Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? - En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor. Myndighetskapital är det överskott som uppstår exempelvis när statliga lärosäten inte gör av med de forsknings- och utbildningsanslag man tilldelats från statens budget. I sin rapport har Riksrevisionen granskat lärosätenas myndighetskapital och om regeringens hantering av myndighetskapitalet har inneburit god hushållning av statliga medel.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar också regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor behöver bli tydligare. Riksdagen ställer sig också positiv till regeringens avsikt att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval.

Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.

Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Prao, praktisk arbetslivsorientering, under minst tio dagar ska bli obligatorisk för skolelever och det blir huvudmännens ansvar att ordna prao för eleverna. Det gäller elever från årskurs åtta i grundskolan och årskurs nio i specialskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen.

Ändringarna innebär också att utbildningskontraktet blir tydligare för gymnasieelever som går lärlingsutbildningar. I kontraktet ska det stå hur stor del av utbildningen som kommer att vara förlagd på en arbetsplats. Motsvarande utbildningskontrakt ska också införas för lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2018. Under höstterminen 2018 gäller ändringarna för praoelever som börjar årskurs åtta i grundskolan, respektive årskurs nio i specialskolan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 32 minuter

Justering

2018-01-30

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

84, 285 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 75 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-14

Det är rektorer som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i skolundervisningen. Om politiska partier bjuds in får de begränsas till partier som antingen finnas representerade i riksdagen, i Europaparlamentet eller i kommunernas, landstingens eller regionernas fullmäktige. Rektorn får även bjuda in partier utifrån ett annat urval, om detta sker objektivt.

Politisk information i skolan är en del i skolans demokratiuppdrag. Den nuvarande lagstiftningen uppfattas dock av många skolföreträdare som otydlig. Otydligheten har gjort att skolor har gjort olika tolkningar om hur politiska partier får bjudas in och i vissa fall har osäkerheten gjort att skolor inte vågat bjuda in politiska partier alls.

Rektorn får bjuda in de partier hon eller han anser lämpligt, även om inte alla partier är representerade. Rektorn kan dock besluta att eleverna på något sätt ska kunna ta del av information från andra politiska partier än de som kom till skolan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15