Utrikesutskottets verksamhet riksmötet 2008/09 1 Utrikesutskottet 1.1 Utrikesutskottets beredningsområde Utrikesutskottet ska bereda ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till annat lands utveckling samt utrikeshandel i övrigt och internationellt

Skatteutskottets verksamhet under riksmötet 2008/09 Skatteutskottets beredningsområde Skatteutskottet ska enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter och ärenden om taxering, skattebetalning, folkbokföring samt exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde Skatt, tull och exekution

Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

40

Reservationer

33 

Beredning

2009-04-21

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-05-20

Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

40, 109 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete ska räknas som ekonomiska föreningar när de beskattas i Sverige. En gruppering består av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-04-14

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om internationella frågor om hållbar utveckling och miljö. Motionerna tar framför allt sikte på mål och inriktning av politiken samt vatten, energi och klimat. I beslutsunderlaget konstaterar utrikesutskottet att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot och att ekonomisk utveckling generellt sett innebär möjligheter att reducera den sårbarhet som följer av klimatförändringarnas effekter och att motverka miljöförstöring. När det gäller klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 framhåller utskottet att en grundläggande förutsättning för att EU ska kunna spela en ledande roll för att få till stånd ett globalt klimatavtal är att EU har en gemensam hållning som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 106 minuter

Beredning

2009-04-14

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-14

Den 1 juni 2009 införs en lägsta nivå om 1,25 procent för så kallad mellanränta i skattekontosystemet. För de flesta skattebetalare, som inte har löpande skatte- och avgiftsbetalningar, får reglerna betydelse först om den så kallade kvarskatten är större än 30 000 kronor. Räntesatsen blev tidigare i år 0 procent när basräntan, som styr räntesatserna för underskott på skattekontot, blev 0 procent. Ändringen ska motverka att de som är skyldiga att betala skatt avstår från att göra så kallade fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt under året efter inkomståret och i stället betalar skatten i form av slutlig skatt. Om skatteinbetalningarna i stor utsträckning senareläggs kan statens inkomster och därmed lånebehov påverkas väsentligt under 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

Utrikesutskottet redovisar för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens årliga politiska strategi för 2010. Utskottet tar upp fyra av de övergripande frågor som kommissionen lyfter fram i strategin: Ekonomisk och social återhämtning EU:s budget Klimatförändringar Utvidgningen och det östliga partnerskapet Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Beredning

2009-04-02

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat sitt arbete inom EU under 2008. Regeringens skrivelse täcker hela EU:s verksamhet men utrikesutskottet har särskilt tagit upp följande ämnen: EU:s utvidgning EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser Ekonomiska och finansiella frågor samt EU:s budgetöversyn Den gemensamma marknaden och EU:s handelspolitik Bekämpning av terrorism Jämställdhet och arbetet mot diskriminering Miljö- och jordbrukspolitik Migrations- och socialpolitik EU-institutionernas verksamhet Förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd hösten 2009 Utformningen av regeringens skrivelse Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

28

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

47, 176 minuter

Beredning

2009-04-14

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

Kravet på återkommande teknisk kontroll av kassaregister slopas. Sådana kontroller bedöms sakna värde för skattekontrollen och är därför onödiga. Beslutet innebär ekonomiska och administrativa lättnader för näringsidkarna. Riksdagen har tidigare beslutat att de flesta som tar betalt med kontanter eller kort ska ha en kassaapparat med en certifierad kontrollenhet från den 1 januari 2010. En sådan godkänd kassaapparat gör det betydligt svårare att fuska med kassan. De nu beslutade ändringarna börjar gälla samma datum, den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 14 minuter

Justering

2009-04-14

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

Företag får ökade möjligheter till omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde. Syftet är att göra reglerna enklare och göra det lättare för företagen att veta när inventarier ska anses vara av mindre värde och därmed omedelbart avdragsgilla. De nya reglerna innebär att företagen direkt får dra av inköp av de inventarier som har ett anskaffningsvärde som är mindre än ett halvt prisbasbelopp, vilket motsvarar 21 400 kronor för 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

Regeringen har lämnat en redogörelse för Sveriges exportkontrollpolitik 2008 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redovisar också exporten av krigsmateriel under 2008. Dessutom beskriver regeringen det samarbete som pågår inom EU och andra internationella forum om frågor om strategisk exportkontroll av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

26

Reservationer

24 

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-04-16

Debatt

2009-04-23

Beslut

2009-04-24

Riksdagen har behandlat motioner om globalisering från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Fokus har lagts på frågor som på olika sätt berör globaliseringsprocessen; demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi och de finansiella marknaderna, internationell migration samt hälso- och miljöfrågor. Utskottets behandling av frågorna har föregåtts av fördjupningar av en arbetsgrupp inom utskottet. I arbetet med motionerna har dokumentation hämtats in från internationella organisationer, utredningar, forskare, tankesmedjor med flera. I sitt beslutsunderlag framhåller utrikesutskottet att globaliseringen i grunden är en positiv process som, om den utvecklas rätt, kan hjälpa oss att förverkliga målen om en rättvisare och tryggare värld. Aldrig någonsin har så många människor på så kort tid lyfts från fattigdom till välstånd. Världshandeln ökar, ekonomier integreras, informationsutbytet växer och kommunikationsmöjligheter förbättras. Länder som var stängda öppnar sig mot omvärlden. Samtidigt vill utrikesutskottet uppmärksamma de risker och utmaningar som globaliseringen innebär; den globala befolkningstillväxten och migrationen, klimatförändringar, energisäkerhet, internationell brottslighet och terrorism samt globala hälsoaspekter. Flertalet utmaningar kräver ett globalt och internationellt samarbete. Utskottet anser att klimatförändringarnas konsekvenser för bland annat ekonomi och miljö är särskilt oroande och menar att åtgärder för att möta klimatförändringarna bör vidtas på bred front. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 94 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-15

Beslut

2009-04-16

Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om mänskliga rättigheter (MR) från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet har behandlat frågor om mål och inriktning för mänskliga rättigheter, kvinnors respektive barns rättigheter, FN, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för och diskriminering av personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga eller religiösa minoriteter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna speglar förhoppningarna om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Beredning

2009-03-12

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-15

Beslut

2009-04-16

Personnumren räcker inte till för alla som ska ha dem. Skatteverket ska därför kunna ange ett personnummer med en närliggande dag i samma månad om det saknas personnummer för en viss födelsedag. Bakgrunden är att födelsetiden i vissa länder har registrerats med ett fiktivt datum, ofta den 1 januari eller den 1 juli. Dessa födelsetider har sedan också använts i Sverige när personnummer har fastställts för personer som har invandrat till vårt land. Det har lett till att personnummer för dessa födelsetider under framför allt olika år under 1950- och 1960-talen redan har tagit slut eller håller på att ta slut. Den nya regeln innebär att bristen på personnummer får en lösning. Vidare ska vissa personer som omfattas av regler om immunitet och privilegier kunna tilldelas personnummer trots att de inte är folkbokförda. Behörigheten att begära samordningsnummer utvidgas också.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2009-03-10

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna innehåller förslag om skatte- och avgiftskontrollen, F-skatt, skatteflyktslagen, tredjemansrevision, företagens inbetalning av skatt, skattetillägg, inbetalning på fel skattekonto, företrädares ansvar för juridiska personers skatter, kostnader i skattemål, registreringsnummer för enskild firma, folkbokföring av barn, skyddet för personuppgifter, användning av folkbokföringsuppgifter i forskning och driften av Statens personadressregister.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

21

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 61 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-26

Beslut

2009-04-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om mervärdesskatt. Flera motioner handlar om skattesatserna på mervärdesskatteområdet. Andra motioner handlar om reglerna för ideell verksamhet, särskilt second hand-försäljning, och vissa andra frågor inom området mervärdesskatt.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25