134 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, 2017/18, 2010/11, Arbetsmarknadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.
Betyg kommer att införas från årskurs 6. Beslutet innebär i huvudsak att: Elever i grundskolan och sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7. I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan och i årskurs 7 i specialskolan. Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat. Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck. Betyget F ska inte användas i särskolan. Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Men riksdagen vill att det utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D. Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om knappt 23,5 miljarder kronor till studiestöd. Det är 634 miljoner mindre än förra året. Mest pengar inom utgiftsområdet går till studiemedel (drygt 14 miljarder) och studiemedelsräntor (drygt 5,1 miljarder). Riksdagen sa också ja till ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär bland annat att studiemedlet för studerande som läser heltid höjs med 498 kronor per studiemånad från den 1 juli 2011. Dessutom ska arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning tillfälligt kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlet. Studiemedlet omfattar i dag två bidragsnivåer, en generell och en högre nivå. Den högre bidragsnivån har tidigare enbart kunnat ges till studerande över 25 år för studier på grundskole- och gymnasienivå. Men från den 1 januari 2011 kan den högre bidragsnivån ges till 20-24 åringarna för studier som påbörjas under 2011. Bidraget kan mottas högst tre år tills ett slutbetyg på antingen grundskole- eller gymnasienivå ges. Ambitionen är att rekrytera personer med kort tidigare utbildning till studier och därmed stärka deras ställning i arbets- och samhällsliv.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 69,6 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2011. De största anslagen är arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om uppföljning av Arbetsförmedlingens verksamhet. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen använder utvecklade och tillförlitliga arbetsmetoder. Riksdagen utgår från att regeringen kommer att använda sig av effektutvärdering när det är möjligt och befogat.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 54,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning för 2011. Regeringen föreslår en rad särskilda insatser. Till exempel: Lärarpaket med bland annat fortsatt lärarlyft och vidareutbildning av obehöriga lärare. Satsning på lärlingsutbildning. Utvärdering av elevernas kunskaper med tidigare betyg och fler nationella prov.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om 17,9 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den största mängden pengar går till gårdsstöd och djurbidrag, till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och till Sveriges lantbruksuniversitet. Riksdagen godkände också miljö- och jordbruksutskottets uppföljning av statens insatser för att nå 2010 års mål för produktion och offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel. Offentlig konsumtion betyder alla de livsmedel som köps av den offentliga sektorn, antingen direkt eller genom upphandling. Enligt rapporten kommer målen om kraftigt ökad produktion av mjölk, ägg, nöt, gris och fågel att nås. Däremot nås inte målet om att 20 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk eller målet om att 25 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk. Utskottet anser att det är viktigt att regelverket för ekologisk produktion görs så enkelt och tydligt som möjligt. Det är också viktigt att staten fortsätter sin satsning på forskning, utveckling och rådgivning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om att 5,1 miljarder kronor ska gå till allmän miljö- och naturvård. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora utgiftsområden är åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning. Riksdagen har också godkänt miljö- och jordbruksutskottets uppföljning av statens satsning på hållbara städer. Satsningen har varit otydlig, anser utskottet. Man har visserligen lyckats lyfta fram hållbar stadsutveckling i samhällsdebatten och i myndigheters arbete, men begreppet har inte definierats. Det här har bidragit till att det har blivit otydligt vad satsningen är inriktad på. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen fortsätter att årligen redovisa och bedöma resultaten av de insatser som staten gör för hållbar stadsutveckling.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 6 miljarder kronor till utgiftsområdet Integration och jämställdhet för 2011. Utgiftsområdet inkluderar även åtgärder mot diskriminering. Mest pengar inom utgiftsområdet går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, drygt 4,5 miljarder. Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen, Egenmakt mot utanförskap - redovisning av regeringens strategi för integration och Redovisning av den särskilda jämställdhetssatsningen. Båda ärendena avslutas.
Dansarutbildningen ska bli mer konkurrenskraftig och eleverna ska bli mer attraktiva på arbetsmarkanden. Både den förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs fyra till nio och yrkesdansarutbildningen i gymnasiet kommer att styras av särskilda bestämmelser som delvis avviker från skollagen. Bland annat ska skolans rektor inför ett nytt läsår kunna bestämma att en elev måste hoppa av yrkesdansarutbildningen ifall rektorn anser att eleven inte har de förutsättningar som krävs. Antagningen till utbildningen ska skötas av ett särskilt organ inom Skolverket. Syftet är att skapa en elitutbildning med höga krav på kvalitet.
Regeringen har lämnat en redogörelse för det fortsatta arbetet för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Fokus ligger på att uppfylla åtagandena i Helcoms aktionsplan för Östersjön och att nå de miljökvalitetsmål som är av betydelse för havsmiljön. Helcom är en kommission som ska övervaka tillämpningen av Östersjökonventionen, en miljökonvention om skydd av östersjöområdets marina miljö. Regeringen presenterar en svensk handlingsplan för det internationella havsmiljösamarbetet. Dessutom presenteras åtgärder för minskad övergödning, ett rent och giftfritt hav och bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska resurser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen har beslutat om en ny älgförvaltning som möjliggör jakt inom större älgförvaltningsområden. Älgförvaltningsområdena ska i stort sett omfatta egna älgstammar. Samtidigt ska reglerna för de nuvarande mindre licensområdena förenklas. Beslutet ska bland annat förenkla administrationen av älgjakt och skapa en bättre överblick över älgförvaltningen. Beslutet ska också begränsa skador av älg på gröda och skog samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg. Riksdagen ber också regeringen om att se över möjligheten att ta bort den dubbla jakträtten på samebyars renskötselområden. I dag kan både medlemmar från en sameby och medlemmar från ett annat jaktlag jaga på renbetesfjällen. Riksdagen anser att det parallella användandet av jaktmarken skapar en onödig konflikt mellan samebyar och ortsbefolkning. De nya bestämmelserna börjar gälla från den 1 januari 2012. Jakt enligt äldre bestämmelser ska få bedrivas fram till den 29 februari 2012.
De som äger fiskerätt kan bilda fiskevårdsområden för att samordna fisket och fiskevården och främja gemensamma intressen. Den 1 januari 2011 börjar nya mer detaljerade regler att gälla för när ett fiske kan uteslutas ur ett fiskevårdsområde. Samtidig införs en regel om att ett fiskevårdsområde kan upplösas om föreningen för området allvarligt missköter förvaltningen av området. Den som bryter mot reglerna i ett fiskevårdsområde kan i dag dömas till straffpåföljd av en domstol. Denna påföljd ersätts nu av ett system med kontrollavgifter. Avgiften kan tas ut av föreningen för fiskevårdsområdet om någon som har rätt att fiska inom området fiskar i strid med reglerna inom området. En annan ändring innebär att alla vars rätt berörs av ett beslut av en fiskestämma eller av styrelsen i en fiskevårdsområdesförening kan överklaga beslutet hos länsstyrelsen.
Kemikalietillsynen ändras den 1 januari 2011 för att skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig och effektivare organisation. Miljöbalkens regler om det kommunala ansvaret att utöva tillsyn över hanteringen av kemiska produkter tas bort. Kommunernas kemikalietillsyn ska i stället regleras av regeringen i förordningar. Alla bestämmelser i miljöbalkens tillsynskapitel, även de om egenkontroll och miljörapport, ska gälla när myndigheter kontrollerar att EU-förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser ska få bestämma om skyldighet att lämna de prover av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som behövs för tillsynen. Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen får ett utökat ansvar för tillsynen över EU:s förordning om kemikalieregistrering.
Riksdagen har beslutat att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen föreslår ett nytt system för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen. Enligt förslaget ska livsmedlen i första hand tas från unionens interventionslager, men livsmedel ska även kunna köpas upp på marknaden bland annat för att förbättra näringsbalansen i den mat som delas ut. EU-kommissionen presenterar förslaget som en jordbrukspolitisk åtgärd, men riksdagen anser att förslaget snarare tillhör det socialpolitiska området. Eftersom socialpolitiken främst hör till medlemsstaternas eget ansvar strider förslaget mot närhetsprincipen, anser riksdagen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att besluten ska fattas så nära EU-medborgarna som möjligt. Riksdagen framhåller att livsmedelsstöd infördes för över 20 år sedan för att utnyttja de stora interventionslager med livsmedel som då fanns inom unionen. I dag har EU:s jordbrukspolitik gjorts om och interventionslagren står nästan tomma. Därför vill kommissionen nu skapa ett nytt system där EU kan köpa livsmedel och dela ut till de sämst ställda. Då handlar det inte längre om en jordbrukspolitisk åtgärd utan om socialpolitik, och därför faller utdelningen av livsmedel på de enskilda medlemsstaternas ansvar, menar riksdagen. Även regeringen gör bedömningen att förslaget strider mot närhetsprincipen.
