Sök

För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 49 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Riksdagen har prövat om ett förslag från EU-kommissionen om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. EU-förslaget innehåller bland annat minimikrav för rätt till föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.

Riksdagen konstaterar att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå. Trots dessa existerande regler finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsländer. Det visar att syftet med förslaget, större jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder enbart av medlemsländerna själva.

Riksdagen gör samma bedömning som kommissionen och även regeringen; att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att inte lämna något motiverat yttrande samt att lägga utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 47 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att reglerna för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet ska blir mer lika de regler som gäller för övriga arbetssökande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att

• nyanlända ska ha en individuell handlingsplan liksom övriga arbetssökande och anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att ha rätt till en etableringsplan
• den som inte deltar i insatserna kan varnas eller stängas av från rätt till ersättning
• handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 126 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag som rör åtgärder mot diskriminering. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om missgynnande på grund av föräldraledighet och åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 50 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
• Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
• Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
• Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
• Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
• Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
• Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

 

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

66

Reservationer

118 

Anföranden och repliker

62, 154 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

36

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

60, 206 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om Arbetsförmedlingens arbete med insatsen Förberedande och orienterande utbildning. Insatsen är till för arbetslösa personer, speciellt för dem som länge varit utan jobb.

Riksrevisionen konstaterar att kostnaderna för utbildningarna har ökat över tid och att Arbetsförmedlingen inte alltid använder resurserna på bästa sätt. Granskningen visar också att myndigheten tycker det just nu finns svårigheter med att följa upp hur det går för deltagarna i insatsen. I skrivelsen instämmer regeringen i den problembeskrivning som Riksrevisionen redovisar. Regeringen bedömer att granskningen visar på goda möjligheter till utveckling när det gäller bland annat styrning och uppföljning av denna typ av insatser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden till regeringen med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport:

• Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning borde följas upp på ett bättre sätt än i dag. Regeringen borde se till att det sker.
• Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras till insatser som ger bättre resultat, till exempel en utökning av RUT-avdraget och till att sänka kostnaderna för att anställa. Regeringen bör därför vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än förberedande och orienterande utbildning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.

Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
• Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
• Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
• Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Det ska bli tydligare att utländska företag med filialer i Sverige är bokföringsskyldiga för sin svenska verksamhet enligt bokföringslagen. Det innebär också att de omfattas av ett straffansvar och kan dömas för bokföringsbrott om de inte uppfyller sin bokföringsskyldighet.

Avsikten med förslaget är att förutsättningarna för att driva verksamhet i Sverige ska vara lika oavsett om företaget är svenskt eller om det är en filial till ett utländskt bolag. Det gäller även fysiska personer som är bosatta utomlands men driver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Det blir straffbart att utan tillstånd bedriva en yrkesmässig verksamhet för insamling av elavfall. Denna typ av brott ska inte längre undantas straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet. Sedan tidigare har tvingande EU-regler på området införts i svensk lag. EU-reglerna innebar att en verksamhet för insamling av elavfall måste söka tillstånd för det. Nu blir det alltså straffbart att bryta mot detta.

Regeringen får också rätt att bestämma regler om ytterligare avfallsförebyggande åtgärder. Reglerna får utfärdas om de har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Det finns i EU gemensamma regler för spritdrycker, bland annat skydd av geografiska spritbeteckningar. Syftet med reglerna är främst att säkerställa ett högt konsumentskydd och att främja en sund konkurrens på marknaden. Sedan EU-inträdet har Sverige tre skyddade geografiska spritbeteckningar: svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch.

Regeringen vill göra en ändring i lagen som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ska få rätt att specificera vilka krav som en producent ska uppfylla för att få använda de svenska spritbeteckningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-02

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

I maj 2015 beslutade EU om nya tvingande regler kring skuldsättning, vilka i huvudsak ska börja gälla i medlemsländerna den 26 juni 2017.

Insolvens innebär att en person eller ett företag inte kan betala sina skulder, och de nya reglerna syftar till att skapa mer av en andra-chans-kultur för skuldsatta företag och privatpersoner. Förändringarna innebär bland annat att svenska beslut om skuldsanering kommer att gälla även i andra länder inom EU.

Regeringen har gett förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser för att syftet med EU-reglerna ska uppfyllas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 26 juni 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Inom EU finns ett särskilt tillvägagångssätt för tvistemål som gäller ett mindre värde, det europeiska småmålsförfarandet. Syftet med det här förfarandet är att förenkla och skynda på mindre tvister som är gränsöverskridande. EU-reglerna om detta har nu gjorts om för att förfarandet ska bli snabbare och enklare att använda för konsumenter och företag. Bland annat har värdegränsen för målen höjts från 2 000 euro till 5 000 euro. Regeringen har föreslagit nya regler för att anpassa svensk lag till de här ändringarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 14 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete. ILO är FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som mål att bekämpa fattigdom.

Godkännandet av protokollet har ingen praktisk betydelse i Sverige eftersom svenska lagar och regler gör att Sverige redan lever upp till de krav som ställs. Men arbetsmarknadsutskottet anser att godkännandet är önskvärt och ett uttryck för Sveriges inställning i frågan om att tvångsarbete ska bekämpas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Arbetstagare till sjöss ska få samma arbetsrättsliga rättigheter som andra arbetstagare. Dessa regler ska nu gälla i hela EU. Det handlar bland annat om löneskydd, rätten till information och skydd vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler och syftet är att stärka arbetstagarskyddet och verka för lika spelregler inom EU.

Innan har arbetstagare till sjöss, i vissa länder, varit undantagna från den här typen av regler. Några sådana undantag har dock inte funnits i Sverige varför direktivet inte får någon praktisk betydelse i Sverige. I sammanhanget föreslog också regeringen ändrade regler för hur en besättningsmedlem som är ledamot eller suppleant i ett särskilt förhandlingsorgan eller företagsråd ska kunna delta i möten fysiskt eller på distans. Riksdagen sa ja till även detta. De nya reglerna börjar gälla i svensk lag den 1 oktober.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet.

Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

33

Reservationer

30 

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26