Dokument & lagar (99 träffar)

Betänkande 2017/18:TU22

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller motionsförslag från allmänna motionstiden 2017/18 med koppling till frågan om en nationell plan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till trafikutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:TU22 (pdf, 311 kB)

Utlåtande 2017/18:TU21

EU har inrättat ett europeiskt transportnät, TEN-T, som består av järnväg, inre vattenvägar, vägar, sjöfart och flyg, och som syftar till att främja infrastruktur och transport inom EU.

För att förhindra att projekt inom TEN-T försenas har EU-kommissionen lämnat ett förslag om att EU-ländernas plan- och tillståndsprocesser ska vara integrerade. Det betyder att samma regler ska gälla när medlemsländer hanterar en ansökan om ett projekt kopplat till detta transportnät.

Riksdagen har granskat EU-kommissionens förslag och anser inte att EU ska styra ett lands plan- och tillståndsprocesser. Riksdagen menar att det är viktigt att projekt inom TEN-T genomförs utan förseningar. Det uppnås dock bäst genom beslutsprocesser som utgår från nationella, regionala och lokala förutsättningar, kunskaper och resurser. Riksdagen befarar att förslaget skulle innebära att man inte kan fatta lika kostnadseffektiva beslut.

Riksdagen har beslutat att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europarådets och EU-kommissionens ordförande om detta. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från en EU-instans inte följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:TU21 (pdf, 304 kB)

Utlåtande 2017/18:TU20

EU:s förslag om att ändra i direktivet om förvaltning av vägars säkerhet går för långt. Det tycker riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU har lämnat ett förslag med det övergripande syftet att minska antalet dödsoffer och svårt skadade inom EU:s vägnät. Det ska bland annat göras genom att vägarna bedöms och klassificeras utifrån deras inbyggda säkerhet. I Sverige är bland annat europavägarna en del av det transportnätet. Även vägar som inte ingår i det transeuropeiska transportnätet ska omfattas av förslaget.

Riksdagen är positiv till initiativet att minska antal dödsoffer och svårt skadade i trafiken. Däremot tycker riksdagen inte att vägar utanför det transeuropeiska transportnätet ska ingå i regler på EU-nivå. Riksdagen kan bland annat inte se att det skulle krävas ingripanden från EU för att uppnå målsättningarna i form av förbättrad trafiksäkerhet på alla de slags vägar som nu föreslås.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:TU20 (pdf, 303 kB)

Utlåtande 2017/18:AU19

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-19 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:AU19 (pdf, 306 kB)

Betänkande 2017/18:TU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och Trafikverket har tagit hänsyn till EU-målen i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Målen handlar bland annat om att det senast 2030 ska finnas utbyggda stomnät inom hela EU. Revisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har tagit tillräcklig hänsyn till det i sin planering.

Regeringen instämmer i delar av revisionens bedömning och kommer därför förtydliga hur Sverige ska förhålla sig till målen i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Däremot tycker regeringen att Trafikverket genom nuvarande instruktioner har tillräckliga direktiv för hur det ska arbeta för att uppnå EU-målen.

Riksdagen tycker att de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är värdefulla och måste tas med i det fortsatta planeringsarbetet inom transportområdet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:TU18 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infrastrukturfrågor

Betänkande 2017/18:AU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.

Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU18 (pdf, 298 kB)

Betänkande 2017/18:AU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU16 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden

Betänkande 2017/18:AU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.

Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.

Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU15 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning

Betänkande 2017/18:UbU28

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna.

Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UbU28 (pdf, 2085 kB)

Betänkande 2017/18:UbU32

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UbU32 (pdf, 299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktade statsbidrag till skolan

Betänkande 2017/18:UbU31

Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UbU31 (pdf, 1523 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas

Betänkande 2017/18:UbU30

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UbU30 (pdf, 1009 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Betänkande 2017/18:MJU22

Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
  • Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.

Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 36
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:MJU22 (pdf, 1288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik

Betänkande 2017/18:AU14

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:AU14 (pdf, 1138 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

Betänkande 2017/18:UbU33

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller skrivelserna 2017/18:259, En strategi för svensk rymdverksamhet, och 2017/18:262, En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utbildningsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:UbU33 (pdf, 262 kB)

Betänkande 2017/18:UbU24

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2017 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser revisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören inte har följt stiftelsens stadgar. Motiveringen är att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut utan stöd av den så kallade arvodeslagen. Det gäller bara utbetalningar som har gjorts innan 16 november 2017, då stadgarna ändrades.

Riksdagen noterar att Riksrevisionens uttalande bara gäller de utbetalningar som gjordes innan stadgeändringarna.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:UbU24 (pdf, 298 kB)

Utlåtande 2017/18:MJU25

EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.

Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Utlåtande 2017/18:MJU25 (pdf, 304 kB)

Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 26
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU24 (pdf, 4588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny djurskyddslag

Betänkande 2017/18:MJU23

Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU23 (pdf, 1003 kB)

Betänkande 2017/18:UbU29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? - En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor. Myndighetskapital är det överskott som uppstår exempelvis när statliga lärosäten inte gör av med de forsknings- och utbildningsanslag man tilldelats från statens budget. I sin rapport har Riksrevisionen granskat lärosätenas myndighetskapital och om regeringens hantering av myndighetskapitalet har inneburit god hushållning av statliga medel.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar också regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor behöver bli tydligare. Riksdagen ställer sig också positiv till regeringens avsikt att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:UbU29 (pdf, 303 kB) Webb-tv debatt om förslag: Myndighetskapital vid universitet och högskolor