Sök

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om nya regler för det europeiska hamnsystemet strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen vill bland annat införa gemensamma principer för avgifter för att utnyttja en hamns infrastruktur och de tjänster som är kopplade till denna. Riksdagen tycker inte att gemensamma avgiftsprinciper ska införas. Riksdagen anser också att det finns oklarheter om vad som menas med att kommissionen ska få rätt att besluta om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och så vidare.

Riksdagen ifrågasätter om nya regler överhuvudtaget behövs. Om nya regler trots allt bör införas tycker riksdagen att det vore bättre att detta gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-25

Debatt

2013-06-26

Beslut

2013-06-26

I fortsättningen ska inte bara last- och passagerarfartyg kunna få sjöfartsstöd, utan även andra typer av fartyg som påverkas av den internationella konkurrensen. Det handlar om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg. Flera EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg. Syftet med de nya bestämmelserna är att erbjuda den svenska sjöfartsnäringen och rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Riksdagen ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2012. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om EU-samarbetet. Utrikesutskottet har i sin behandling av motionerna valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

19

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

65, 237 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2012, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2012.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om det nordiska samarbetet, gränshinderarbetet, det arktiska samarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 140 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.

Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

37, 126 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fordon och vägtrafik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, dubbdäck, bilbesiktning, historiska fordon, vägskyltning och parkeringsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

36, 128 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 91 minuter

Beredning

2013-04-25

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2012. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk, men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2012.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger nej till de motioner som lämnats med anledning av  skrivelsen. Riksdagen säger också nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om bland annat vapenexport och spridningen av små och lätta vapen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 120 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 36 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Seychellerna om utbyte av information i skatteärenden. Det ska bland annat bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen godkände ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Jamaica. Bestämmelsen om informationsutbyte mellan länderna uppdateras enligt den internationella standarden. För Sveriges del innebär det bland annat att Skatteverket i sitt arbete med skattekontroll får möjlighet att begära upplysningar från banker i Jamaica.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Mervärdesskattelagen anpassas till ett EU-direktiv. Det innebär bland annat att begreppet "yrkesmässig verksamhet" ersätts av begreppen "beskattningsbar person" och "ekonomisk verksamhet". Begreppen "företagare" och "näringsidkare" slopas också. Även de särskilda bestämmelserna om yrkesmässighet vid vissa omsättningar från fastigheter tas bort.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Riksdagen gör fyra tillkännagivanden om villkoren inom åkeri- och taxibranscherna.

Villkoren inom åkeribranschen bör förbättras och det behövs åtgärder för att företagare inom branschen ska kunna konkurrera på lika villkor. Vidare bör regeringen överväga ytterligare åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen.

Riksdagen vill också att obligatoriska redovisningscentraler införs skyndsamt. En översyn av taxibranschen bör även genomföras.

Tillkännagivandena bygger på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om åkeri- och taxibranscherna.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

30, 130 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-22

En ny lag om intelligenta transportsystem, ITS, vid vägtransporter börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen ska gälla för informations- och kommunikationsteknik och tjänster med sådan teknik som ska fungera gränsöverskridande inom EU. Det handlar om teknik och tjänster för:

• användning av väg-, vägtrafik- och resedata,
• trafikledning och hantering av godstransporter,
• stöd för trafiksäkerhet och skydd av transporter, och
• samverkan mellan fordon och transportinfrastruktur.

ITS kan bidra till att skapa bättre möjligheter att använda transportsystemet på ett effektivt sätt. Det kan handla om bättre möjligheter att välja bästa transportsätt, ökad tillgänglighet och komfort, höjd trafiksäkerheten och minskad klimatpåverkan.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens förslag om ett ramverk för global utveckling efter 2015. Ramverket innehåller EU:s utgångspunkter inför kommande förhandlingar i FN om nya globala utvecklingsmål efter de så kallade millenniemålen. Kommissionen föreslår ett antal principer för ramverkets räckvidd, målens karaktär och antal, insyn, genomförande och ansvarsskyldighet samt samstämmighet.

Utskottet instämmer i stort med den inriktning som kommissionen föreslår. Det är viktigt att EU kan enas om ett antal principer inför den globala debatten. Utskottet håller med om att den framtida globala dagordningen bör gälla för alla länder och bör ha fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling som främsta mål.

Dagordningen bör enligt utskottet bygga vidare på millenniemålen men anpassas till den förändrade omvärlden och fokusera mer på kvalitet och på sambandet mellan olika mål. Dagordningen bör också ta fasta på alla länders ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Utskottet anser att EU bör driva samstämmighet för utveckling som en central fråga inom ramen för en ny global dagordning.

Det finns enligt utskottet vissa grundläggande förutsättningar för att stimulera utvecklingens drivkrafter som bör lyftas fram i EU:s ramverk. Dessa är miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 89 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

I dag måste den som är ansvarig för en biluthyrningsverksamhet vara bosatt i Sverige. Från den 1 juli 2013 ska det kravet bara gälla om den som har tillstånd för biluthyrningen är bosatt utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16