Sök

En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

• Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
• Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
• Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
• Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

42

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

29, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att

• kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
• det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
• Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
• det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

• straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
• brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
• maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Regeringen föreslår att det införs mer ändamålsenliga regler när det gäller målsägandebiträden. Målsägandebiträde är ofta en advokat eller en jurist som kan utses av domstol för den som har drabbats av ett brott. Tanken med förslaget är att målsägandebiträden som resurs ska nyttjas mer effektivt. Det införs också tydligare regler för när man har rätt att byta offentlig försvarare. Utöver det skärps också kompetenskraven för målsägandebiträden, vilket innebär att endast jurister ska kunna få sådana uppdrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Kronofogdemyndigheten borde kunna få information från polisen för att underlätta arbetet mot organiserad brottslighet. Id-stölder och bedrägerier bör försvåras och fler insatser behövs för att öka säkerheten på sjukhus. Det tycker riksdagen som därför riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen göra följande:

• Se över polisens möjlighet att dela med sig av information till Kronofogdemyndigheten. Det gäller egendom som polisen upptäcker vid brottsutredningar.
• Skyndsamt se över om det går att minska antalet godkända typer av id-handlingar. Syftet är att minska möjligheterna för id-stölder och bedrägerier.
• Se över vad som kan göras mer för att stärka tryggheten för patienter och personal på sjukhus, och ge polisen förutsättningar att till exempel lättare kunna avvisa personer därifrån.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

125

Förslagspunkter

52

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

27, 85 minuter

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

• Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
• Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
• Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

137

Förslagspunkter

44

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-19

För att ungdomsbrottsligheten ska motverkas borde informationsutbytet mellan socialtjänst och polis förenklas, fler brottsmisstänkta barn under 15 år drogtestas och fler unga dömas till ungdomstjänst. För att motverka utvecklingen med en ökad gängkriminalitet med brott som begås av unga borde fler brott som begås av personer under 15 år utredas. Dessutom behövs en snabbare lagföring vid ungdomsbrottslighet och fler former av straff för unga som är skyldiga till brott. Riksdagen uppmanar regeringen, genom sex tillkännagivanden, att återkomma med förslag och insatser för att motverka ungdomsbrottsligheten.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

14, 58 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-08

Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

• se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
• göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
• arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
• arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
• kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
• ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
• arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
• stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
• se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
• säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

75

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

53, 185 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 36 minuter

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

14, 63 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
• Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
• Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
• Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
• Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
• Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
• Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
• Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

46

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

26

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

I dag får en polis sällan skadeståndsersättning vid kränkning eller våld som denne utsätts för vid ingripanden. Det här tycker riksdagen är otillfredsställande. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas.

Regeringen bör också se över smugglingslagstiftningen så att den skärpning av straff för vapenbrott som gjordes 2014 även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör området polisfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

112

Förslagspunkter

68

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-20

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen borde arbeta för att arbetsmetoden med sociala insatsgrupper ska användas mer än den gör i dag. Sociala insatsgrupper är en form av samverkan mellan myndigheter för att förebygga att unga fastnar i kriminalitet och utskottet anser att denna typ av samarbete i många fall har visat sig framgångsrikt.
• Regeringen bör se över bestämmelsen om att hänsyn ska tas till unga brottslingars ålder när de har fyllt 18 år men inte 21 år. Den så kallade ungdomsrabatten borde ses över och utgångspunkten bör enligt utskottet vara att den som är myndig ska ta fullt ansvar för sina handlingar.
• Regeringen borde arbeta för att fler olika former av straff för unga införs. Bland annat finns förslag om att införa kontaktskyldighet för unga, ungdomsövervakning, elektronisk övervakning av unga och så kallad helgsavskiljning med elektronisk fotboja.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-20

Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-29

Debatt

2017-03-30

Beslut

2017-03-30