Sök

Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

28

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

40, 128 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

21

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

40, 110 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-11

Riksdagen sa nej till de 140 förslag i motioner som gäller övergripande miljöfrågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar främst till pågående arbete.

Några av förslagen handlar om miljömålssystemet och om att inrätta en fristående myndighet för utvärdering av miljömålen. Medan andra förslag gäller förändringar i miljöbalken, effektivare tillståndsprocesser, vindkraft, talerättsfrågor, stärkt äganderätt, riktvärden för buller, offentlig upphandling och miljöbrott.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

25

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

44, 117 minuter

Justering

2023-05-02

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-11

Det behövs en minskning av skarvpopulationen. Riksdagen uppmanar regeringen att prioritera frågan. Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna.

Regeringen har tillsatt en utredning om en ny förvaltningsplan för skarv. Riksdagen vill säkerställa att utredningen, utan fördröjning, resulterar i en uppdaterad förvaltningsplan för skarv. Riksdagen poängterar särskilt betydelsen av en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.

Uppmaningen till regeringen sker i ett så kallat tillkännagivande med anledning av två förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

37

Reservationer

63 

Anföranden och repliker

53, 132 minuter

Justering

2023-05-02

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

33, 92 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-27

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetsmiljö och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Motionerna handlar exempelvis om förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetslivskriminalitet, skyddsombud och skyddskommittéer, Arbetsmiljöverket och arbetstidslagen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

17

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

45, 124 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-27

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

56, 162 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Bland annat handlar förslagen om det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och sammansättning, stärkt lokalt inflytande i viltförvaltningen, översyn av jaktlagen, åtgärder för en minskad vildsvinsstam, blyammunition och en viltmyndighet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

14

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

39, 108 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

35

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion.

Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2023-03-07

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

48, 119 minuter

Justering

2023-03-07

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om koldioxidutsläpp från vissa fordon ska samlas in. Förslaget innebär att företag som besiktar bilar ska samla in och hantera uppgifter om bland annat bränsle- och energiförbrukning vid körning.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska genom en så kallad föreskrift informera företagen som besiktar bilar hur insamlingen och hanteringen ska gå till.

De fordon som berörs av förslaget är nya personbilar och nya lätta nyttofordon som registrerats från och med 1 januari 2021.

Regeringens förslag bygger på en förordning om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från olika typer av fordon som antogs av EU i mars 2021.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-09

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar.

Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

23

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

36, 92 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-09

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området. 

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

23, 82 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-08

Debatt

2023-03-09

Beslut

2023-03-15

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

48, 128 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-23

Riksdagen sa nej till ett 40-tal motioner från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, uthyrning av arbetstagare och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 66 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till ett lagförslag från regeringen, som bland annat innebär att veterinärer måste lämna in uppgifter till Jordbruksverket när djur behandlas med antimikrobiella läkemedel, så som antibiotika. Syftet är att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändningen för behandling av djur. 

Enligt förslaget kan regeringen, eller den myndighet som får uppdraget, besluta om vilka uppgifter som veterinärer måste lämna in till Jordbruksverket, gällande behandling av djur med antimikrobiella läkemedel. Regeringen, eller myndigheten, kan också besluta om regler för att begränsa läkemedlen. Exempelvis kan användningen av vissa läkemedel förbjudas. Lagändringen innebär också att butiker måste ha ett tillstånd för att få sälja antimikrobiella läkemedel för djur.

Regeringens förslag bygger på två förordningar om djurläkemedel som antogs av EU i december 2018. Lagändringen är en del i att anpassa nuvarande lagstiftning i Sverige till EU-reglerna. Den nya lagen ska gälla från den 1 april 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen ska fördelas inom ramen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård 2023. Totalt handlar det om cirka 19,5 miljarder kronor.

Mest pengar, nära 6 miljarder går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 3 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, till exempel stöd till infrastrukturen för att ladda elfordon. En stor del av övriga pengar inom utgiftsområdet går till åtgärder för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden, skydd av värdefull natur samt det så kallade industriklivet.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Dessutom bemyndigar riksdagen regeringen att upphäva de utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Att ta bort utsläppsenheterna utesluter att de säljs och släpps ut på marknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

75, 189 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 90,1 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 38,4 miljarder kronor. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB samt till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare sa riksdagen ja till en förlängning av den tillfälliga möjligheten till undantag från femårsregeln för företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Femårsregeln innebär en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten.

Riksdagen sa ja till ekonomiska bemyndiganden samtidigt som man riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

55, 167 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Totalt handlar det om cirka 5,6 miljarder ur statens budget.

Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande på drygt 4,1 miljarder kronor samt särskilda jämställdhetsåtgärder på drygt 700 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för etableringsåtgärder, diskrimineringsombudsmannen, åtgärder mot diskriminering och rasism, Jämställdhetsmyndigheten, bidrag för kvinnors organisering och åtgärder mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

79, 230 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20