regleras närmare. Polisen eller den som polisen gett ett uppdrag ska få genomföra eftersök. Det ska gälla även på mark där någon annan har jakträtten. Den som på polisens uppdrag deltar i eftersök ska kunna få ersättning. Förare av motorfordon kommer att bli skyldiga att anmäla kollisioner där vilt har varit inblandat även om de inte kan konstatera att djuret är skadat eller dödat.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-09-24

Debatt

2009-11-04

Beslut

2009-11-04

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner att behandlingen av några ärendet skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljö- och jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Riksdagen sa ja till en ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagen är en anpassning till ett det förnybarhetsdirektiv som EU antog 2009 och som bland annat har till syfte att 20 procent av unionens bruttoenergianvändning ska tillgodoses genom energi från förnybara energikällor senast 2020. För Sverige är det nationella övergripande målet 49 procent. Direktivets krav på att hållbarhetskriterierna ska uppfyllas för att finansiellt stöd ska ges, kommer att behandlas i särskild ordning, då ytterligare utredning krävs. Mot den bakgrunden föreslås att den tidigare beslutade tidpunkten för när skattefriheten för vissa biobränslen ska villkoras av att bränslena är hållbara, skjuts fram från den 1 januari 2011 till den 1 januari 2012. Det blir också vissa ändringar i lagen om elcertifikat som innebär anpassningar till direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2010-04-29

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Den tidigare så kallade gränsälvsöverenkommelsen mellan Sverige och Finland ska moderniseras. Gränsälvsöverenskommelsen bygger på en mångårig gemensam reglering av Torne älvs användning och skydd från 1971. Sedan dess har stora förändringar skett och Gränsälvsöverenskommelsen ska förändras för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor. Gränsöverenskommelsen måste också anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Bland annat ska prövningsverksamhet övergå till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket ska utövas av Fiskeriverket och Länstyrelsen i Norrbotten län i samarbete med den finska motsvarigheten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

I en skivelse berättar regeringen om utvecklingen inom fiskeripolitiken. Det handlar om statliga insatser och effekterna av desamma. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra något tillägg. Riksdagen sa samtidigt säger nej till ett 30-tal motioner som handlar om fiskeripolitik. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

24

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 94 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Sverige har ett överskott på utsläppsrätter. Värdet uppgår till 7-8 miljarder kronor, enligt en granskning från Riksrevisionen. Men den exakta summan är osäker. Detsamma gäller vad som ska ske med överskottet. Det kan antingen säljas, sparas eller annulleras. Riksdagen uppmanar därför regeringen att redovisa uppgifterna om överskottet. Det ska också vara riksdagen som fattar beslut om hur överskottet ska användas. Regeringen bör därför komma med ett förslag som riksdagen kan ta ställning till.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 75 minuter

Beredning

2010-03-04

Justering

2010-03-25

Debatt

2010-04-14

Beslut

2010-04-14

Med anledning av en ny EU-förordning om avfallstransporter sa riksdagen ja till skärpta straffbestämmelser i miljöbalken vid otillåten avfallstransport. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna döms till böter eller fängelse i högst två år. Riksdagen sa också ja till skärpningar i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen med anledning av nya EU-förordningar på avgasområdet. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet i samband med ett typgodkännande lämnar oriktiga uppgifter, förfalskar ett testresultat eller manipulerar ett system för begränsning av koldioxidutsläpp döms till böter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-04

Beslut

2010-03-10

Under nästa år ska drygt 19 miljarder kronor gå till areella näringar, landsbygd och livsmedel, enligt budgetramen för 2010. Riksdagen har beslutat hur pengarna ska fördelas inom området. På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 central. Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor. EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 78 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om jordbruk och landsbygdens utveckling. Skälet är i vissa fall tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik, ekologisk odling och de areella näringarna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 69 minuter

Justering

2010-03-02

Debatt

2010-03-18

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om biologisk mångfald. Skälet är i vissa fall tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om allemansrätt, områdesskydd, miljökvalitetsmål, EU:s art- och habitatdirektiv, biologisk mångfald inom jordbruket och jakt- och viltvård.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-18

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om skogspolitik. Motionerna handlar bland annat om forskning, användningen av skogsråvaran, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2010-02-04

Debatt

2010-02-17

Beslut

2010-02-18