3 576 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, Kommittéberättelser, KU:s särskilda protokoll, Utskottens protokoll, Utskottens verksamhetsberättelser, 2010/11, 2008/09, 2005/06, 1891, sorterat efter datum
Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2010/11:39
RIKSDAGEN
MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:39
DATUM
20110531
TID
13.00-14.00 14.05-14.35
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Suppleant välkomnades
Ordförande hälsade William Petzäll SD välkommen till
utskottet. 2
EU-förslag om färdplan för ett
konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle
RIKSDAGEN
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:41
DATUM
2011-05-31
TID
11.0811.24
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Indelning i utgiftsområden m.m. KU32 Utskottet fortsatte
behandlingen av proposition 2010/11:100 förslagspunkterna 211 och
motioner. Utskottet justerade förslag till betänkande
RIKSDAGEN
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:38
DATUM
2011-05-31
TID
10.3211.07
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av protokoll
Protokoll från sammanträdet den 19 maj 2011
justerades. 2
Anmälning
Biträdande kanslichefen meddelade att det kommit in en anmälan den 27 maj
RIKSDAGEN
JUSTITIEUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:36
DATUM
2011-05-31
TID
11.00-12.25
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Besök från Riksrevisionen
Riksrevisor Jan
Landahl med medarbetare informerade om Riksrevisionens granskningsrapport
Brottsutsatt RiR 2011:182
Protokollsjustering
Protokoll från
RIKSDAGEN
FÖRSVARSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:26
DATUM
2011-05-31
TID
11.0011.15
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av protokoll
Utskottet justerade
protokoll 2010/11:25. 2
Kanslimeddelanden
Kanslichefen påminde om sekretesshandlingen
som utdelats till resenärerna i delegationen till
RIKSDAGEN
FINANSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:42
DATUM
2011-05-31
TID
9:00-9:30, 9:45-12:15
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Inhämtande av yttrande över prop. 2010/11:150
Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Finansutskottet
beslutade att bereda försvarsutskottet tillfälle att senast torsdag
RIKSDAGEN
CIVILUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:25
DATUM
2011-05-31
TID
11.00-11.10
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av protokoll
Utskottet justerade
protokoll 2010/11:24
2
Utökat konsumentskydd vid tidsdelat boende
CU25 Utskottet fortsatte
behandlingen av proposition 2010/11:85. Utskottet
RIKSDAGEN
ARBETSMARKNADSUTSKOTTET
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2010/11:39
DATUM
Tisdagen den 31 maj 2011
TID
11.0011.40
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Information
Information om Lönebildningsrapporten
lämnades av
Juhana Vartiainen, makroekonomisk forskningschef, Konjunkturinstitutet. 2
Kanslimeddelanden
Informerades
Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde. Färdplanen innehåller visioner och målsättningar för att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem. Utskottet instämmer i huvudsak i de mål och initiativ som kommissionen redovisar. Utskottet betonar vikten av miljö- och klimatrelaterade frågor liksom behovet av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa med bland annat väl fungerande transportflöden över nationsgränserna. Utskottet understryker också att särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i länder som Sverige med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden. Kommissionen föreslår ett procentuellt mål för överflyttning av transporter från väg till andra transportslag. Utskottet ifrågasätter detta. En överflyttning från ett transportslag till ett annat inte kan vara ett mål i sig, menar utskottet. Det är bättre, tycker utskottet, att fokusera på att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftiga transporter inom de övriga transportslagen. Kommissionens tycker att det bör bli obligatoriskt att införa vägavgifter och skatter genom kilometerskatt för tunga lastbilar. Utskottet håller inte med. Utskottet stöder inte heller något generellt initiativ till att öronmärka inkomster från transportsektorn. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.
Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.
Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.
Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.
Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Indonesien. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Indonesien. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimatförändring, energi, vetenskap och teknik, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, människosmuggling och penningtvätt samt ekonomiska frågor som handel och investeringar är exempel på andra frågor som tas upp. Avtalet innehåller också åtaganden från Indonesiens sida om respekt för mänskliga rättigheter samt skyldigheter i fråga om terroristbekämpning och massförstörelsevapen. Genom avtalet åtar sig Indonesien även att ansluta sig till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Avtalet utgör ramen för förhandlingar mellan EU och Aseanländerna om ett frihandelsavtal. Asean är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan Indonesien och nio andra länder i Sydostasien. För att ett frihandelsavtal ska kunna ingås krävs avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och varje land som ingår i Asean. De övriga länderna är Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam.
Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Sydkorea. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. När EU och Sydkorea började förhandla om ett frihandelsavtal behövde det äldre ramavtalet uppgraderas. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, terrorismbekämpning och samarbete på det brottsbekämpande området är exempel på andra frågor som tas upp. Det finns en juridisk länk mellan ramavtalet och frihandelsavtalet, som redan godkänts. Förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om något land bryter mot centrala frågor i ramavtalet, till exempel frågor om mänskliga rättigheter och icke-spridning av massförstörelsevapen.
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.
I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.
