Sök

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Utrikesutskottets verksamhet riksmötet 2015/16 1 Utrikesutskottet 1.1 Utskottets beredningsområde Utrikesutskottet bereder ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till andra länders utveckling samt utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2015/16 Beredningsområde Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.

Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.

Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.

Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.

Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Justering

2016-08-24

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Regeringen föreslår att det införs nya regler om användningen av så kallade genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att det införs straff för den som bryter mot skyldigheten för den som använder en genetisk resurs eller traditionell kunskap att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar dels om att ta reda på hur man har fått tillträde att använda resursen eller kunskapen och dels om att det med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse ska ske en rimlig och rättvis fördelning av vinster från användningen. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Förslaget syftar till att genomföra det så kallade Nagoyaprotokollet. Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner Nagoyaprotokollet. Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och utveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 augusti 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

Regeringen har lämnat en skrivelse om en uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning är att etappmålet för utsläpp av växthusgaser kommer att uppnås. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. Regeringen bedömer även att målen för andelen förnybar energianvändning kommer att nås, samt även målet om energieffektivisering.

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat skrivelsen samt två följdmotioner. Utskottet säger nej till följdmotionerna och är inte berett att föreslå åtgärder. Detta med hänsyn till att arbete pågår och den korta tid som är kvar till 2020.

Utskottet har även behandlat motionsyrkanden om internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet säger nej till dessa motionsyrkanden. Utskottet hänvisar till regeringens bedömningar i skrivelsen och att arbete redan pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

22

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

44, 150 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

EU-medlemsländerna måste prioritera avfallsförebyggande åtgärder i lagstiftning och politik. Det är åtgärder som tas innan ett föremål blivit avfall, för att till exempel minska negativa effekter på miljön. Den här så kallade avfallshierarkin regleras i EU-direktiv. Där står även hur den som behandlar avfall ska välja metod enligt en prioriteringsordning. Regeringen föreslår att de här bestämmelserna ska läggas till i miljöbalken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen ska upphävas.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Regeringen har föreslagit ändringar i miljöbalken. Det är vissa bestämmelser i kemikalielagstiftningen som behöver tas bort då de nu finns med i EU-förordningar om bekämpningsmedel och om fluorerade växthusgaser. Fluorerade växthusgaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar och inom brandbekämpningen.

Några straffbestämmelser föreslås läggas till i lagen. Det gäller överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. Biocidprodukter är ett slags bekämpningsmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2016-06-07

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Vissa överträdelser som begås efter att fisk har tagits i land ska tas bort från det straffrättsliga området. Överträdelserna ska istället leda till sanktionsavgifter. Regeringen får bestämma vilka överträdelser det gäller. Avgiften ska vara minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Det är regeringens förslag till ändringar i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 70 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Regeringen har redogjort för den svenska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter som kan användas i både civila och militära sammanhang. Regeringen har också redovisat den export som har förekommit under året samt beskrivit samarbetet i EU och andra internationella forum i frågor som rör den här typen av exportkontroll.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen. Riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 79 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-15

Nordiska rådets svenska delegation har i en redogörelse beskrivit sin verksamhet under 2015. Regeringen har i en skrivelse beskrivit verksamheten i Nordiska ministerrådet samma år. Utrikesutskottet har nu granskat de här handlingarna och riksdagen lade dem till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nordiska rådet har haft flera möten under året som den svenska delegationen har deltagit i. Delegationen har även varit med i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

För Nordiska ministerrådet har tre områden varit prioriterade; grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft samt gränshinderarbetet. Rådet har bland annat samarbetat när det gäller EU-frågor, utrikespolitik och försvarspolitik.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

34, 127 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-15

Riksdagen har tagit ställning till motionsförslag som handlar om situationen för de mänskliga rättigheterna med mera i Kina, Kuba, Myanmar, Nigeria, Nordkorea, Pakistan, Ryssland och Somaliland.

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen när det gäller Kuba och Ryssland. Tillkännagivandena handlar om allt det som sägs om Kuba och Ryssland i betänkandet 2015/16: UU15 - Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Därmed sa riksdagen delvis ja till motionsförslag om Kuba och Ryssland.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motionsförslag, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 92 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling, PACE, har redogjort för sin verksamhet under 2015. Församlingen har vid flera tillfällen debatterat migration, flyktingkrisen och kampen mot terrorism. Den svenska delegationen deltog i både församlings- och utskottsarbete under året.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen och riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2015. Utskottet välkomnar skrivelsen och påpekar att den årliga skrivelsen utgör ett värdefullt instrument för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i EU och hur regeringen agerat inom unionen.

EU-samarbetet står inför stora utmaningar med stora flyktingströmmar, fruktansvärda terrorattacker och konflikter i både unionens södra och östra grannskap. Utskottet håller med regeringen om att EU och Sverige i en tid av osäkerhet och konflikter ska utgöra en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati, fred, rättsstatens principer och jämställdhet. Utskottet tycker att det behövs ett ännu starkare och mer enat agerande från EU. Utskottet anser också att EU:s framtida asylsystem bör uppnå en jämnare fördelning av asylsökande och vara långsiktigt hållbart. Dessutom måste fler lagliga vägar för flyktingar som vill söka asyl inom EU åstadkommas.

EU-dagordningen under 2015 har också präglats av Storbritanniens reformkrav på EU inför den kommande folkomröstningen. 23 juni röstar medborgarna om Storbritannien ska stanna kvar i EU eller inte. Utskottet betonar att Storbritannien är en viktig partner för Sverige i EU-samarbetet och det hoppas att landet ska förbli medlem. Med detta påpekande lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

16

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

22, 105 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-09

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utrikesutskottet noterar att OSSE:s arbete under 2015 dominerades av konflikten i östra Ukraina, som är orsakad av den ryska aggressionen mot landet. Utskottet ser positivt på OSSE:s arbete för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten. Utskottet noterar det mycket försämrade säkerhetspolitiska klimat som har uppkommit av konflikten. Slutligen understryker utskottet vikten av att den svenska delegationen även fortsättningsvis är pådrivande för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

EU har tecknat ett avtal om partnerskap och samarbete med Kazakstan, som ska godkännas av medlemsländerna. Avtalet är det första som EU har ingått med ett land i Centralasien. Det är tänkt som ett steg mot ökat EU-engagemang i regionen. Avtalet ger möjlighet till fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan genom ökad handel och samarbete inom en rad olika områden.

Respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av avtalet mellan EU och Kazakstan och riksdagen betonade vikten av att Sverige och EU aktivt driver på arbetet för demokratiska reformer och respekten för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen delade vidare regeringens bedömning att avtalet är ett viktigt steg mot fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan. Riksdagen sa ja till avtalet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2016-05-10

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Riksdagen sa nej till motionsförslag som berörde frågor om Mellanöstern och Nordafrika. Förslagen handlade bland annat om Israel och Palestina, Västsahara, situationen i Libyen samt mänskliga rättigheter i Iran och i Egypten.

Därutöver handlade förslagen om situationen i Irak och Syrien, bland annat bekämpandet av terrororganisationen Daish. Riksdagen välkomnar att Sverige ingår i den internationella koalitionen mot Daish. Riksdagen fördömer Daishs systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten.

Riksdagen sa också nej till förslag om att erkänna att det har begåtts folkmord i Irak och Syrien. Det med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

56, 178 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM).

Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Under 2015 stod migrationsfrågor och flyktingkrisen i fokus för verksamheten. Utrikesutskottet välkomnar att dessa frågor har prioriterats under året men konstaterar att behovet att förbättra församlingens organisation fortfarande finns kvar. Utrikesutskottet noterar dock att den svenska delegationen jobbar för att försöka påverka församlingens organisation till det bättre. Det finns också tecken på att man inom organisationen i stort har kommit till insikt om att organisationen bör förbättras.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-27

Debatt

2016-04-28

Beslut

2016-05-11

Interparlamentariska unionen, IPU, arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 167 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Riksdagsstyrelsen har tagit fram en redogörelse för IPU:s verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under året.

Utrikesutskottet konstaterar att den svenska delegationen deltagit aktivt i IPU:s möten. Den svenska delegationen anordnade under året tre seminarier i riksdagen med koppling till arbetet i IPU. Utskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter samt arbeta för att stärka parlamentens roll.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 35 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-27

Debatt

2016-04-28

Beslut

2016-05-11