Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

53, 161 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.

Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:

• Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
• Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
• Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
• Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
• Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

26, 86 minuter

Justering

2018-02-27

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

15

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

84, 285 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatoriskt för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det cirka 98 procent av alla sexåringar som går i förskoleklass och syftet med klassen är bland annat att göra övergången mellan förskola och skola lättare. Förskoleklassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll som i dag. Men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla barnens kunskaper.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, men den första årskullen det gäller för är de som börjar höstterminen 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.

I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.

Riksdagen har inget att invända och sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15