Sök
1 433 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Arbetsmarknadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Sammansatta utrikes- och miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Jordbrukspolitik
Betänkande 2021/22:MJU21
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jordbruksfrågor. Motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 76
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 26, 103 minuter
- Justering
- 2022-03-31
- Bordläggning
- 2022-04-06
- Debatt
- 2022-04-07
- Beslut
- 2022-04-20
- Dokument & lagar
Arbetsmiljö och arbetstid
Betänkande 2021/22:AU10
Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder mot arbetslivskriminalitet, skyddsombudens verksamhet och arbetstidslagen.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 20, 75 minuter
- Justering
- 2022-03-31
- Bordläggning
- 2022-04-05
- Debatt
- 2022-04-06
- Beslut
- 2022-04-06
- Dokument & lagar
Klimatpolitik
Betänkande 2021/22:MJU20
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 52
- Anföranden och repliker
- 28, 121 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-03-30
- Debatt
- 2022-03-31
- Beslut
- 2022-04-06
- Dokument & lagar
Integration
Betänkande 2021/22:AU9
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om integration. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.
Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och etableringsinsatserna samt om integrationskapacitet och utsatta områden.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 19, 73 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-04-05
- Debatt
- 2022-04-06
- Beslut
- 2022-04-06
- Dokument & lagar
Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering
Betänkande 2021/22:AU8
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.
- Behandlade dokument
- 58
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 12, 83 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-03-25
- Debatt
- 2022-03-29
- Beslut
- 2022-03-30
- Dokument & lagar
Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund
Betänkande 2021/22:MJU18
För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.
Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om
- beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
- en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
- en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
- ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.
- Behandlade dokument
- 56
- Förslagspunkter
- 59
- Reservationer
- 83
- Anföranden och repliker
- 32, 129 minuter
- Justering
- 2022-03-17
- Bordläggning
- 2022-03-23
- Debatt
- 2022-03-24
- Beslut
- 2022-03-30
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2021/22:MJU17
Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika åtgärder inom fiskeripolitiken. Tillkännagivandena handlar om
- en samlad utvärdering om EU-ländernas förvaltningsplaner för ål
- att landningsskyldigheten, det vill säga att oönskad fångst inte får kastas ut, ska genomföras och följas i alla EU-länder
- det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för den svenska livsmedelsstrategin.
Riksdagen fattade sitt beslut i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motionerna.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 16, 88 minuter
- Justering
- 2022-03-03
- Bordläggning
- 2022-03-15
- Debatt
- 2022-03-16
- Beslut
- 2022-03-17
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om utsläppande på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse
Utlåtande 2021/22:MJU19
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till EU-lag som gäller utsläpp inom EU samt export från EU av vissa råvaror och produkter som förknippas med avskogning och skogsförstörelse. Förslaget innebär bland annat att verksamheter som tillhandahåller nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä på EU:s inre marknad eller exporterar de här produkterna från EU ska kunna visa att de inte har producerats på mark som nyligen avskogats eller gett upphov till utarmning av skogar.
Riksdagen anser att förslaget i vissa avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Reglerna för nationellt skogsbruk sköts enligt riksdagen bäst av varje medlemsland för sig och inte på EU-nivå.
Riksdagen beslutade därför att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 24, 68 minuter
- Justering
- 2022-02-24
- Bordläggning
- 2022-03-01
- Debatt
- 2022-03-02
- Beslut
- 2022-03-02
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av direktivförslaget om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete
Utlåtande 2021/22:AU16
EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.
Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt.
Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda.
Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2022-02-22
- Bordläggning
- 2022-03-01
- Debatt
- 2022-03-02
- Beslut
- 2022-03-02
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2021/22:MJU16
Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om jakt och viltvård. Uppmaningarna handlar om en översyn av jaktlagen, Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget och förbättrade möjligheter att jaga för personer med funktionsnedsättning.
Riksdagen vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att se över den svenska jaktlagstiftningen, i syfte att lägga fram en ny jaktlag. Lagstiftningen ska ge en hållbar jakt och viltvård med en bred folklig förankring och acceptans, inte minst utanför storstadsområdena. Jaktlagstiftningen ska också stärka förutsättningarna för att minska viltskadorna i jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor.
I fråga om Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade allmänna uppdraget, anser riksdagen att förbundet ska återfå ansvaret för uppdraget. En återgång ska ske i dialog med berörda intressenter, inklusive EU-kommissionen.
Riksdagen anser slutligen att nuvarande regler gör det svårt för jägare som på grund av en funktionsnedsättning använder motordrivet fordon vid jakt. För att få använda motordrivet fordon vid jakt måste jägaren ofta få dispenser, undantag, från vissa regler. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har ett stort antal dispenser som måste tas med till varje jakt. Riksdagen vill att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon ska gälla i hela Sverige i minst fem år.
Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jakt och viltvård.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 27, 106 minuter
- Justering
- 2022-02-17
- Bordläggning
- 2022-02-23
- Debatt
- 2022-02-24
- Beslut
- 2022-03-02
- Dokument & lagar
Cirkulär ekonomi
Betänkande 2021/22:MJU15
Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om cirkulär ekonomi. Förslagen kommer från motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om återvinning, avfall, matsvinn, plastfrågor och sanering. Att riksdagen sa nej till motionerna beror framför allt på det arbete som redan pågår för att stärka den cirkulära ekonomin.
Cirkulär ekonomi kännetecknas av ett kretsloppstänkande, vilket innebär att produkter och material återanvänds och återvinns så länge det är möjligt för att hushålla med jordens resurser. Inom EU görs flera insatser för en cirkulär ekonomi. Kommissionen presenterade 2020 EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi där man bland annat betonar att fler företag måste ta större ansvar för att hushålla med jordens resurser och att EU måste fördubbla sin materialåtervinning under de kommande tio åren. I Sverige har regeringen under 2021 beslutat om en handlingsplan för cirkulär ekonomi.
- Behandlade dokument
- 74
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 24, 94 minuter
- Justering
- 2022-02-17
- Bordläggning
- 2022-03-02
- Debatt
- 2022-03-03
- Beslut
- 2022-03-16
- Dokument & lagar
Märkning och registrering av katter
Betänkande 2021/22:MJU13
Kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det är ägaren som ska ansvara för att märka och registrera sin katt, märkningen ska vara bestående och kraven gäller katter som permanent finns i Sverige. En registreringsavgift ska betalas av ägaren. Enligt förslaget får Jordbruksverket ansvaret för att föra register över kattägare.
Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 46 minuter
- Justering
- 2022-02-17
- Bordläggning
- 2022-02-23
- Debatt
- 2022-02-24
- Beslut
- 2022-03-02
- Dokument & lagar
Arbetsrätt
Betänkande 2021/22:AU7
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att utskottet inte ser något behov av förändringar i regelverket eller att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Utskottet hänvisar även till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.
Förslagen handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordningsreglerna, utstationering av arbetstagare och EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 20, 82 minuter
- Justering
- 2022-02-17
- Bordläggning
- 2022-02-18
- Debatt
- 2022-02-22
- Beslut
- 2022-02-23
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2021/22:MJU14
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskontroll, märkning av livsmedel, exportfrämjande av svenska livsmedel, livsmedelsberedskap och offentlig konsumtion.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 66
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 31, 107 minuter
- Justering
- 2022-01-27
- Bordläggning
- 2022-02-01
- Debatt
- 2022-02-02
- Beslut
- 2022-02-17
- Dokument & lagar
Brott mot djur – skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem
Betänkande 2021/22:MJU12
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förändringar i brottsbalken och djurskyddslagen. Förändringarna innebär bland annat att det införs ett grovt djurplågeribrott och att straffskalan för det brottet blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Förändringarna innebär också att mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol. Sanktionsavgifterna ska vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 56 minuter
- Justering
- 2022-01-27
- Bordläggning
- 2022-02-01
- Debatt
- 2022-02-02
- Beslut
- 2022-02-02
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Betänkande 2021/22:AU2
Totalt cirka 93,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
Mest pengar, cirka 43,1 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 20,7 miljarder kronor går till lönebidrag och Samhall samt cirka 9,2 miljarder kronor går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Beslutet om utgiftsområdet är 805 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller sex anslag, bland annat anslagen till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program samt nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att tillfälligt minska antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två. Vidare sa riksdagen ja till att förlänga det tillfälliga undantaget från den så kallade femårsregeln för företagare till den 31 december 2022. Regeln innebär en begränsning av företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten. Anledningen till förslagen om ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är att det fortsatt råder en pandemi som orsakar en svår situation för många enskilda personer.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2021-12-09
- Bordläggning
- 2021-12-14
- Debatt
- 2021-12-15
- Beslut
- 2021-12-15
- Dokument & lagar
Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
Betänkande 2021/22:AU6
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.
- Behandlade dokument
- 63
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 26
- Justering
- 2021-12-09
- Bordläggning
- 2021-12-14
- Debatt
- 2021-12-15
- Beslut
- 2021-12-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2021/22:MJU1
Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.
Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Knappt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 59, 171 minuter
- Justering
- 2021-12-07
- Bordläggning
- 2021-12-13
- Debatt
- 2021-12-14
- Beslut
- 2021-12-15
- Dokument & lagar
Kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi för 2030
Utlåtande 2021/22:MJU8
Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi för 2030. Strategin presenterar på en övergripande nivå förslag till olika åtgärder och syftar till att komma till rätta med utmaningar som klimatförändringar och att frigöra skogens potential för framtiden.
Riksdagen välkomnar ett strategiskt ramverk som syftar till en förbättrad samordning av skogsfrågor på EU-nivå. Riksdagen delar kommissionens åsikt att skogen har en central roll i klimatarbetet och att resurserna från skogen ska användas effektivt. Riksdagen välkomnar bland annat också att kommissionen i strategin lyfter fram ökat träbyggande och betydelsen av forskning och innovation.
Riksdagen tycker samtidigt att det är mycket bekymrande att strategin innebär ökad detaljreglering, ökad centralisering och ökade överstatliga inslag på många områden. Det strider enligt riksdagen mot EU-ländernas nationella självbestämmande. Riksdagen delar inte kommissionens bedömning att den strategiska planeringen kring skogarna brister i EU:s medlemsländer. Dessutom ifrågasätter riksdagen att EU ska bygga upp en omfattande struktur för datainsamling när existerande strukturer kan nyttjas i stället. Vidare tycker riksdagen att det är olämpligt att EU-kommissionen försöker styra olika skogsproduktionsmetoder.
Med detta utlåtande lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 30, 101 minuter
- Justering
- 2021-12-02
- Bordläggning
- 2021-12-10
- Debatt
- 2021-12-13
- Beslut
- 2021-12-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Betänkande 2021/22:AU1
Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.
Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 46, 182 minuter
- Justering
- 2021-12-07
- Bordläggning
- 2021-12-10
- Debatt
- 2021-12-13
- Beslut
- 2021-12-14