Sök

Regeringen har redovisat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som genomförts under 2011. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är den myndighet som kontrollerar verksamhet som bedrivs enligt signalspaningslagen. Kontrollverksamheten har under 2011 ökat i omfång i förhållande till 2010. Resultaten av 2011 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet.

Försvarsutskottet håller med regeringen om att den granskning som Siun ska utföra innebär ett starkt skydd för den personliga integriteten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Riksdagen riktar kritik mot regeringens agerande i den så kallade Genomförandegruppen i samband med besparingar inom försvarets materielförsörjning. Riksdagen har inte fått tillräcklig information om vilka konsekvenser besparingarna haft för Försvarsmaktens förmåga, och rollfördelningen mellan regeringen och myndigheterna har varit otydlig. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Bakgrunden till ställningstagandet är Riksrevisionens granskning av besparingar i materielförsörjningen under perioden 2009-2011 och regeringens skrivelse som behandlar granskningen. Riksdagen menar att Riksrevisionens rapport innehåller omfattande kritik och ser en risk att den svenska försvarsförmågan inte kunnat garanteras. Om det uppstår förändringar i försvarets ambitionsnivåer är det regeringens ansvar att garantera att riksdagen får tillfredsställande information om detta. Riksdagen anser också att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör redovisa för försvarsutskottet vad den har gjort för att tydliggöra rollfördelningen gentemot myndigheterna och ge rimliga förutsättningar för att kvalitetssäkra och dokumentera viktiga beslutsunderlag. Tillkännagivandet grundar sig på två olika motioner från S och SD.

Riksdagen lade skrivelsen om besparingar inom försvarets materielförsörjning och en annan skrivelse om den nordiska stridsgruppen 2011 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 134 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om fyrverkerier och andra pyrotekniska produkter och om satsning på explosivämnesteknik. Skälet är gällande lagar och regler.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 inom områdena strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Skälet är att i vissa fall pågår beredning av frågan alternativt vill riksdagen invänta resultaten av fattade beslut. Motionerna som rör strålningsskydd handlar om radonhalterna i bostäder, starka laserpekare, åldersgräns på solarier samt elektromagnetiska fält. Ett par motioner handlar om behovet av förnyad riskanalys av kärnkraften samt kärnkraftverkens säkerhet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 71 minuter

Beredning

2012-11-29

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa ja till att ersätta den nuvarande lagen om beredskapslagring av olja med en ny lag. Med den nya lagen genomförs EU:s direktiv om EU-ländernas skyldighet att inneha ett minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter i svensk lagstiftning. Syftet med lagen är att säkerställa tillgången till bränsle vid allvarliga försörjningsavbrott.

Sveriges beredskapslager ska även i fortsättningen bestå av så kallade lagringsbränslen. Lagren ska hållas av ekonomiska aktörer som importerar, förbrukar eller säljer lagringsbränslen i landet. Om regeringen beslutar det ska även statliga myndigheter vara skyldiga att hålla lager. När det gäller delegering av lagerhållning föreslås en mer omfattande tillståndsplikt än vad direktivet kräver. Statistik ska fortlöpande redovisas till EU-kommissionen.

Lagändringen börjar gälla från den 30 december 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 och 2012 om jämställdhet och genusperspektiv inom Försvarsmakten. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Motionerna handlar om rekrytering av kvinnor till tjänster som officerare, soldater eller sjömän och andelen kvinnor som rekryteras för att tjänstgöra internationellt. Motionerna handlar också om genusperspektiv vid internationella insatser, jämställdhetsarbete, diskrimineringslagen och trakasserier på grund av kön.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-09-19

Beslut

2013-09-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om Försvarsmaktens miljöarbete och den miljöpåverkan myndighetens verksamhet har. En orsak är att gällande lagar redan innehåller bestämmelser för de delar av Försvarsmaktens verksamhet som påverkar miljön.

Motionerna handlar om miljöarbete, övnings- och skjutfält, vindkraft och skydd av flygbas 90-systemet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Justering

2013-06-13

Debatt

2013-09-19

Beslut

2013-09-19

Riksdagen anser att hemvärnet bör ha en centralare roll vid större samhällskriser, som naturkatastrofer och större olyckor, än det har i dag. Frågan är dock hur det kan uppnås och vilka konsekvenser det kan få för bland annat organisationens kärnverksamhet och rekrytering. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att klargöra förutsättningarna för att utvidga hemvärnets och de nationella skyddsstyrkornas tjänstgöringsskyldighet. De nationella skyddsstyrkorna är hemvärnets insatsförband. Tillkännagivandet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan - från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Tjänstgöringen är frivillig och grundar sig på avtal med Försvarsmakten.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Beredning

2013-03-14

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 46,2 miljarder kronor till försvaret och samhällets krisberedskap under 2013. Riksdagen gav också regeringen rätt att under 2013 besluta om en ny version av stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Utvecklingen och ombyggnationen av nya JAS ska kunna avbeställas senast 2014 om inte Schweiz eller något annat land har fattat beslut om att beställa minst 20 nya JAS-plan. Riksdagen anser att den varje år bör få underlag för att kunna följa upp det beslut som nu fattats om uppgraderingen av JAS. Riksdagen beslutade om ett tillkännagivande till regeringen om detta, och sa därmed ja till ett motionsförslag från S.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att lägga ner Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec. I och med detta sa riksdagen ja till ett motionsförslag från S och delvis ja till motionsförslag från C och SD.

Riksdagen riktade ytterligare två tillkännagivanden till regeringen. Båda två är upprepningar av tillkännagivanden som riksdagen beslutade om 2011. Det ena tillkännagivandet handlar om att regeringen ska redovisa materielinvesteringar mer utförligt i budgetpropositionen. Det andra handlar om att anslaget för de frivilliga försvarsorganisationerna på nytt bör föras in i statsbudgeten. Tillkännagivandena bygger på motioner från S, MP, SD och V.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

60, 238 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.

Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-18

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Tv-bolag ska kunna göra avbrott för annonser som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. Det innebär att de svenska reglerna anpassas till ett EU-direktiv så att reglerna inte missgynnar svenska tv-bolag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser finns det i dag begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Det kan även vara till fördel för tittarna om tv-bolagen kan placera annonsavbrott på ett mer flexibelt sätt, till exempel vid spelavbrott. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Regeringen föreslår dessutom att tv-bolag ska kunna göra kortare annonsavbrott även i andra direktsändningar än sportevenemang om det finns synnerliga skäl. Det kan gälla direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse. Riksdagen tycker inte att det finns någon tillräckligt god motivering för ett sådant undantag och att det är oklart när det kan användas. Riksdagen sa därför nej till denna del i regeringens förslag.

Det ska gå att ställa krav på tv-bolag att göra tv-sändningar i tråd, det vill säga kabel- och ip-nät, tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla webbsändningar. Det är redan i dag möjligt att ställa krav på att tv-bolag ska göra tv-sändningar tillgängliga via marknät och satellit för personer med funktionsnedsättning, till exempel genom textning och syntolkning. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksrevisionen ska lämna sina granskningsrapporter om Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter i form av redogörelser till riksdagen. Redogörelserna blir då formella riksdagsärenden med motionsrätt redan när de kommer in till riksdagen. I dag gäller samma ordning som för granskningsrapporter om de myndigheter som ligger under regeringen. Riksdagen lämnar då över granskningsrapporten till regeringen som återkommer med en skrivelse som sedan blir ett riksdagsärende. Riksdagen sa ja till denna del av Riksdagsstyrelsens förslag, med ändringen att lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagsstyrelsen föreslår att uppgifter som är sekretessbelagda hos Riksrevisionen ska omfattas av sekretess om de begärs in till riksdagen. Riksdagen sa nej till denna del av förslaget. Skälet är att riksdagen har svårt att se behovet av en sådan bestämmelse. Riksdagen framhåller också att allmänhetens intresse av insyn är större i riksdagen än hos en myndighet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Konstitutionsutskottet har låtit utvärdera de så kallade frågeinstituten, det vill säga de skriftliga och muntliga frågor och de interpellationer som riksdagsledamöterna kan ställa till ministrarna. Riksdagen anser bland annat att den tid ministrarna har på sig för att besvara skriftliga frågor bör förlängas med en dag för att ministrarna ska få bättre förutsättningar att ge så innehållsrika svar som möjligt. På förslag av KU gjorde riksdagen ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att styrelsen ska vidta de åtgärder som behövs för att gå vidare med frågan.

I utredningen studeras frågornas och interpellationernas innehåll, hur de används av ledamöterna, hur ministrarna besvarar dem och Regeringskansliets beredning av ministrarnas svar. KU tar i sitt betänkande ställning till utredarens bedömningar och förslag.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

Det ska bli lättare för medborgarna att ta reda på vilka regler som kommunen eller landstinget beslutar om. Tidigare varierade rutinerna för hur nya regler ska offentliggöras. Senast den 31 december 2014 ska kommunerna och landstingen publicera reglerna i dess helhet på sina webbplatser. De ska också offentliggöra beslut om nya regler på sina anslagstavlor. Detta ska gälla från den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-10-16

Debatt

2012-10-24

Beslut

2012-10-24

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Beredning

2013-05-14

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Partibidragsnämnden får delvis nya regler och regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen noterar att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande med mera, där endast en tredjedel är kvinnor. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning även inom denna grupp. Riksdagen ser också gärna att regeringen i fortsättningen redovisar spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2013-04-09

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunalt partistöd, återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser, tjänstledighet från förtroendeuppdrag, titeln borgmästare, representation i nämnder, utskott och styrelser samt direktvalda stadsdelsnämnder. Andra motioner tar upp kommunernas plikt att följa domstolsbeslut samt konsekvenser när besluten inte följs, kommunala folkomröstningar, kommunala pensionärsråd, begreppet stad, jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen, tidpunkt för tillträde för kommunala bolags styrelser, kommunindelning, kommunal samverkan och en regionaliseringsreform.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

16

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Beredning

2013-03-07

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18