Sök

En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.

Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö får rätt till graviditetspenning. Om det finns risk för företagarens hälsa eller för skadlig inverkan på graviditeten eller fostret ska graviditetspenning betalas ut för varje dag som företagaren avstår från att arbeta.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boende till barnet. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

26, 70 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksrevisionen har granskat statens insatser vid mottagande och introduktion av asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen gäller åren 2010-2012. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

I sin granskning har Riksrevisionen bland annat kommit fram till att samordningen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kan förbättras. Det gäller exempelvis kartläggningen av asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund. Regeringen håller med om detta och meddelar att man kommer att se över hur samarbetet mellan de två myndigheterna kan bli mer effektivt.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att tidiga insatser som främjar integration är betydelsefulla för den framtida etableringen i samhället för en asylsökande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

I dag kan regeringen upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller bevilja uppehållstillstånd om utvisningen av olika anledningar inte kan genomföras. Det kan till exempel vara vid risk för dödsstraff och tortyr vid ett återvändande eller om den som utvisningsbeslutet gäller är allvarligt sjuk. Dessa ärenden flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen och ska hanteras av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Det är också regeringen som genom nåd kan befria en person från straff. När någon ansöker om nåd ska han eller hon inte längre automatiskt få uppskov med att avtjäna sitt fängelsestraff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna straffas. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild avgift. Brott ska också kunna leda till att rätten till offentliga stöd och bidrag försvinner.

Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett förlängt uppehållstillstånd.

Speciella regler om ansvar ska gälla för uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti i stället för den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 128 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2012. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om EU-samarbetet. Utrikesutskottet har i sin behandling av motionerna valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

19

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

65, 237 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-10

Beslut

2013-06-12

Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2012, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2012.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om det nordiska samarbetet, gränshinderarbetet, det arktiska samarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 140 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2012. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk, men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2012.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger nej till de motioner som lämnats med anledning av  skrivelsen. Riksdagen säger också nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om bland annat vapenexport och spridningen av små och lätta vapen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 120 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-06-05

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 36 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet och den svenska delegationens arbete under 2012. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens förslag om ett ramverk för global utveckling efter 2015. Ramverket innehåller EU:s utgångspunkter inför kommande förhandlingar i FN om nya globala utvecklingsmål efter de så kallade millenniemålen. Kommissionen föreslår ett antal principer för ramverkets räckvidd, målens karaktär och antal, insyn, genomförande och ansvarsskyldighet samt samstämmighet.

Utskottet instämmer i stort med den inriktning som kommissionen föreslår. Det är viktigt att EU kan enas om ett antal principer inför den globala debatten. Utskottet håller med om att den framtida globala dagordningen bör gälla för alla länder och bör ha fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling som främsta mål.

Dagordningen bör enligt utskottet bygga vidare på millenniemålen men anpassas till den förändrade omvärlden och fokusera mer på kvalitet och på sambandet mellan olika mål. Dagordningen bör också ta fasta på alla länders ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Utskottet anser att EU bör driva samstämmighet för utveckling som en central fråga inom ramen för en ny global dagordning.

Det finns enligt utskottet vissa grundläggande förutsättningar för att stimulera utvecklingens drivkrafter som bör lyftas fram i EU:s ramverk. Dessa är miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 89 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa ja till att ett protokoll ansluts till två av EU:s grundfördrag, fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Protokollet klargör innehållet i och tillämpningen av Lissabonfördraget. Protokollet ändrar inte vare sig Lissabonfördraget eller förhållandet mellan EU och dess medlemsländer.

Protokollet tillkom efter att Irland i en folkomröstning 2008 sagt nej till Lissabonfördraget. Protokollet förtydligar att Lissabonfördraget inte påverkar vissa bestämmelser i Irlands författning om skydd för rätt till liv, skydd av familjen och skydd av rätt till utbildning. Lissabonfördraget förändrar inte heller EU:s befogenheter när det gäller beskattning eller de enskilda EU-ländernas säkerhets- och försvarspolitik. Efter att Europeiska rådet beslutat om protokollet sa Irland 2009 ja till Lissabonfördraget i en ny folkomröstning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om asyl- och migrationsfrågor och om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering och svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

25

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

55, 183 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Varje år lägger ledamöterna ett stort antal motionsförslag om olika frågor som rör mänskliga rättigheter, och utrikesutskottet har under olika år valt att behandla mänskliga rättigheter ur olika perspektiv. Den här gången behandlades motioner om bland annat mål och inriktningsfrågor, grundläggande rättigheter, barns rättigheter, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för personer som tillhör urfolk och nationella, etniska, språkliga eller religiösa grupper. Andra motioner tar upp frågor som rör mänskliga rättigheter i handelspolitiken och i arbetslivet, statslöshet och migration samt Internationella brottmålsdomstolen.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Beredning

2013-01-24

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Så länge den bortre gränsen i sjukförsäkringen finns kvar bör alla som behöver det få rehabilitering för att komma tillbaka i arbete i god tid innan de når den bortre gränsen. Det anser riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör i 2013 års ekonomiska vårproposition meddela att den har för avsikt att återkomma till riksdagen i höstens budgetproposition med ett förslag som kan börja gälla den 1 januari 2014.

En så kallad rehabiliteringskedja med dess fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan infördes 2008. Samtidigt infördes en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. Riksdagen konstaterar att det är svårt att få uppgift om de personer som har nått den bortre gränsen har fått rehabiliteringsinsatser innan de nått gränsen, när rehabiliteringen i så fall har skett och vilken omfattning den har haft. Om Försäkringskassan konstaterar att en person inte har fått den rehabilitering som behövs ska personen enligt riksdagen inte hänvisas till deltagande i arbetslivsintroduktion, ALI, hos Arbetsförmedlingen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 153 minuter

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Regeringen har återrapporterat om genomförandet av politiken för global utveckling. Politiken innebär en breddad syn på utveckling där biståndet bara är en del. Arbetet med politiken för global utveckling är fokuserat till sex globala utmaningar. Regeringen fokuserar denna gång på den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap.

Även utrikesutskottet fokuserar i sin behandling av regeringens skrivelse på ekonomiskt utanförskap. Utskottet tar till exempel upp frågor om kapital- och skatteflykt, handel med jordbruksprodukter, fiskeripolitik och utveckling, globalt tryggad livsmedelsförsörjning och svensk handel och investeringar.

När det gäller genomförandet av politiken bedömer regeringen att man under 2010-2012 har kommit längre på de flesta områden än perioden innan. Utrikesutskottet konstaterar att OECD är kritiskt till bristen på indikatorer och utgångspunkter för att bedöma den övergripande utvecklingen. Utskottet menar att det är svårt att avläsa vad som skiljer regeringens olika kriterier åt och pekar på betydelsen av resultatindikatorer.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

28, 161 minuter

Beredning

2012-11-15

Justering

2013-02-14

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06