Sök
18 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Kommittéberättelser, KU:s särskilda protokoll, KU-anmälningar, protutdr, Utskottens protokoll, EES-utskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2022/23:TU4
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.
Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 169
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 50
- Anföranden och repliker
- 74, 203 minuter
- Justering
- 2023-02-16
- Bordläggning
- 2023-02-22
- Debatt
- 2023-02-23
- Beslut
- 2023-03-08
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Utlåtande 2021/22:MJU33
Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 48 minuter
- Justering
- 2022-08-18
- Bordläggning
- 2022-09-05
- Debatt
- 2022-09-21
- Beslut
- 2022-09-21
- Dokument & lagar
En ny växtskyddslag
Betänkande 2021/22:MJU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.
Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.
Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:
- utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
- tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
- det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
- godkännandeprocessen för glyfosat
- Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
- den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
- verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.
Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 11, 70 minuter
- Justering
- 2022-05-19
- Bordläggning
- 2022-05-30
- Debatt
- 2022-05-31
- Beslut
- 2022-06-01
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2021/22:TU16
Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.
Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.
Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.
- Behandlade dokument
- 251
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 79
- Anföranden och repliker
- 32, 129 minuter
- Justering
- 2022-05-31
- Bordläggning
- 2022-06-07
- Debatt
- 2022-06-08
- Beslut
- 2022-06-09
- Dokument & lagar
Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019
Betänkande 2020/21:MJU23
För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.
Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 24, 95 minuter
- Justering
- 2021-06-10
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
- Dokument & lagar
Skyddet av värdefull skog
Betänkande 2018/19:MJU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.
Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 16, 90 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-05
- Debatt
- 2019-03-06
- Beslut
- 2019-03-06
- Dokument & lagar
Ny djurskyddslag
Betänkande 2017/18:MJU24
Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.
Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.
Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 41, 145 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
It-politiska frågor
Betänkande 2015/16:TU19
Regeringen vill underlätta utbyggnad av bredbandsnät och göra den mer kostnadseffektiv. Därför har regeringen tagit fram förslag till en ny lag om åtgärder för att bygga ut bredbandsnät. Med den nya lagen ges bredbandsutbyggare tillträde till befintlig fysisk infrastruktur vilket ska bidra till att sänka utbyggnadskostnaderna för bredbandsnät. De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2016.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och riktar samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Stora delar av befolkningen har på senare år fått allt bättre service, något som varit positivt för näringslivet. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 28, 88 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-18
- Debatt
- 2016-05-19
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2010/11:MJU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 26, 76 minuter
- Justering
- 2011-01-20
- Debatt
- 2011-02-09
- Beslut
- 2011-02-09
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2010/11:TU1
Riskdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om 40,1 miljarder kronor till utgiftsområdet Kommunikationer. Utgiftsområdet omfattar vägar, järnvägar, IT och post. Mest pengar, 39,8 miljarder kronor, går till det transportpolitiska området, och 361 miljoner kronor går till politiken för informationssamhället. Riksdagen sa även ja till förslaget om ny organisation för vissa av de statliga aktiebolagen och tjänsteexporterande bolagen på infrastrukturområdet. Beslutet innebär bland annat att tjänsteexporten inom väg och luftfart samordnas i ett bolag direkt under Regeringskansliet. De nuvarande avgiftsvillkoren för passagerartåg på Öresundsbron ska fortsätta gälla. Regeringen hade föreslagit att riksdagens ställningstaganden från år 2000 om avgifterna för tågtrafiken på Öresundbron inte skulle gälla längre. Det skulle ha inneburit att Trafikverket får möjlighet att bestämma avgifterna inom den ram som järnvägslagen från 2004 tillåter. Men en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vann omröstningen i kammaren.- Behandlade dokument
- 134
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 7
- Beredning
- 2010-11-16
- Justering
- 2010-12-07
- Debatt
- 2010-12-21
- Beslut
- 2010-12-21
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2005/06:TU12
Riksdagen sade nej till motionsförslag om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna handlade bland annat om säkerhet och miljöskydd i Östersjöområdet, M/S Estonias förlisning, rationaliseringar inom Sjöfartsverket, hamntjänster och nödhamnar. De borgerliga partierna och Miljöpartiet hade föreslagit ett antal åtgärder för bättre säkerhet och miljöskydd i Östersjöområdet, bland annat att ett system med miljölotsar skulle upprättas i Östersjön och att ett så kallat Östersjökörkort skulle införas. Riksdagen ansåg att åtgärderna inte skulle öka skyddet för Östersjöns miljö och sade nej till förslagen. Därmed sade riksdagen ja till en reservation från Socialdemokraterna. Riksdagen hänvisade bland annat till att regeringen är aktiv på området och att så kallade PSSA-åtgärder ska utvärderas och utvecklas vidare. PSSA står för Particularly Sensitive Sea Area, det vill säga särskilt känsligt havsområde.- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 17, 77 minuter
- Justering
- 2006-04-06
- Debatt
- 2006-04-27
- Beslut
- 2006-04-27
- Dokument & lagar
Naturvård
Betänkande 2005/06:MJU19
Riksdagen sade ja till en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att stranderosionen i Stockholms skärgård måste minska. Riksdagen anser att skadorna på stränderna bör kontrolleras och dokumenteras, hastighetsbegränsningar införas och andra skrovformer utvecklas. Länsstyrelser, myndigheter och företag måste samverka bättre för att lösa problemet och Naturvårdsverket måste prioritera frågan menar riksdagen. Ett antal motionsförslag om naturvård från den allmänna motionstiden 2005 avslogs. Motionerna tog bland annat upp frågor om bevarande av arter och rovdjur och skydd av områden.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 7
- Justering
- 2006-02-23
- Debatt
- 2006-03-23
- Beslut
- 2006-03-23
- Dokument & lagar
Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn
Betänkande 2004/05:MJU10
Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.- Behandlade dokument
- 133
- Förslagspunkter
- 66
- Reservationer
- 60
- Anföranden och repliker
- 56, 1 minuter
- Justering
- 2005-03-22
- Debatt
- 2005-04-13
- Beslut
- 2005-04-13
- Dokument & lagar
En svensk strategi för hållbar utveckling -ekonomisk, social och miljömässig
Betänkande 2004/05:MJU3
Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet.- Behandlade dokument
- 85
- Förslagspunkter
- 81
- Reservationer
- 106
- Anföranden och repliker
- 47, 125 minuter
- Beredning
- 2004-09-16
- Justering
- 2004-10-28
- Debatt
- 2004-11-17
- Beslut
- 2004-11-17
- Dokument & lagar
Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn
Betänkande 2003/04:MJU15
Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 36, 136 minuter
- Beredning
- 2004-03-04
- Justering
- 2004-03-25
- Debatt
- 2004-04-29
- Beslut
- 2004-05-05
- Dokument & lagar
Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Betänkande 2003/04:MJU7
Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 20
- Justering
- 2003-11-11
- Debatt
- 2003-11-19
- Beslut
- 2003-11-19
- Dokument & lagar
Naturvård
Betänkande 2003/04:MJU3
Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 10
- Justering
- 2003-09-18
- Debatt
- 2003-10-22
- Beslut
- 2003-10-29
- Dokument & lagar
Infrastruktur för ett långsiktigthållbart transportsystem
Betänkande 2001/02:TU2
Riksdagen godkände regeringens förslag om infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Kommuner eller regioner som med en betydande majoritet beslutar att införa s.k. trängselavgifter för att komma till rätta med trafikens trängsel- och miljöproblem ska kunna begära att regeringen behandlar deras önskemål. Det transportpolitiska delmålet om hög transportkvalitet för näringslivet utvidgas till att omfatta medborgarna. Ett nytt delmål om ett jämställt transportsystem - som svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov - införs. Totalt 364 miljarder kronor satsas på att utveckla och bevara Sveriges infrastruktur under 2004-2015. 12 miljarder kronor ska användas till ökade åtgärder i infrastrukturen under 2002-2004, bl.a. investeringar i och underhåll av vägar och järnvägar. Banverket får möjlighet att fortsätta planeringen av järnvägstunneln genom Hallandsås. Regeringen får besluta om en låneram om högst 10,4 miljarder kronor för Botniabanans första och andra utbyggnadsetapp. Regeringen bemyndigas att godkänna att Banverket ensamt ska ansvara för genomförandet av Citytunneln i Malmö. På så vis ska kostnadskontrollen förbättras. Banverkets andel av Citytunnelns totala finansiering ska finansieras inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar. Ett nytt bidrag på 4,5 miljarder kronor införs för investeringar i regionaltåg. En nationell strategi ska tas fram för hur transportsystemet ska kunna bli tillgänglig för funktionshindrade till år 2010.- Behandlade dokument
- 512
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 23
- Beredning
- 2001-10-25
- Justering
- 2001-11-27
- Debatt
- 2001-12-13
- Beslut
- 2001-12-14