Dokument & lagar (1 069 träffar)

Betänkande 2015/16:FöU12

Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Bestämmelserna innebär också

- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn

- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan

- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FöU12 (pdf, 2131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elsäkerhet

Särskild kallelse- och föredragningslista 2015/16:48 Torsdag 2016-05-19 kl. 09:00

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2015/16:48 Kallelse: Utskottssammanträde 2015/16:48 Datum och tid: 2016-05-19 09:00 Plats: RÖ 7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. Hanteringen av riksdagens budgetbeslut om särskilda medel till universitet och högskolor G44 Beredning Föredragande: KL 4. Klimat-

2016-05-19 09:00:00

EU-nämndens skriftliga samråd 2015/16

Skriftligt samråd med EU-nämnden om troliga A-punkter för vecka 20 Samrådet avslutades den 19 maj. Det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Följande avvikande mening har anmälts av Sverigedemokraterna: SD lämnar avvikande menig enligt följande: Crp I 2: Djupt olämplig kandidat som förslag till svensk representant.

2016-05-19

Betänkande 2015/16:TU18

De svenska lagarna anpassas till EU:s regler om elektronisk identifiering och tjänster för elektroniska transaktioner. En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering införs. Denna lag ersätter den så kallade signaturlagen, som upphävs. Flera andra lagar ändras för att stämma överens med EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att skapa gemensamma regler för säker elektronisk kommunikation mellan privatpersoner, företag och myndigheter och på så sätt öka effektiviteten i digitala tjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel inom EU.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:TU18 (pdf, 3281 kB)

Betänkande 2015/16:NU22

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU22 (pdf, 859 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

Betänkande 2015/16:NU20

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:NU20 (pdf, 663 kB)

Betänkande 2015/16:FiU32

Banker och kreditföretag finansierar till stor del sin utlåning genom att sälja så kallade säkerställda obligationer. En säkerställd obligation är knuten till något som kallas säkerhetsmassa, ett värde som banken eller kreditföretaget har. Det här betyder att den som köper en obligation har en säkerhet om den som ger ut obligationen inte skulle kunna betala sina skulder. Obligationen är då knuten till en säkerhetsmassa som består av krediter med säkerhet i fast egendom, tomträtt och bostadsrätt eller offentliga krediter. Enligt nuvarande lag ska obligationernas säkerhetsmassa överstiga värdet av obligationerna. Regeringen föreslår att säkerhetsmassan måste överstiga värdet av obligationerna med minst 2 procent.

Förslaget innebär att så kallade OTC-derivat, som är knutna till dessa obligationers säkerhetsmassa, kan slippa kravet på att det finns en central motpart. Central motpart betyder att det finns en mellanpart som tar risken mellan köpare och säljare på en börs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 21 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FiU32 (pdf, 442 kB)

Betänkande 2015/16:AU11

Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.

Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Regeringens förslag innebär att detta skydd stärks. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.

Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:AU11 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

EU-nämndens skriftliga samråd 2015/16

Skriftligt samråd med EU-nämnden om restriktiva åtgärder Nordkorea Samrådet avslutades den 18 maj. Det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Inga avvikande meningar har

2016-05-18

Särskild kallelse- och föredragningslista 2015/16:47 Tisdag 2016-05-17 kl. 11:00

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2015/16:47 Kallelse: Utskottssammanträde 2015/16:47 Datum och tid: 2016-05-17 11:00 Plats: RÖ 7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. Klimat- och miljöministerns hantering av skriftligt samråd med EU-nämnden G32 Beredning Föredragande: KL 4. Hanteringen av riksdagens

2016-05-17 11:00:00

Kallelse och föredragningslista 2015/16:43 EU-nämndens sammanträde 2016-05-13

EU-nämnden Kallelse och föredragningslista 2015/16:43 Möte: Sammanträde med EU-nämnden Datum: 2016-05-13 kl. 8:30: Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista Jordbruk och fiske Statsrådet Sven-Erik Bucht Återrapport från möte i rådet den 11 april Information och samråd inför möte i rådet den 17 maj ca. kl. 09.00

2016-05-13

Betänkande 2015/16:KU24

Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.

Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.

Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:KU24 (pdf, 887 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa begravningsfrågor

Betänkande 2015/16:KU22

Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.

Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.

I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.

Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:KU22 (pdf, 871 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden

Betänkande 2015/16:CU21

Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.

De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:CU21 (pdf, 11757 kB) Webb-tv debatt om förslag: Revisorer och revision

Betänkande 2015/16:CU19

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.

Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.

Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.

De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:CU19 (pdf, 6352 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skuldsanering - förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt

Särskild kallelse- och föredragningslista 2015/16:46 Torsdag 2016-05-12 kl. 08:30

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2015/16:46 Kallelse: Utskottssammanträde 2015/16:46 Datum och tid: 2016-05-12 08:30 Plats: Se kallelse 2015/16:49, bilaga under punkt 1 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. Hanteringen av riksdagens budgetbeslut om särskilda medel till universitet och högskolor G44

2016-05-12 08:30:00

KU-anmälan 2015/16:56 (2224-2015/16) av Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD)

JONAS MILLARD och FREDRIK ERIKSSON Riksdagsledamöter SD 2016-05-12 Dnr 2224-2015/16 Hemställan om att KU ska granska kultur- och demokratiministerns hantering av den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Den senaste tidens medieuppgifter visar på en hel del oklarheter kring regeringens hantering av

2016-05-12

KU-anmälan 2015/16:56 (2224-2015/16) av Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD) (pdf, 617 kB)

EU-nämndens skriftliga samråd 2015/16

Skriftligt samråd med EU-nämnden om troliga A-punkter för vecka 19 Samrådet avslutades den 12 maj. Det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Följande medskick/frågor har inkommit från Moderaterna: Coreper II 7. Annual Report 2016 to the European Council on EU Development Aid Targets Vi önskar ta del av rådets slutsatser

2016-05-12

Betänkande 2015/16:UU20

EU har tecknat ett avtal om partnerskap och samarbete med Kazakstan, som ska godkännas av medlemsländerna. Avtalet är det första som EU har ingått med ett land i Centralasien. Det är tänkt som ett steg mot ökat EU-engagemang i regionen. Avtalet ger möjlighet till fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan genom ökad handel och samarbete inom en rad olika områden.

Respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av avtalet mellan EU och Kazakstan och riksdagen betonade vikten av att Sverige och EU aktivt driver på arbetet för demokratiska reformer och respekten för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen delade vidare regeringens bedömning att avtalet är ett viktigt steg mot fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan. Riksdagen sa ja till avtalet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:UU20 (pdf, 220 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan

Betänkande 2015/16:SoU12

Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:SoU12 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd