Dokument & lagar (77 träffar)

Betänkande 2017/18:UbU10

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
  • Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UbU10 (pdf, 1687 kB)

Betänkande 2017/18:MJU20

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:MJU20 (pdf, 1440 kB)

Betänkande 2017/18:MJU6

Regeringen vill göra ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ändringarna är en anpassning till EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär ändringen två saker för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dels föreslås ändrade definitioner av vad som är avfall och restprodukter som får användas till biodrivmedel, dels ändras kraven när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp.

Regeringen föreslår även ett mål om hur stor andelen avancerade biodrivmedel ska vara år 2020: Minst 0,5 procent av de 10 procentenheter som utgör förnybartdirektivets mål för förnybar energi i transportsektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att dels göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel, dels verka för långsiktiga villkor för biodrivmedel.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:MJU6 (pdf, 2531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC

Utlåtande 2017/18:AU17

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl.

Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna.

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Utlåtande 2017/18:AU17 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten

Betänkande 2017/18:UbU17

Riksdagen har behandlat ett 70-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 och 2018 om forskningsfrågor. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som får uppdraget att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår och åtgärder redan planeras i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för forskningspolitiken, finansiering av forskning, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 26
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:UbU17 (pdf, 667 kB)

Betänkande 2017/18:UbU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om studiestöd. Motionerna tar upp frågor om bland annat fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionsförslagen är främst gällande regler, att arbete pågår inom flera av de områden motionerna tar upp samt att åtgärder redan har vidtagits.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 9
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:UbU11 (pdf, 471 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2017/18:AU13

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex. I dag måste den som ansöker om arbetslöshetsersättning ha varit arbetslös i minst sju dagar innan det är möjligt att få ersättning. Syftet med att minska till sex dagar är att öka den ekonomiska tryggheten för personer som blir arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta ett nytt jobb.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 2 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:AU13 (pdf, 350 kB)

Betänkande 2017/18:AU10

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, jämställdhet i arbetslivet, hedersrelaterat våld och förtryck samt utvärdering av diskrimineringslagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 22
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:AU10 (pdf, 623 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Betänkande 2017/18:AU9

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, anställningsskydd och stridsåtgärder.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 24
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:AU9 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrätt

Betänkande 2017/18:MJU21

Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:MJU21 (pdf, 379 kB)

Betänkande 2017/18:MJU15

Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda frågan.

Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 19
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:MJU15 (pdf, 635 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avfall och kretslopp

Betänkande 2017/18:MJU18

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:

  • arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
  • förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU18 (pdf, 569 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2017/18:AU12

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.

Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:AU12 (pdf, 2736 kB)

Betänkande 2017/18:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU16 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2017/18:MJU17

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
  • se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
  • säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
  • se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:MJU17 (pdf, 553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2017/18:MJU19

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.

När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:MJU19 (pdf, 679 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2017/18:UbU21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.

Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU21 (pdf, 309 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samisk utbildning

Betänkande 2017/18:UbU20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 35
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU20 (pdf, 817 kB)

Betänkande 2017/18:UbU19

Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
  • ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.

Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 48
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU19 (pdf, 1395 kB)

Betänkande 2017/18:UbU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.

Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU22 (pdf, 327 kB)