Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

53, 161 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

15

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

84, 285 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 75 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-14

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatoriskt för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det cirka 98 procent av alla

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.

I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare.

Beslutet innebär bland annat:

• Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

30, 54 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

1899-01-01

Beslut

2014-06-04

Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd även i fortsättningen ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket genomföra en introduktionsperiod.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-10-17

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23