Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om trafiksäkerhetsfrågor inom vägtrafiken. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Det långsiktiga målet om nollvisionen för trafiksäkerheten ska bestå. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Hastighetsfrågan vid utarbetandet av nollvisionens etappmål 2020 är särskilt viktig. Det är därför av största vikt att hastighetsgränserna är väl avvägda och att de respekteras. När det gäller motionsförslag om att införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelse konstaterar riksdagen att detta är oförenligt med principerna för svenska lagar. Mobiltelefonsamtal under körning innebär visserligen en förhöjd risk för trafiksäkerheten men att denna inte är avsevärt högre än vid andra distraktionsmoment. Därför bör riksdagen inte besluta om särskilda lagar om detta.
Den 1 april 2010 ändras ett antal lagar med anledning av att en ny myndighet, Trafikverket, inrättas denna dag. Trafikverket ska ha till uppgift att ur ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för att funktionalitet, effektivitet och hållbarhet uppnås i det samlade transportsystemet. Den 1 april inrättas också myndigheten Trafikanalys. Den ska vara regeringens utvärderings- och analysorgan för frågor inom hela transportområdet. Lagändringarna gäller i huvudsak byte av myndighetsnamn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Fordonsbesiktningen konkurrensutsätts den 1 juli 2010. De privata företagen ska ackrediteras av SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Transportstyrelsen ska bestämma vad som ska ingå i en besiktning, krav på utrustning och kompetens hos besiktningsteknikern. Vid ackreditering kommer det att ställas både tekniska krav och krav av allmän karaktär, till exempel på oberoende och gott anseende.
Flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket överförs till ett eller flera av staten helägda aktiebolag. Bolaget eller bolagen ska ansvara för drift, utveckling och finansiering av sina flygplatser. Bolaget eller bolagen kommer, inom ramen för affärsmässighet, att aktivt medverka till en utveckling av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Bolagiseringen beräknas kunna genomföras tidigast den 1 april 2010. De flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet bör på sikt kunna övertas av regionala och lokala intressen, till exempel kommuner, landsting eller näringslivet.
Transportstyrelsen tar över länsstyrelsernas uppgifter när det gäller körkorts- och yrkestrafikfrågor. Därmed samlas dessa frågor i huvudsak inom en och samma myndighet. Vägtrafikregistret ska i fortsättningen även tillhandahålla uppgifter om personer som arbetar med vägtransporter. Uppgifterna behövs för att kontrollera om bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare följs. Regeringen ska få rätt att föreskriva om sanktionsavgifter enligt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Merparten av ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2010 och de övriga den 15 februari 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Verksamheten vid Banverkets enhet Banverket Produktion överförs till ett eller flera av staten direkt eller indirekt helägda aktiebolag. Verksamheten i detta eller dessa nya bolag bör enligt regeringen vara att bedriva entreprenad-, drift-, underhålls- och uthyrningsverksamhet samt produktion inom trafik-, mark-, bygg-, anläggnings- och teleområdet samt därmed förenlig verksamhet. Bolagiseringen beräknas kunna genomföras tidigast den 1 januari 2010.
Riksdagen godkände att Sverige ansluter sig till barlastvattenkonventionen. Konventionen har till syfte att förebygga, begränsa och slutligen eliminera spridning av skadliga vattenlevande organismer och patogener genom kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment. Konventionen genomförs framför allt genom en ny lag, barlastvattenlagen.
Riksdagen godkände att behandlingen av ett par ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om propositionerna 2009/10:230 Vägsäkerhetslag och 2009/10:231 Tredje sjösäkerhetspaketet Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
Regeringen redogör för planeringen av kommande satsningar inom infrastruktur i skrivelsen Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010-2021. Infrastrukturåtgärder på nästan 500 miljarder kronor kommer att kunna genomföras under perioden. Trafikutskottet är positiva till redogörelsen och betonar betydelsen av Förbifart Stockholm för den växande Stockholmsregionen. Riksdagen avslutar därmed ärendet. Åtgärdsplaneringen har varit grunden för den nationella planen för transportsystemet 2010-2021 och satt de ekonomiska ramarna för länsplanerna för regional transportinfrastruktur 2010-2021.
Den 1 januari 2011 sänks ålderskraven till 18 år för att få arbeta som buss- respektive taxiförare. Men detta gäller bara under under vissa förutsättningar. Ett av kraven är att man har gått en förarutbildning för persontransporter med buss inom gymnasieskolan eller en motsvarande utbildning.
Riksdagen har beslutat att det ska bli lättare för läkare att anmäla olämpliga körkortsinnehavare till Transportstyrelsen. I stället för att enbart anmäla förare som är "uppenbart olämpliga" ska läkare i fortsättning kunna anmäla förare som är "olämpliga". Anmälningen resulterar i en utredning av körkortsinnehavarens lämplighet som förare. Samtidigt slopas kravet på att introduktionsutbildning vid privat övningskörning måste genomföras av körkortsaspiranten och handledaren samtidigt. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010. För att komma i kapp med den tekniska utvecklingen behöver definition av begreppet cykel också breddas. Små eldrivna fordon, exempelvis tvåhjulingen "Segway", som inte kan överstiga 20 km/tim ska nu kunna betraktas som cyklar. När fordonet framförs i högre hastighet än gångfart ska förarna därför följa de regler som gäller för cyklande. Eftersom frågan även kommer att behandlas på EU-nivå har riksdagen beslutat att lagen om vägtrafikdefinitioner ändras den dag regeringen bestämmer.
En ny kollektivtrafiklag införs. Lagen är en anpassning till nya EU-regler och syftar till att bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Det innebär följande: Större möjligheter för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Det blir lättare att etablera trafik över länsgränser. Dagens trafikhuvudmän, som finns i varje län, ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Strategiska beslut om kollektivtrafik, som i dag ofta tas av länstrafikbolag, ska i fortsättningen tas på förvaltningsnivå för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. För att underlätta för resenärerna att enkelt planera sina resor måste även kommersiella kollektivtrafikföretag lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen har överlåtit till länen att fördela delar av statens medel för infrastruktur till projekt av särskild betydelse för regionen. Riksrevisionen har därför granskat länens förslag som lämnades till regeringen i november 2009. Granskningen visar på flera brister. Bristerna är i de flesta fall desamma som vid en motsvarande studie 2003. Länen lever fortfarande inte upp till de krav som ställs i regeringens direktiv. Det är svårt att avgöra om länens val av åtgärder är de mest effektiva och hållbara. Granskningen visar också att regeringen inte gjort tillräckligt för att länen ska kunna leva upp till de krav som ställs. Riksdagen förutsätter att granskningens slutsatser beaktas i det fortsatta arbetet och avslutar ärendet utan åtgärder.
Den 1 september 2010 ersätts den nuvarande postlagen med en ny postlag. Syftet är att genomföra EU:s postdirektiv från 2008 i svensk lag. Den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och kvalitet som hittills. I dag är det Post- och telestyrelsen, PTS, som utser den eller de som ska tillhandahålla tjänsten. Med den nya postlagen behöver inte PTS peka ut någon postoperatör om marknaden kan tillhandahålla tjänsten fullt ut. Om det skulle visa sig att det blir för ekonomiskt belastande för en postoperatör att tillhandahålla den ska en offentlig upphandling kunna genomföras. Prissättningen ska vara icke-diskriminerande och öppen för insyn oavsett upphandling eller inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Under nästa år ska drygt 40 miljarder kronor satsas på kommunikationer, enligt budgetramen för 2010. Pengarna ska fördelas på två huvudområden: Transportpolitik, drygt 39,6 miljarder. IT, elektronisk kommunikation och post, 449 miljoner. Regeringen har dessutom föreslagit hur anslagen ska fördelas inom respektive område. Till exempel hur mycket pengar som ska gå till väghållning, 21 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.
Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.
En ny lag, skyddslagen, ska ersätta lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar. I svensk lag finns sedan tidigare ett speciellt skydd av platser som fyller viktiga samhällsfunktioner. Dessa kallas för skyddsobjekt. Genom den nya lagen kan fler verksamheter bli skyddsobjekt. Det gäller anläggningar och områden som används till Sveriges penningförsörjning. Det gäller också verksamhet för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, samt verksamhet som bedrivs inom kriminalvården. Den nya lagen innebär också att begreppet militärt skyddsområde försvinner. Militära anläggningar som är viktiga för att skydda Sverige och områden av särskild militär betydelse kan i stället bli skyddsobjekt. Hotet om grovt rån kommer också att klassas som skyddsändamål. Det betyder att Sverige får möjlighet att skydda sig mot grova rån på samma sätt som för exempelvis sabotage, terroristbrott och spioneri som redan räknas som skyddsändamål. Lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2010.
Lagen om brandfarliga och explosiva varor ska ersättas av en ny lag. Syftet är att förenkla och modernisera reglerna på området. En nyhet är att Polismyndigheten inte längre ska vara tillståndsmyndighet för explosiva varor. I stället ska tillstånd prövas av kommunerna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen hade föreslagit att lagen skulle börja gälla den 1 oktober 2010 men riksdagen tidigarelade ikraftträdandet till den 1 september 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om sjö- och kustövervakningsfrågor. Flera motioner handlar om åtgärder mot vrak som kan läcka miljögifter. Sjöfartsverket har inlett ett kartläggnings- och utredningsarbete som på sikt ska hantera de frågor som väcks i dessa motioner.
