Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? - En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor. Myndighetskapital är det överskott som uppstår exempelvis när statliga lärosäten inte gör av med de forsknings- och utbildningsanslag man tilldelats från statens budget. I sin rapport har Riksrevisionen granskat lärosätenas myndighetskapital och om regeringens hantering av myndighetskapitalet har inneburit god hushållning av statliga medel.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar också regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor behöver bli tydligare. Riksdagen ställer sig också positiv till regeringens avsikt att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att

• kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
• det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
• Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
• det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Svensk lag kompletteras med bestämmelser om etisk granskning vid klinisk läkemedelsprövning, det vill säga undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel. Detta för att följa bindande EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten, ska göra etiska granskningar av verksamheters ansökningar om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning. Myndigheten tar över det ansvaret från nuvarande regionala nämnder den 1 januari 2019.

Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och beslutsprocessen kommer att innehålla fler moment jämfört med idag. Den ska också redovisas i ett yttrande till Läkemedelsverket som beslutar om tillstånd för detta.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval.

Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.

Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:

• Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
• Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
• Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
• Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
• Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

• straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
• brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
• maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge. Förslaget innebär bland annat att:

• Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.
• Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktar också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om att minimistraffet för våldtäkt av så kallad normalgrad och för köp av sexuell handling av barn bör höjas. Även maximistraffet för köp av sexuell handling av barn bör höjas tycker riksdagen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Regeringen vill göra ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ändringarna är en anpassning till EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär ändringen två saker för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dels föreslås ändrade definitioner av vad som är avfall och restprodukter som får användas till biodrivmedel, dels ändras kraven när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp.

Regeringen föreslår även ett mål om hur stor andelen avancerade biodrivmedel ska vara år 2020: Minst 0,5 procent av de 10 procentenheter som utgör förnybartdirektivets mål för förnybar energi i transportsektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att dels göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel, dels verka för långsiktiga villkor för biodrivmedel.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Det införs en ny säkerhetsskyddslag och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. I den nya lagen finns det bland annat krav på vilka åtgärder som behöver genomföras för att skydda uppgifter som är viktiga för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande lagen har funnits i mer än 20 år och är i första hand inriktad på att skydda rikets säkerhet. Eftersom det i och med samhällsutvecklingen och digitaliseringen har tillkommit nya krav och förutsättningar för säkerhetsskyddet så tycker regeringen att det behövs en ny lag inom området. Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

I samband med förslaget föreslår utskottet att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om:

• Att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter borde regleras i lag.
• Att det borde göras en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning.
• Att det bör utredas om säkerhetsskyddslagen ska gälla i större omfattning för regeringskansliet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 40 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Regeringen föreslår att det införs mer ändamålsenliga regler när det gäller målsägandebiträden. Målsägandebiträde är ofta en advokat eller en jurist som kan utses av domstol för den som har drabbats av ett brott. Tanken med förslaget är att målsägandebiträden som resurs ska nyttjas mer effektivt. Det införs också tydligare regler för när man har rätt att byta offentlig försvarare. Utöver det skärps också kompetenskraven för målsägandebiträden, vilket innebär att endast jurister ska kunna få sådana uppdrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl.

Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna.

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen har behandlat ett 70-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 och 2018 om forskningsfrågor. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som får uppdraget att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår och åtgärder redan planeras i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för forskningspolitiken, finansiering av forskning, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

14

Reservationer

26 

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om studiestöd. Motionerna tar upp frågor om bland annat fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionsförslagen är främst gällande regler, att arbete pågår inom flera av de områden motionerna tar upp samt att åtgärder redan har vidtagits.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Lagar ändras för att möjliggöra en mer digital hantering av ärenden i myndigheter inom rättsväsendet, exempelvis Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Syftet är att möjliggöra effektiviseringar inom myndigheterna och bättre service till medborgarna genom enklare kommunikation i elektronisk form med berörda myndigheter.

Lagändringarna innebär att en mer digital hantering möjliggörs i flera fall. Det gäller exempelvis ordningsbot, alltså böter som kan beslutas exempelvis av polis och tulltjänstemän, och strafföreläggande, alltså när en åklagare vid vissa omständigheter, vid ett erkännande, kan lagföra brottet och bestämma straffet utan rättegång. Det ska även bli möjligt att lämna in ansökan elektroniskt om betalningsföreläggande och handräckning, alltså ansökan om att Kronofogdemyndigheten ska fastställa till exempel en skuld som ska betalas eller en egendom som ska överlämnas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex. I dag måste den som ansöker om arbetslöshetsersättning ha varit arbetslös i minst sju dagar innan det är möjligt att få ersättning. Syftet med att minska till sex dagar är att öka den ekonomiska tryggheten för personer som blir arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta ett nytt jobb.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 2 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-05-02

Debatt

2018-05-03

Beslut

2018-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, jämställdhet i arbetslivet, hedersrelaterat våld och förtryck samt utvärdering av diskrimineringslagen.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

7

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

30, 131 minuter

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, anställningsskydd och stridsåtgärder.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25