Sök
2 663 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Arbetsmarknadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen
Betänkande 2024/25:MJU3
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Justering
- 2024-09-19
- Bordläggning
- 2024-09-24
- Debatt
- 2024-09-25
- Beslut
- 2024-09-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2024/25:MJU2
- Behandlade dokument
- 1
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Betänkande 2024/25:MJU1
- Behandlade dokument
- 1
- Dokument & lagar
Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin
Betänkande 2024/25:AU4
- Behandlade dokument
- 1
- Beredning
- 2024-11-14
- Justering
- 2024-12-05
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Betänkande 2024/25:AU2
- Beredning
- 2024-11-14
- Justering
- 2024-12-05
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Betänkande 2024/25:AU1
- Beredning
- 2024-11-19
- Justering
- 2024-12-10
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning
Betänkande 2024/25:AU3
- Behandlade dokument
- 1
- Beredning
- 2024-10-03
- Justering
- 2024-10-17
- Bordläggning
- 2024-10-22
- Debatt
- 2024-10-23
- Beslut
- 2024-10-23
- Dokument & lagar
Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd
Betänkande 2024/25:SfU5
- Behandlade dokument
- 5
- Beredning
- 2024-09-24
- Justering
- 2024-09-26
- Bordläggning
- 2024-10-01
- Debatt
- 2024-10-02
- Beslut
- 2024-10-02
- Dokument & lagar
Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning
Betänkande 2023/24:MJU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.
Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 41, 120 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-18
- Debatt
- 2024-06-19
- Beslut
- 2024-06-19
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter
Utlåtande 2023/24:AU11
EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.
EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.
Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-18
- Debatt
- 2024-06-19
- Beslut
- 2024-06-19
- Dokument & lagar
Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
Betänkande 2024/25:MJU4
- Behandlade dokument
- 5
- Beredning
- 2024-10-03
- Justering
- 2024-10-17
- Bordläggning
- 2024-10-22
- Debatt
- 2024-10-23
- Beslut
- 2024-10-23
- Dokument & lagar
En registerlag för Inspektionen för socialförsäkringen
Betänkande 2024/25:SfU7
- Behandlade dokument
- 1
- Beredning
- 2024-09-24
- Justering
- 2024-09-26
- Bordläggning
- 2024-10-01
- Debatt
- 2024-10-02
- Beslut
- 2024-10-02
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Betänkande 2023/24:AU10
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.
Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 22, 67 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-12
- Debatt
- 2024-06-13
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster
Betänkande 2023/24:AU9
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 48, 135 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Cirkulär och giftfri ekonomi och Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad
Betänkande 2023/24:MJU17
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin.
Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 46
- Anföranden och repliker
- 32, 108 minuter
- Justering
- 2024-05-23
- Bordläggning
- 2024-05-29
- Debatt
- 2024-05-30
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Anmälan av föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer ska ges tillfälligt skydd
Betänkande 2023/24:SfU18
Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär en utvidgning av den grupp personer som får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige, utöver dem som omfattas av Europeiska unionens råds beslut om att aktivera EU:s så kallade massflyktsdirektiv efter Rysslands militära invasion av Ukraina.
Utvidgningen innebär att ukrainska medborgare och vissa andra som lagligen befann sig i Sverige före den 22 december 2023 har rätt till uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, med undantag för den som är dömd för ett brott som har ett maximistraff på minst två års fängelse i straffskalan.
Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-28
- Debatt
- 2024-05-29
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd
Betänkande 2023/24:SfU17
Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd.
Riksrevisionen anser att systemet inte fungerat effektivt under bedömningsperioden. I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för sin bedömning av läget, och vilka åtgärder som vidtagits på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 63 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-28
- Debatt
- 2024-05-29
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Jordbrukspolitik
Betänkande 2023/24:MJU16
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.
- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 40, 118 minuter
- Justering
- 2024-05-23
- Bordläggning
- 2024-05-29
- Debatt
- 2024-05-30
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör
Betänkande 2023/24:SfU16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra.
Ersättningsformen, som funnits i knappt tio år, innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt till ersättning från staten för sina sjuklönekostnader. Riksdagen instämmer i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen framhåller riksdagen bland annat även att kontrollmöjligheterna är begränsade och ökar risken för felaktiga utbetalningar.
Bestämmelserna om ersättningen ska enligt förslaget upphöra att gälla vid utgången av juni 2024, men ersättning ska fortfarande kunna betalas ut för vissa kostnader som avser tid dessförinnan.
Utöver propositionen har riksdagen även behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om systemet för ersättning vid höga sjuklönekostnader. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att vidta några åtgärder utifrån Riksrevisionens iakttagelser då ersättningsformen enligt regeringens förslag ska avskaffas.
Mot bakgrund av detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 47 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-24
- Debatt
- 2024-05-27
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Ändringar i medborgarskapslagen
Betänkande 2023/24:SfU15
Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen.
En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas.
De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt.
Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 28, 97 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-24
- Debatt
- 2024-05-27
- Beslut
- 2024-05-29