Sök

Avdelning
Hoppa till filter

234 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, 2013/14, 2010/11, Arbetsmarknadsutskottet, Civilutskottet, Försvarsutskottet, Justitieutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

    Betänkande 2013/14:JuU40

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2014-06-18
    Bordläggning
    2014-06-24
    Debatt
    2014-06-25
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Skärpningar i vapenlagstiftningen

    Betänkande 2013/14:JuU36

    Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

    Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 41 minuter
    Justering
    2014-06-18
    Bordläggning
    2014-06-24
    Debatt
    2014-06-25
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen

    Betänkande 2013/14:CU33

    Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga att det uppstår problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov.

    Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fallen inte få besluta om till exempel förbud, om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden.

    De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 50 minuter
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Ändringar i fiskelagen

    Betänkande 2013/14:MJU29

    Reglerna för licenser för yrkesfiskare ska förenklas. Fiskelagen anpassas också till EU:s regler om förbud mot utkast av fisk.

    Ändringarna innebär bland annat:

    • Även juridiska personer ska kunna få fiskelicens.
    • Fisket behöver inte längre vara av väsentlig betydelse för försörjningen för att licens ska beviljas. Det räcker att fisket är en näringsverksamhet.
    • Ansvarig myndighet ska få tala om vilka bestämmelser som gäller för att fiskare ska kunna följa EU:s regler om förbud mot utkast av fisk. Det införs också bestämmelser om straff för den som bryter mot förbudet.
    • För att uppfylla EU:s krav på effektiva sanktioner för allvarliga regelbrott höjs den högsta nivån för sanktionsavgifter och det blir också möjligt att ha olika avgifter.
    • Pricksystemet för fiskare som överträder regler anpassas till de nya licenserna.
    • Om en fiskelicens dras in kan antalet tillåtna dagar för fiske som återstår tas bort eller minskas.
    • Regeringen får möjlighet att utvidga systemet med överlåtbara fiskerättigheter till att gälla fler fiskarter.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    26
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    24, 84 minuter
    Justering
    2014-06-12
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av ärenden

    Betänkande 2013/14:CU38

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:236 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning och 2013/14:239 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar - tillsyn och sanktioner samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionerna. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare

    Betänkande 2013/14:CU34

    Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.

    Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.

    För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 68 minuter
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    En enklare planprocess

    Betänkande 2013/14:CU31

    Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen.

    Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas.

    Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden.

    Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    29, 163 minuter
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område

    Betänkande 2013/14:CU27

    Bryssel I-förordningen reglerar domstolars behörighet när det gäller civilrätt (privaträtt). Den började att gälla 2013, och syftar till att det ska gå snabbare och bli enklare att verkställa domar i EU.

    Med anledning av förordningen införs nya lagregler som gäller verkställande av utländska domar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige enligt gällande bestämmelser krävs att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen går att verkställa. I dag fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Enligt de nya reglerna ska prövningen i stället göras i tingsrätt.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De flesta lagändringar börjar att gälla den 10 januari 2015.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-10
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Subventionerade anställningar för nyanlända

    Betänkande 2013/14:AU10

    Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

    Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

    Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 33 minuter
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.

    Betänkande 2013/14:AU9

    Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

    Behandlade dokument
    44
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    36, 107 minuter
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.

    Betänkande 2013/14:AU8

    Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

    Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

    Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    38
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    53, 174 minuter
    Justering
    2014-06-05
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Svenska miljömål

    Betänkande 2013/14:MJU28

    Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse Svenska miljömål visar vägen. I skrivelsen redovisar regeringen utvecklingen av miljömålssystemet och de strategier och etappmål som har beslutats. Regeringen ger också en översikt av de insatser som ska bidra till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

    Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens uppfattning att miljömålssystemet har utvecklats för att göra miljöarbetet mer effektivt, öppet och inriktat på åtgärder. Beslut om strategier och etappmål inom prioriterade områden leder till att politikens genomförande blir tydligare inriktat på områden där behovet är störst. Det ökar effektiviteten i miljöarbetet, menar utskottet. Det är även viktigt att miljöpolitiken genomförs systematiskt. Utskottet betonar att det ligger i riksdagens intresse att löpande följa resultatet av den miljöpolitik som förs samt kontrollera om politiken leder till att målen som riksdagen har bestämt uppnås.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    30, 115 minuter
    Justering
    2014-06-10
    Bordläggning
    2014-06-17
    Debatt
    2014-06-18
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

    Betänkande 2013/14:MJU27

    Regeringen har redovisat sin samlade strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan exempelvis vara pollinering och produktion av livsmedel, vattenreglering samt naturupplevelser. Strategin består av de etappmål för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hållbar markanvändning som regeringen har bestämt. Strategin innehåller också insatser som ska bidra till att nå de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet samt FN:s och EU:s mål för biologisk mångfald. De miljökvalitetsmål som berörs är framför allt Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.

    Några lagändringar görs också. Det ska bli enklare att få dispens från biotopskyddet för de typer av biotopskyddsområden som är vanliga eller biotopskyddsområden som inte har så stort värde ur natursynpunkt. Dispens ska kunna ges för åtgärder som underlättar för jordbruket men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Ett biotopskyddsområde är ett mindre mark- eller vattenområde där hotade djur eller växter finns eller som är särskilt viktigt att skydda av andra anledningar.

    Reglerna om skogsvård ändras i syfte att underlätta för försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att bevara och utveckla natur- eller kulturmiljövärden. Tillsynsmyndigheten får också större möjligheter att ingripa mot den som inte följer lagen.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition samt motioner från allmänna motionstiden 2013.

    Behandlade dokument
    92
    Förslagspunkter
    66
    Reservationer
    37 
    Anföranden och repliker
    33, 137 minuter
    Justering
    2014-06-10
    Bordläggning
    2014-06-17
    Debatt
    2014-06-18
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

    Betänkande 2013/14:MJU26

    Stränderna vid hav, insjöar och vattendrag är skyddade i hela landet. Syftet är att människor ska ha tillgång till strandområden och att bevara bra livsvillkor för djur och växter. Nu får länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag under vissa förutsättningar. Det innebär att det blir lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden än vad det är i dag.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 60 minuter
    Justering
    2014-06-10
    Debatt
    2014-06-18
    Beslut
    2014-06-18
  • Dokument & lagar

    Lag om handel med timmer och trävaror

    Betänkande 2013/14:MJU25

    Nya regler ska komplettera bestämmelserna i EU:s så kallade timmerförordning, som handlar om handel med timmer och trävaror. Den myndighet som kontrollerar att timmerförordningen följs får rätt att begära information, se handlingar och kontrollera områden och lokaler som används för verksamhet som innebär att nytt timmer och nya trävaror kommer ut på marknaden. Myndigheten får besluta om att timmer eller trävaror som kommer från olaglig avverkning får tas om hand. Den som låter timmer eller trävaror från olaglig avverkning komma ut på marknaden kan få böter eller fängelse i högst sex månader.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Justering
    2014-06-10
    Bordläggning
    2014-06-17
    Debatt
    2014-06-18
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om statens hantering av riksintressen

    Betänkande 2013/14:CU37

    I miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med vissa mark- och vattenområden som anses vara av riksintresse. En granskning från Riksrevisionen visar att statens hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekar att kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket. Riksrevisionen efterfrågar de direktiv om att utreda systemet med riksintressen som regeringen utlovade hösten 2012.

    Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Av redovisningen framgår att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. I översynen ingår att utreda riksintressenas inverkan på bostadsförsörjningen. Enligt regeringen kommer utredningen att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport.

    Civilutskottet har gått igenom regeringens redovisning och välkomnar översynen. Utskottet konstaterar även att Boverket och länsstyrelserna ska få i uppdrag att öka samordningen och förbättra tillämpningen av reglerna för riksintressen.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Beredning
    2014-05-27
    Justering
    2014-06-10
    Bordläggning
    2014-06-23
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Ny lag om näringsförbud

    Betänkande 2013/14:CU35

    En ny lag om näringsförbud ska ersätta den gamla. Den nya lagen ska stärka möjligheterna att meddela oseriösa företagare näringsförbud. Den innebär följande:

    • Kretsen av personer som kan få näringsförbud utökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet. Det ska inte spela någon roll i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs.
    • Kronofogdemyndigheten ska kalla den som har fått näringsförbud till ett inledande samtal för att informera om vad näringsförbudet innebär. Myndigheten kan då också få nödvändiga upplysningar om hur personen försörjer sig. Om det behövs kan det bli flera samtal. Om den kallade uteblir kan han eller hon få betala vite.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 2 augusti 2014.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 7 minuter
    Beredning
    2014-05-13
    Justering
    2014-05-27
    Bordläggning
    2014-06-13
    Debatt
    2014-06-16
    Beslut
    2014-06-17
  • Dokument & lagar

    Förlängd övergångstid för tillämpning av vissa bestämmelser i polisdatalagen

    Betänkande 2013/14:JuU33

    När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.

    Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-25
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling

    Betänkande 2013/14:FöU11

    En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.

    Reglerna börjar gälla den 2 september 2014 och ska komplettera EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna.

    Behandlade dokument
    46
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    14, 65 minuter
    Beredning
    2014-05-06
    Justering
    2014-06-03
    Bordläggning
    2014-06-10
    Debatt
    2014-06-11
    Beslut
    2014-06-12
  • Dokument & lagar

    EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

    Betänkande 2013/14:JuU41

    I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

    Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

    • EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
    • existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
    • problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
    • det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
    • principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

    Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

    Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    1, 5 minuter
    Beredning
    2014-05-08
    Justering
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-11
    Beslut
    2014-06-11