Sök
138 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, 2017/18, 2008/09, Arbetsmarknadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Betänkande 2017/18:AU2
74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och till nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar går 5,7 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 47, 207 minuter
- Justering
- 2017-12-07
- Bordläggning
- 2017-12-12
- Debatt
- 2017-12-13
- Beslut
- 2017-12-13
- Dokument & lagar
Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
Betänkande 2017/18:AU4
Riksdagen sa nej till 78 motionsförslag från den allmänna motionstiden om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen. Skälen till det är bland annat att det redan pågår ett arbete inom flera av områdena. Motionerna handlar bland annat om stärkta drivkrafter för arbete, ett förlängt arbetsliv och Arbetsförmedlingen.
- Behandlade dokument
- 56
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 18
- Justering
- 2017-12-07
- Bordläggning
- 2017-12-12
- Debatt
- 2017-12-13
- Beslut
- 2017-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2017/18:MJU1
Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 41, 153 minuter
- Justering
- 2017-12-05
- Bordläggning
- 2017-12-11
- Debatt
- 2017-12-12
- Beslut
- 2017-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Betänkande 2017/18:AU1
25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 63, 201 minuter
- Justering
- 2017-12-05
- Bordläggning
- 2017-12-08
- Debatt
- 2017-12-11
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2017/18:UbU2
Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 24, 75 minuter
- Justering
- 2017-11-30
- Bordläggning
- 2017-12-12
- Debatt
- 2017-12-13
- Beslut
- 2017-12-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2017/18:MJU2
19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 45, 172 minuter
- Justering
- 2017-11-30
- Bordläggning
- 2017-12-06
- Debatt
- 2017-12-07
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Genomförande av ändringar i dricksvattendirektivet
Betänkande 2017/18:MJU7
Det ska införas en ny bestämmelse i livsmedelslagen. Bestämmelsen innebär att regeringen får rätt att utfärda föreskrifter om att den som producerar eller levererar dricksvatten måste få faroanalyser, det vill säga riskbedömningar, och förslag till egenkontrollprogram godkända av en kontrollmyndighet. Regeringen kan också välja att lämna över rätten att utfärda sådana föreskrifter till en myndighet.
Den nya bestämmelsen införs som en följd av vissa förändringar i EU:s dricksvattendirektiv.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-11-21
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-30
- Dokument & lagar
Skolstart vid sex års ålder
Betänkande 2017/18:UbU7
Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatoriskt för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag är det cirka 98 procent av alla sexåringar som går i förskoleklass och syftet med klassen är bland annat att göra övergången mellan förskola och skola lättare. Förskoleklassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll som i dag. Men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla barnens kunskaper.
Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, men den första årskullen det gäller för är de som börjar höstterminen 2018.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 28, 85 minuter
- Justering
- 2017-11-09
- Bordläggning
- 2017-11-14
- Debatt
- 2017-11-15
- Beslut
- 2017-11-15
- Dokument & lagar
Politisk information i skolan
Betänkande 2017/18:UbU6
Det är rektorer som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i skolundervisningen. Om politiska partier bjuds in får de begränsas till partier som antingen finnas representerade i riksdagen, i Europaparlamentet eller i kommunernas, landstingens eller regionernas fullmäktige. Rektorn får även bjuda in partier utifrån ett annat urval, om detta sker objektivt.
Politisk information i skolan är en del i skolans demokratiuppdrag. Den nuvarande lagstiftningen uppfattas dock av många skolföreträdare som otydlig. Otydligheten har gjort att skolor har gjort olika tolkningar om hur politiska partier får bjudas in och i vissa fall har osäkerheten gjort att skolor inte vågat bjuda in politiska partier alls.
Rektorn får bjuda in de partier hon eller han anser lämpligt, även om inte alla partier är representerade. Rektorn kan dock besluta att eleverna på något sätt ska kunna ta del av information från andra politiska partier än de som kom till skolan.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 30 minuter
- Justering
- 2017-11-09
- Bordläggning
- 2017-11-14
- Debatt
- 2017-11-15
- Beslut
- 2017-11-15
- Dokument & lagar
Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Betänkande 2017/18:UbU5
Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.
I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.
Riksdagen har inget att invända och sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 20, 70 minuter
- Justering
- 2017-11-09
- Bordläggning
- 2017-11-14
- Debatt
- 2017-11-15
- Beslut
- 2017-11-15
- Dokument & lagar
Stadgar för Riksbankens Jubileumsfond
Betänkande 2017/18:UbU8
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond ska modernisera och förtydliga sina stadgar. Ändringarna innebär bland annat att styrelseledamöter kommer att kunna sitta i styrelsen i högst åtta år.
Det är stiftelsens styrelse som beslutar om ändringar i stadgan. Men ändringarna måste fastställas av riksdagen innan de börjar gälla. Riksdagen hade inga invändningar och godkände ändringarna och lade redogörelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-11-07
- Bordläggning
- 2017-11-15
- Debatt
- 2017-11-16
- Beslut
- 2017-11-16
- Dokument & lagar
Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa
Betänkande 2017/18:UbU4
Det ska även i fortsättningen vara möjligt för högskolor och universitet att ha register med personuppgifter när syftet är att forska om vad arv och miljö har för betydelse för människors hälsa. Därför vill regeringen förlänga den tillfälliga lag som gäller i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Just nu pågår en översyn av vilka förutsättningar som finns för registerbaserad forskning, men den kommer inte att hinna bli klar innan den tillfälliga lagen slutar att gälla. Riksdagen anser att den här typen av forskning är viktig för att kunna behandla och förebygga ohälsa. Därför bör lagens giltighetstid förlängas tills det finns en ny lagstiftning.
Lagen gäller till och med den 31 december 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-10-26
- Bordläggning
- 2017-11-07
- Debatt
- 2017-11-08
- Beslut
- 2017-11-08
- Dokument & lagar
Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet
Betänkande 2017/18:AU3
Företag inom varu- och tjänstesektorn med färre än tio anställda ska omfattas av kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla frisörer och restauranger. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag finns det ett undantag i diskrimineringslagen för den här typen av företag. Det är företag som många möter i sin vardag och riksdagen anser därför att ändringen är viktig för att öka jämlikheten och delaktigheten i samhället. Ändringen innebär att personer med funktionsnedsättning får ett ökat skydd mot diskriminering.
Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2018.
Riksdagen menar också att det är viktigt att ändringen utvärderas för att se hur den fungerar. Både för företagen och för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera lagändringen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 36, 92 minuter
- Justering
- 2017-10-26
- Bordläggning
- 2017-11-07
- Debatt
- 2017-11-08
- Beslut
- 2017-11-08
- Dokument & lagar
Miljöbedömningar
Betänkande 2017/18:MJU5
Det ska göras ändringar i miljöbalken och i ett antal sektorslagar, det vill säga lagar utanför miljöbalken som reglerar verksamheter och åtgärder som påverkar miljön. Ändringarna görs bland annat för att reglerna för miljöbedömningar ska bli tydligare och enklare att tillämpa. Ändringarna görs också för att genomföra de senaste ändringarna i EU-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, MKB-direktivet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att vidta åtgärder för:
- Att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till bestämmelserna i MKB-direktivet.
- Att det svenska regelverket om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen bör överensstämma med MKB-direktivets krav.
- Att det ska göras en utvärdering av den nya lagstiftningen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 20, 68 minuter
- Justering
- 2017-10-17
- Bordläggning
- 2017-10-24
- Debatt
- 2017-10-25
- Beslut
- 2017-10-25
- Dokument & lagar
Ändringar i fiskelagen
Betänkande 2017/18:MJU3
Det genomförs ändringar i fiskelagen. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta om regler för fiskeriprodukter, det vill säga färska eller frusna produkter av i huvudsak fisk, skaldjur och blötdjur. Reglerna gäller bland annat vägning och spårbarhet av fångsten.
Det blir dessutom brottsligt att bryta mot de nya reglerna för vägning och de som gör det riskerar straff i form av böter.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-09-21
- Bordläggning
- 2017-10-17
- Debatt
- 2017-10-18
- Beslut
- 2017-10-18
- Dokument & lagar
Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål
Betänkande 2017/18:MJU4
Leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar. Utsläppen ska minskas med sex procent jämfört med 2010 och minskningen ska ske senast under 2020. Den leverantör som inte når målet ska betala en utsläppsavgift. Förändringen är en anpassning till EU:s lagstiftning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-09-21
- Bordläggning
- 2017-09-26
- Debatt
- 2017-09-27
- Beslut
- 2017-09-27
- Dokument & lagar
Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun
Betänkande 2017/18:UbU3
Om en elev som går ett introduktionsprogram i gymnasiet flyttar till en annan kommun ska eleven ha rätt att fortsätta utbildningen i den nya kommunen. Syftet med introduktionsprogrammen är att de ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Rätten att fullfölja utbildningen gäller antingen det påbörjade introduktionsprogrammet eller ett annat introduktionsprogram som finns hos den nya hemkommunen. I vissa fall kan utbildningen också fullföljas vid en fristående gymnasieskola. Lagändringen innebär ett förtydligande av skollagen.
Riksdagen sa ja regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2017-09-14
- Bordläggning
- 2017-09-20
- Debatt
- 2017-09-21
- Beslut
- 2017-09-21
- Dokument & lagar
Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.
Betänkande 2008/09:MJU28
Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 88
- Reservationer
- 63
- Anföranden och repliker
- 70, 258 minuter
- Beredning
- 2009-05-05
- Justering
- 2009-05-26
- Debatt
- 2009-06-15
- Beslut
- 2009-06-16
- Dokument & lagar
En sammanhållen svensk havspolitik m.m.
Betänkande 2008/09:MJU29
Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 39
- Reservationer
- 64
- Anföranden och repliker
- 39, 149 minuter
- Beredning
- 2009-04-23
- Justering
- 2009-05-14
- Debatt
- 2009-06-15
- Beslut
- 2009-06-16
- Dokument & lagar
Vitbok om klimatanpassning
Utlåtande 2008/09:MJU30
Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2009-05-26
- Debatt
- 2009-06-15
- Beslut
- 2009-06-16