Dokument & lagar (1 812 träffar)

Betänkande 2020/21:AU4

Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om Internationella arbetsorganisationen, ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv. I deklarationen presenteras 17 punkter för hur ILO ska arbeta för att bidra till en rättvis övergång till framtidens arbetsliv och därmed en rättvis och hållbar framtid. ILO ska bland annat arbeta för livslångt lärande och anständiga arbetsvillkor och fortsätta arbetet för att få bort barn- och tvångsarbete.

Riksdagen framhöll det positiva i att ILO:s deklaration bland annat betonar jämställdhet, förmåga till omställning och social dialog. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:AU4 (pdf, 118 kB) Webb-tv debatt om förslag: ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv

Betänkande 2020/21:AU3

Riksrevisionen har granskat om det finns skillnader mellan olika arbetsförmedlares arbetssätt och resultat som innebär att det finns möjligheter att öka effektiviteten i förmedlingsverksamheten.

Slutsatsen av granskningen är att det finns skillnader och att de påverkar resultatet i verksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför Arbetsförmedlingen att - när förutsättningarna för Arbetsförmedlingens framtida uppdrag är klara - utveckla ett arbetssätt med inriktning på sökaktiviteter, exempelvis genom internutbildning. Revisionen rekommenderar också Arbetsförmedlingen att kostsamma insatser ska tilldelas mer enhetligt och träffsäkert.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör kunna vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingen i arbetet med att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Riksdagen noterar också att revisionen inte lämnar någon rekommendation till regeringen.

Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som väckts med anledning av granskningsrapporten från Riksrevisionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:AU3 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effektiviteten i förmedlingsverksamheten

Betänkande 2020/21:MJU2


Beredning: 2020-11-05 Justering: 2020-12-03 Debatt: 2020-12-10 Beslut: 2020-12-10

Betänkande 2020/21:MJU1


Beredning: 2020-11-05 Justering: 2020-12-03 Debatt: 2020-12-15 Beslut: 2020-12-15

Betänkande 2020/21:MJU3


Beredning: 2020-11-12 Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-26 Beslut: 2020-11-26

Betänkande 2020/21:MJU4


Beredning: 2020-11-03 Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:CU4


Beredning: 2020-11-12 Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:CU1


Beredning: 2020-11-05 Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:AU5


Beredning: 2020-12-08 Justering: 2020-12-10 Debatt: 2020-12-16 Beslut: 2020-12-16

Betänkande 2020/21:CU2


Beredning: 2020-11-03 Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-12 Beslut: 2020-11-12

Betänkande 2020/21:AU2


Beredning: 2020-11-17 Justering: 2020-12-10 Debatt: 2020-12-16 Beslut: 2020-12-16

Betänkande 2020/21:AU1


Beredning: 2020-11-17 Justering: 2020-12-08 Debatt: 2020-12-14 Beslut: 2020-12-15

Betänkande 2020/21:CU3


Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-12 Beslut: 2020-11-12

Betänkande 2019/20:CU25

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelser om Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande samt stödet för renovering och energieffektivisering. Stöden är avvecklade sedan januari 2019.

Syftet med stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har varit att stimulera ett ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsett för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.

Syftet med stödet för renovering och energieffektivisering har varit att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten samt skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen.

Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen om bland annat utformningen av stöden, om regeringen i framtiden överväger att föreslå liknande stöd.

Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat och att regeringen anser att det finns anledning att beakta Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå något nytt liknande stöd.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tre förslag i en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:CU25 (pdf, 172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering

Betänkande 2019/20:CU24

Riksrevisionen har granskat hur konsumentskyddet fungerar inom bankernas verksamhet och i andra delar av det finansiella området. Revisionen anser att förutsättningarna för statens tillsyn av konsumentskyddet har blivit bättre sedan den senaste granskningen 2006. Ändå har konsumenternas upplevda problem ökat något.

Mot bakgrund av sina iakttagelser har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till regeringen samt till myndigheterna Finansinspektionen, Datainspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning, och ser positivt på de åtgärder som regeringen presenterar. Regeringen har bland annat gett ett tydligare uppdrag till Finansinspektionen om hur tillsynsarbetet ska redovisas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-17 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:CU24 (pdf, 143 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området

Betänkande 2019/20:CU22

Från och med den 1 augusti 2020 ska det bli möjligt att uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov. Riksdagen sa ja till ett motionsförslag om detta.

Beslutet innebär att storleken på komplementbyggnader som får uppföras utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad.

Från och med den 1 mars i år utökades den tillåtna storleken på komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Riksdagen anser att en motsvarande utökning även ska genomföras för komplementbyggnader. Syftet är att göra systemet med bygglovsbefriade åtgärder enklare och mer förutsebart för enskilda, byggbranschen och byggnadsnämnderna. Det bidrar även till ökad valfrihet för enskilda när de ska välja byggnadstyp.

Den nya regeln i plan- och bygglagen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-11 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:CU22 (pdf, 218 kB) Webb-tv debatt om förslag: Större komplementbyggnader

Betänkande 2019/20:MJU20

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

  • definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
  • kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
  • bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
  • kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
  • sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:MJU20 (pdf, 2551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Betänkande 2019/20:MJU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:MJU19 (pdf, 2202 kB) Webb-tv debatt om förslag: En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Betänkande 2019/20:CU21

Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det lättare för aktiebolag ha kontakt med sina aktieägare, och för aktieägare att utöva sina rättigheter som ägare i aktiebolaget.

I dag ställs redan krav på att aktiebolag ska förse sina aktieägare med information så att de kan delta aktivt i bolaget, men det gäller inte de mellanhänder, så kallade intermediärer, som för aktieägares räkning förvarar eller administrerar aktier. Lagändringarna innebär att mellanhänderna ska se till att aktiebolaget får nödvändig information för att kunna identifiera aktieägarna, och att de i sin tur ska få viktig information om aktiebolaget.

Lagändringarna införs för att uppnå målen i EU:s uppdaterade direktiv som syftar till att uppmuntra att aktieägare engagerar sig långsiktigt i aktiebolag, snarare än söka kortsiktiga vinstmöjligheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 3 september 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:CU21 (pdf, 2283 kB)

Betänkande 2019/20:AU14

Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.

Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.

Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:AU14 (pdf, 4359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering