Sök

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

46

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

12, 62 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

13

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

19, 81 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.

Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Justering

2019-02-28

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om det militära försvaret. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, nordiskt samarbete och materielförsörjning.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

24

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

29, 99 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.

Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 21 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
• Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

11

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-18

Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 24 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-18

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

• klargöra mål, krav och ansvar
• förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
• se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2018-11-22

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28

Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Det behövs en utredning av hur luftförsvaret ska utformas på lång sikt för att kunna möta framtida krav. Ett beslut om det framtida luftförsvaret kommer att betyda omfattande ekonomiska åtaganden för staten under en lång period. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att tillsätta en så kallad parlamentarisk utredning. Utredningen ska ta sikte på tiden efter 2040 och koppla ihop dagens beslut med morgondagens tekniska utveckling. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet. Försvarsutskottet har granskat en redogörelse från Riksrevisionens styrelse om den nordiska stridsgruppen 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Beredning

2011-03-15

Justering

2011-04-12

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elkänslighet. Motionerna handlar om hälsoeffekter av elektromagnetiska och radiofrekventa fält och forskning om detta, gränsvärden för strålning, inrättande av områden med låg strålning för elöverkänsliga samt myndighetsutövning och myndighetsansvar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 37 minuter

Beredning

2011-03-10

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om explosiva ämnen. Skälet är bland annat gällande lagar och regler. Motionerna handlar om försäljning och användning av fyrverkerier och andra pyrotekniska produkter samt destruering av sprängämnen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Beredning

2011-03-10

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-27

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över rekryteringen av deltidsanställda brandmän. Deltidsanställda brandmän behövs främst på landsbygden, men befolkningsutvecklingen har gjort det svårt för räddningstjänsten att rekrytera. Regeringen ska ta fram förslag på åtgärder som statens kan genomföra för att underlätta rekryteringen. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till två motioner från Socialdemokraterna. Riksdagen gav också regeringen ett uppdrag som gäller användningen av statens helikopterresurser för sjuktransporter. Regeringen ska ta initiativ till överläggning mellan de statliga myndigheterna och representanter för sjukvården för att diskutera frågan. Parterna ska också fundera på hur finansieringen kan ordnas. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till två motioner, en från Moderaterna och en från Socialdemokraterna. Ett tredje beslut handlar om ventilationen i trapphus. För att trapphus och andra utrymningsvägar i flerfamiljshus ska gå att använda vid lägenhetsbränder är det viktigt att ventilationen fungerar. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att låta undersöka vissa tekniska lösningar för bland annat ventilation. Regeringen ska också utreda behovet av ytterligare regler för ventilation av trapphus. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till en motion från Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om samhällets krisberedskap.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

13

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 47 minuter

Beredning

2011-01-25

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

När riksdagen 2008 sa ja till lagen om signalspaning gav man regeringen i uppdrag att varje år återkomma med en rapport om signalspaning. Försvarsutskottet har nu granskat den första rapporten. I samband med riksdagsbeslutet 2008 fick regeringen också i uppdrag att vidta ett antal åtgärder för att ytterligare förstärka skyddet och rättssäkerheten för enskilda personer vid signalspaning. De här åtgärderna redovisas i rapporten. Bland annat lade regeringen 2009 fram ett kompletterande förslag på hur enskilda personers integritetsskydd skulle förstärkas. Riksdagen sa ja till förslaget och lagarna har trätt i kraft. Eftersom signalspaningen via kabel endast har pågått under relativt kort tid är erfarenheterna fortfarande begränsade, konstaterar försvarsutskottet. Enligt riksdagens tidigare beslut ska regeringen under 2011 göra en mer omfattande utvärdering, en så kallad kontrollstation, av hur lagen har fungerat med tanke på integritetsskyddet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2011-01-25

Justering

2011-02-08

Debatt

2011-03-03

Beslut

2011-03-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,3 miljarder kronor i anslag till försvar och samhällets krisberedskap för 2011. Försvarsmaktens förbandsverksamhet får 21,2 miljarder kronor, fredsfrämjande förbandsinsatser får 2,3 miljarder kronor och anskaffning av materiel får 9,1 miljarder kronor. Regeringen får rätt att beställa nytt materiel för 44,8 miljarder kronor och underhåll av befintlig materiel för 15,1 miljarder kronor. Riksdagen godkände också utveckling och uppgradering av JAS 39 C/D och köp av splitterskyddade bandvagnar och lätt torped.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

45, 163 minuter

Beredning

2010-11-16

Justering

2010-11-30

Debatt

2010-12-14

Beslut

2010-12-15