Sök

Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.

Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas

• till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
• så att den sökande sätts i centrum
• så att kommunernas handläggning förenklas
• så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 49 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.

Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.

Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att

• polygama äktenskap bör utredas,
• barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
• systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

34

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

25, 109 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga att det uppstår problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov.

Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fallen inte få besluta om till exempel förbud, om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden.

De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.

Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.

För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 68 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

51, 119 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Personer som utsatts för våld i nära relationer ska få större möjligheter att behålla sin bostad. När en person vräks från sin hyresrätt eller bostadsrätt på grund av att han eller hon har misskött sig ska det särskilt beaktas om misskötseln beror på att personen har utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. Om så är fallet ska han eller hon kunna få bo kvar.

Hyresgäster ska också få ett bättre skydd mot överraskande vräkning. Om en hyresgäst missköter sig ska hyresvärden i regel ge hyresgästen en varning. Först efter det ska hyresgästen kunna bli vräkt, om han eller hon fortsätter att missköta sig. Om det uppstår en tvist mellan hyresvärden och hyresgästen om förlängningen av ett hyresavtal ska socialnämnden få information om detta.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 10 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-06

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Den som äger en bostadsrätt ska få större möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Skälen som bostadsrättsinnehavaren anger för att få hyra ut i andra hand ska bedömas mer generöst än tidigare.

Bostadsrättsföreningar ska få ta ut en särskild avgift av en bostadsrättsinnehavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för extra kostnader som uthyrningar i andra hand kan innebära.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 54 minuter

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Om en person som står som registrerad ägare till en bil har obetalda skatter och avgifter som är kopplade till bilen får Kronofogden rätt att ta bilen i anspråk. Syftet med den nya lagen är att komma till rätta med problemen med så kallade fordonsmålvakter. En fordonsmålvakt är en person som står som ägare till en bil i vägtrafikregistret i stället för den person som faktiskt äger och/eller använder bilen. Fordonsmålvakter saknar ofta utmätningsbara tillgångar och används för att slippa betala skatter, trafikförsäkring och felparkeringsavgifter. Eftersom den registrerade ägaren inte är den faktiska ägaren går det oftast inte heller att utmäta bilen för betalning av skulderna, något som nu ändras.

Bestämmelserna om flyttning av fordon ändras också. Om en bil står felparkerad och den registrerade ägaren har stora fordonsrelaterade skulder blir det möjligt att flytta bilen och inte återlämna den till ägaren förrän skulderna och kostnaderna för flytten är betalda.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om fordonsrelaterade skulder.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 39 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Långa betalningstider är ett problem för många småföretag. Riksdagen vill därför snabba på lagstiftning om 30 dagars betalningstid mellan företag utan möjlighet till undantag. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Företag ska betala en fordran senast 30 dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Men det är tillåtet med längre betalningstider om borgenären uttryckligen har godkänt det. Riksdagen uppmanande våren 2013 regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Riksdagen konstaterar att det nu har gått över ett år sedan detta tillkännagivande. Justitiedepartementet utarbetade redan våren 2013 ett förslag på tvingande regler. Riksdagen anser att det är mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte återkommit med något lagförslag. Regeringen bör snarast återkomma med de efterfrågade lagförslagen. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om konsumenträtt.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

17

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

28, 105 minuter

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-03-27

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Det ska bli enklare att säga upp mobiltelefonabonnemang och andra abonnemang på elektroniska kommunikationstjänster. Konsumenterna ska också friare kunna använda mobiltelefoner och annan utrustning som de har köpt ihop med sådana abonnemang.

Uppsägningstiden för kommunikationstjänster ska få vara högst en månad. Avtal med bindningstid ska kunna sägas upp en månad före bindningstidens slut. Konsumenterna ska ha rätt att få operatörslås borttagna snabbt och kostnadsfritt efter den första bindningstiden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2014-03-20

Debatt

2014-03-26

Beslut

2014-03-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om hushållningen med mark- och vattenområden. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om hushållningen med mark- och vattenområden, insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag, vattenverksamheter, stranderosion och allmänna vattentjänster.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

18, 88 minuter

Beredning

2014-02-06

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat associationsrätt. Motionerna handlar om könsfördelningen i bland annat bolagsstyrelser, avskaffande av kravet på aktiekapital, avskaffande av kravet på bolagsstämma, arbete i bolagsstyrelser och jämställdhetsredovisning. Andra motioner handlar om standard för finansiell rapportering, avskrivningstakt för goodwillvärden, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande, stiftelselagen och ytterligare lagstiftning om franchising.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-16

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om ersättningsrättsliga frågor. Motionerna handlar om obligatorisk hemförsäkring, möjligheten att teckna personförsäkring, flytträtt för skadeförsäkringar och information vid försäkringsfall. Andra motioner handlar om trafikförsäkringsavgift, handläggning av bland annat trafikskadeärenden, ideellt skadestånd och skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 78 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-16

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om konsumentpolitiska och konsumenträttsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om sms-lån, förslag om att införa en konsumentbalk, Allmänna reklamationsnämnden, resegarantisystemet, prisinformation och konsumentskyddet i offentlig verksamhet.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Beredning

2013-03-05

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Åklagare ska få väcka åtal om bokföringsbrott som är ringa bara om det av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Syftet är att göra den straffrättsliga regleringen av försenade årsredovisningar och årsbokslut mindre sträng.

Möjligheten att bli godkänd revisor med revisorsexamen tas bort. En godkänd revisor som före lagen börjar gälla har avlagt revisorsexamen ska benämnas auktoriserad revisor. En godkänd revisor som inte har avlagt revisorsexamen behåller sin behörighet och ska även i fortsättningen benämnas godkänd revisor. Begreppet revisionsverksamhet får en tydligare och något bredare innebörd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 4 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om hushållningen med mark- och vattenområden. I flera av frågorna hänvisar man till tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om vattenförsörjning och avloppssystem, bättre skydd för nationalstadsparker och åtgärder till förmån för fiske och stranderosion.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Beredning

2013-03-05

Justering

2013-03-14

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om associationsrätt. Motionerna behandlar annat bolagsformen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, kravet på att större ideella organisationer och föreningar ska ha en auktoriserad revisor, en standardiserad hållbarhetsrapportering för större bolag och könsfördelningen i bolagsstyrelser. Andra motioner handlar om att avskaffa av kravet på aktiekapital för den som startar ett aktiebolag, att avskaffa kravet på bolagsstämma för små aktiebolag, så kallade bolagsmålvakter, redovisning och ytterligare lagstiftning om franchising.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om plan- och byggfrågor. Orsaken är bland annat att det pågår arbeten och nyligen har genomförts förändringar i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om plan- och bygglovsprocessen och olika byggregler. Det gäller frågor om t.ex. klimatanpassning, energieffektivitet, grönområden, handel, trafik, tillgänglighet, buller, inomhusmiljö och krav på studentbostäder.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

34, 154 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29